Tidskrift.nu: Artiklar från Provins

Artiklar från Provins

Kalotten #4 2017

2017-12-15 Detta nummer av Provins har temat Kalotten och rymmer bidrag från de olika länder och språk som ingår i det geografiska område som kallas Nordkalotten och som förutom Finnmark fylke, utgörs av Nordland fylke och Troms fylke i Norge, Norrbotten i Sverige, landskapet Lappland i Finland samt Murmansk oblast på Kolahalvön i Ryssland. Flera texter i numret har översatts till svenska från nordsamiska, ryska, finska och norska, medan två nyskrivna texter är publicerade på originalspråket norska... (ur de inledande orden Provins #4 2017).»

Periferi #3 2017

2017-10-02 I Stewe Claesons essä ”Om dimmiga begrepp - från skinnarnas byar” i detta nummer av Provins uppmanar jagberättaren, som är författare, den besökande journalisten som kommit för att intervjua honom att förklara ordet ”centralt”. Journalisten har tidigt i mötet hävdat att författaren bor ”långt borta” och därmed avslöjat sig och sitt perspektiv. Vad som uppfattas som centralt kan skifta, men för sin besökare berättar författaren också att det i sin tur är en illusion och att alla platser egentligen ligger i centrum. Relationer mellan platser är också ett tema i Daniel Mårs dikt som inleder numret, där den lilla släktbyn i dikten när en dröm om att den stora Hollywood-stjärnan med påbrå från trakten ska komma i direktflyg och besöka sin hembygd. I drömmen uttalar den amerikanska stjärnan byns namn ”med sin gammelmormors dialektala uttal”. Inför detta nummer har Provins samarbetat med den halländska kulturinstitutionen Art Inside Out, som under våren ordnade ett lyrikresidens med namnet ”Plats. Poesi. Periferi.” där.... (ur de inledande orden Provins #3 2017 av Pernilla Berglund Helena Fagertun & Fanny Carinasdotter)»

Utbölingar #2 2017

2017-07-30 I inledningen av Torgny Lindgrens roman Pölsan från 2002 står huvudpersonen vid sin skrivpulpet och skriver en notis med rubriken ”GÅTFULL MANSPERSON”. Mannen, som iakttagits i bygden och fått flytta in i en avlägsen gård, talar svenska ”i stort sett utan brytning, och visserligen tycks han med stor lätthet anpassa sig till vårt klimat och våra levnadsvanor men hela hans varelse bär trots allt främlingskapets och obeständighetens prägel”. Nedskrivandet av denna notis om utbölingens intåg i Avabäck i Västerbotten 1947 blir startpunkten på en mycket längre berättelse som kommer att handla om två nyinflyttade personers kärlek till maträtten pölsa och deras resor till avkrokar i Västerbotten för att finna den slutgiltiga pölsan. Samma dag som förra numret av Provins utkom meddelade Svenska Akademien att ledamoten Torgny Lindgren gått bort, 78 år gammal. I sina böcker har Torgny Lindgren visat en särskild värme för just utbölingskaraktärer. I Pölsan är det inte bara den gåtfulla manspersonen, som går under namnet Robert Maser och antagligen är en förrymd tysk krigsförbrytare, som faller in under begreppet. Även läraren Lars Högström från Ångermanland som kommer till trakten för att undervisa de lungsotsdrabbade barnen är en utböling. Detsamma gäller den ”besynnerliga och avvikande” karaktären Bertil, som är helt liksidig och smyger omkring och iakttar ovan nämnda nykomlingar. Provins andra nummer för året har temat Utbölingar.... (ur de inledande orden Provins #2 2017 av Pernilla Berglund Helena Fagertun & Fanny Carinasdotter»

Arbetarklass #1 2017

2017-04-20 I Katarina Kieris novell i detta nummer av Provins ligger jag-berättaren på golvet och resonerar självironiskt kring hur hon hatar klassen hon kommer ur. Skammen och mindervärdeskomplexet som är djupt rotade i henne har i samband med en livskris, ”som det heter på P1-svenska”, åter kommit upp till ytan: ”Fethelvetet hade viskat satans slipprigt och salivstänkt i mitt öra när jag låg på golvet och klamrade mig fast i trasmattan som någon i raden av kvinnor före hade vävt. Inget fel på mattan, verkligen inte. Men på viskandet. Du har hela tiden vetat att du inte förtjänar bättre än så här.” Provins första nummer för i år har temat Arbetarklass och den där viskningen i örat går igen på olika sätt i bidragen i numret. Den ligger som en hågkomst i kroppen och påminner om att det finns jobb där lönen är högre och tiden inte måste tämjas. Den kommer också som en känsla av att rätten att ta plats i vissa rum tillhör någon annan. Om de dubbla maktunderlägena som kvinna och arbetarklass skriver Anneli Jordahl i sin text om den kvinnliga klassresenären. Klassperspektivet... (ur de inledande orden Provins #1 2017 av Pernilla Berglund Helena Fagertun & Fanny Carinasdotter)»

2017-02-02 Namnet Österbotten, det östra syskonet till Västerbotten och Norrbotten, signalerar med all önskvärd tydlighet att Finland en gång har hört till Sverige - något som många finländare i dessa dagar helst vill glömma bort. Men det svenska arvet lever fortfarande starkt kvar i Finland. Ett av de mest synliga tecknen på det är den livskraftiga och spretiga finlandssvenska litteraturen. I det här numret av Provins håller vi fokus på den österbottniska grenen av litteraturen, vilket utesluter många stora finlandssvenska författarnamn, till exempel Monika Fagerholm, Kjell Westö, Claes Andersson och Merete Mazzarella. Det finns dock gott om andra spännande författare som skriver på svenska i Finland. En av dem är Karin Erlandsson från Nykarleby. Hon bidrar här med ett utdrag ur sin kommande roman. Ellen Strömberg från Jakobstad, som hittills varit opublicerad, medverkar med en diktsvit. Wava Stürmer, en föregångare i den österbottniska litteraturens 1900-tal, har sagt att ”det växer poesi i Österbotten”, och syftade då på det osedvanligt höga antalet skrivande människor i Österbotten relativt till andra delar av det svenskspråkiga Finland. Här finns också en direkt parallell... (ur inledningen Provins #4 2016)»

Att skriva om sig själv och andra

2016-09-28 ”När ska jag åka hem igen?”, frågar diktjaget i Marian Bergroths prosalyriska barndomsskildring ”Välfärdssamhället”. Dikten utspelar sig för några decennier sedan i ett fosterhem i Hälsingland, men det skulle lika gärna kunna vara i vilket -land som helst. Längre tillbaka i tiden flyttar ett par systrar med sin familj till en liten by i Jämtland. Boken är Ing-Marie Erikssons "Märit", känd och ihågkommen främst för att vara det enda skönlitterära verk som fällts för tryckfrihetsbrottet förtal i Sverige. När Malin Nord i detta nummer av Provins gör en omläsning av romanen blir hon ”påmind om att en text kan ta över ens kropp och sinnen” och det framstår som obegripligt för henne att boken inte är mer känd. Nord håller själv på att färdigställa sin kommande roman "Barmark", som utspelar sig på ungefär samma plats och i ungefär samma tid som "Märit", och hon beskriver hur ”längtan efter en mor och efter att få tillhöra en plats [är] två drivkrafter som hänger tätt samman”/.../ (ur ledaren Provins #3 2016)»

Lyrik 1950-2000

2016-07-29 ”Vi ger oss av när vattnet kommer / närmare” skriver poeten Paulus Utsi, vars liv och historia kan sammanfattas med uttrycket ”upprepad fördrivning”. I sin text om den samiska poeten beskriver Birgitta Östlund Weissglas hur han fick uppleva tvångsförflyttningar och dränkta renbetesland till följd av en kolonialistisk politik och exploatering av naturresurser. Att finnas till är att ha en relation till andra människor, och minnet är centralt i jojken. Att bli ihågkommen betyder att man lever även om inte hjärtat slår” skriver Inghilda Tapio i sin text om en annan dikt av Utsi. Även om inte hjärtat slår lever poeterna vidare genom sina dikter, i minnet och genom de relationer som uppstår mellan läsaren och dikten/.../ (ur ledaren Provins #2 2016)»

Att vara skrivande i Norrland

2016-03-29 Var finns egentligen Norrland? Betyder beteckningen ens något för dem som bor där? Eller är det de mindre geografiska och kulturella gemenskaperna som är väsentliga? Det är något författaren Daniel Åberg diskuterar i sitt bidrag i årets första nummer av Provins. Han gestaltar det paradoxala i att försöka skildra ett Norrland som både finns och inte finns och beskriver hur hans nuvarande bostadsort Vittangi letar sig in i skrivandet, trots att han egentligen vill skildra en annan norrländsk plats, mycket längre söderut. Provins har allt sedan starten velat tjäna som en plattform för författare och samtal om litteratur i och från norra Sverige. Frågan om vad som kännetecknar norrländsk litteratur har återkommit i nummer efter nummer, men mer sällan har tidskriften diskuterat villkoren för författare verksamma i Norrland/.../ (från ledaren Provins #1 2016)»

Provins 2015:4 - Mindre städer och dialekter

2015-11-30 I årets sista nummer av Provins låter vi de mindre städerna och samhällena ta plats. Vi undersöker vilka frågor som är specifika för småstäder och glesbygd, oavsett var dessa platser ligger.»

Provins 2015:3 - Iscensättningen av Norrland

2015-10-30 I sin text ”Lite som i Frozen”i Provins nr 3/2015 frågar sig Linnéa Sjödin: ”Är min bild av Norrland mer giltig än en infödd stockholmsjournalists? Ja, det är den tveklöst. Är min bild av Norrland lika giltig som en Norrlandsboende norrlännings? Nej, det skulle jag inte vilja påstå, och det är viktigt att tänka på det. Att förhålla sig ödmjukt till det. Samtidigt kan man fråga sig vad som händer om vi, vi utflyttade norrlänningar, inte skriver om Norrland.”»

Provins 2015:2 - Medsystrar, broar och verkligheter

2015-06-08 I drygt fyrtio år brevväxlade författarna Kerstin Bergström och Märta Tikkanen. I dikten ”Till Märta - en medsysterdikt” avslutar Bergström med raderna: ”Fastän vi aldrig möts / bara utbyter ord på papper / har du fått mig att förstå / att det finns medsystrar / att det finns broar / att det finns möjligheter”. Årets andra nummer av Provins vill gärna tro att det finns just medsystrar, broar och möjligheter. »

Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Provins

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

Äldre resuméer