Sinnen #2 2023

Göran Dahlberg & Julia Ravanis Inledning
Vad är det som är så speciellt med rött och grönt? Är det egentligen någon skillnad på doften av parmesan och spya? Vad har smakomdömet med smaksinnet att göra? Går det att översätta visuella intryck till känselintryck? Vad betyder det att lyssna med rösten? Varför går det inte att stå på ett ben och blunda samtidigt? Är det sjätte sinnet så mycket mer mystiskt än de andra? Vad är ens ett sinne?

Varje nytt försök att definiera vad ett sinne är leder till att ännu fler förmågor gör anspråk på status som sinne: balansen, temperaturuppfattningen, medvetenheten om de egna kroppsdelarnas förehavanden?... I det här numret har vi försökt undvika definitionsfrågorna och tar Aristoteles fem klassiska sinnen för givna. Liksom förekomsten av åtminstone ett sjätte sinne.

Trots att det är svårt att definiera vad ett sinnesintryck är, är det lätt att tala om deras respektive olikheter. Beröringarna är de mest direkta intrycken, som nog är svårast att tänka bort och som är en förutsättning för att förstå den egna kroppens gränser. Dofterna är antagligen de svåraste att beskriva med ord, eller enas om, de är kalejdoskopiskt skiftande och kommer aldrig ensamma. Smakerna däremot är lätt igenkännliga och bara fem till antalet. Men inte heller en smak går egentligen att mäta. (Att det estetiska omdömet, som både antas vara personligt och gör anspråk på universalitet, kallas just för smak är därför följdriktigt.) Ljudens kvaliteter verkar ibland vara de allra enklaste att bedöma, i alla fall enligt den dominerande västerländska musikhistorien där vissa ljud klassificeras som harmoniska och andra som disharmoniska. Och så har vi de visuella intrycken: bilderna som naglar fast objekten på avstånd. Idén om synsinnet som människans grundläggande sätt att förhålla sig till världen har långa anor och har fått stora konsekvenser. Synsinnets distans förstärker uppdelningen i aktiva subjekt och passiva objekt som kan övervakas och kontrolleras. Som i den koloniala blicken.

Vissa sinnen förtjänar att uppvärderas, andra bör ägnas en mer kritisk granskning. I de förhållandevis nya rummen, de digitala, är det återigen synsinnet – skärmen – som prioriteras. Hörseln är förstås också närvarande, men smak, lukt och känsel är än så länge inte särskilt inblandade. Det ofrånkomliga kravet på närhet är kanske den största anledningen till att känselsinnet ofta hamnar i skymundan. Alla andra sinnen har till exempel en konstart: vi kan lyssna på musik, se på konst, dofta på parfymer och äta på stjärnkrogar, medan de taktila upplevelserna tillhör det privatas sfär. De sublima känselintrycken är barnets eller de älskandes ... (från inledningen Glänta #2 2023


Ann-Sophie Barwich  Näsa för verkligheten

Helena Fagertun Doften av papper

Daniel Midtvedt Örats fysiologi och själsliga smärtor

Jonathan Rée Lyssna med rösten

Sanna Beijnoff Synen på ögat

Fredrik Höök Livscykelns färger

Göran Dahlberg, Julia Ravanis & Nils-Krister Persson Sinnesomvandlande kläder

Rebecca Böhme Känn dig själv på andra

Sven-Olov Wallenstein Sex tablåer från smakens historia

Ole G Mouritsen För den goda smakens skull

Jordana Cepelewicz Den förutsägande hjärnan

Lydia Sandgren Några observationer rörande sinnet för det outsagda

UKON  Sinnet för sammanhang

Stefan Lindberg Lokalsinnet

Cecilia Verdinelli C. elegans och magkänslan

Publicerad: 2023-10-10

Köp Glänta
Läs mer om Glänta i katalogen
Fler artiklar knutna till Glänta
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA