Tema Hav #3 2023

Höstnumrets tema är vittomfattande i både tid och rum. Vi speglar musikutövare och samarbeten tvärs över världshaven — även om det svallande havet i sig ofta bara kan anas som en faktor som påverkar kontakterna. Någon gång träder det fram mera påtagligt i musiken, som i Carl Heinrich Grauns tonmåleri som Daniel Blocken skriver om: "han låter orkestern bölja fram och tillbaka för att gestalta de brusande vågorna och spegla solistens upprörda inre".

Andra gånger är havet det avståndsskapande gränsland som måste passeras för att knyta samman avlägsna platser och kulturer.

Musiker inom tidig musik i Chile — med sin 640 mil långa kust mot Stilla havet — vittnar om avstånden som en stor utmaning, avstånden till andra länder och särskilt till Europa. Men trots allt har det vuxit fram en livskraftig och allt bredare tidig musikscen i landet. Och gradvis har forskning kring den koloniala barocken gjort tidig musik till ett fenomen som inte bara handlar om något som européerna förde med sig över Atlanten: "Tvärtom är det musik som är en del av vår historia och som genuint tillhör oss", säger lutenisten Cristian Gutiérrez.

Samarbetet mellan The Marais Project och Duo Langbom/Wendel har trots det långa avståndet kopplat ihop australiensiska och svenska musiker — som visat sig ha många gemensamma beröringspunkter. Här har även svensk folkmusik bidragit till att bygga broar.

Avlägsen i både tid och rum är den skeppsbegravning det arabiska sändebudet Ibn Fadlan bevittnar år 922 vid Volga, nära volgabulgarernas huvudstad Bulgar. De ruser han rapporterar om anses, om än något omstritt, ha haft sitt ursprung i Skandinavien och kan rentav ha varit svenska vikingar. Färderna i österled under vikingatiden är dokumenterade bland annat på runstenar. Efter att ha passerat Östersjön fortsatte vissa efter hand vidare till floderna Dnjepr och Volga, bort mor Svarta havet och Kaspiska havet.

Ibn Fadlan reseberättelse är en av få skriftliga källor som eventuellt beskriver fornnordiska ljudvärldar. Musikarkeologen Cajsa S Lund har med källkritiskt nit tagit sig an skildringen av skeppsbegravningen. Hon har studerat vad Ibn Fadlan egentligen säger om ljud och musik i samband med ceremonierna, och hon har granskat hur det har kommit att översättas. Denna typ av musikalisk närstudie har så vitt hon vet inte gjorts tidigare.

Musik är i historiskt perspektiv en av de allra flyktigaste av konstarterna, där rösten tillhör det mest förgängliga. Även ljudredskapen lämnar oftast mycket få arkeologiska spår efter sig. I synnerhet när det gäller det Cajsa S Lund kallar "den gröna musiken": sälg- och vassflöjter, rassel av nötter och liknande. Men inte heller exempelvis lyror och tutor blir det särskilt mycket kvar av efter tusen år. Så att väcka nytt liv i fornnordiska klanger är sannerligen ingen lätt uppgift.

Redaktionen



Redaktionssidorna


Nytt Om Tidigt
Kulturpris till Torbjörn Köhl
Vad händer med Musikaliska
Uttinis begravningsmusik för Adolf Fredrik framförs på nytt
Musikarkeologiska fynd
Birgitta Wennerström och Hillevi Hogman fick årets Mungiga
Madeleine Onne ny vd på Confidencen
Kurs i medeltida sång i Växjö
Sveriges första gymnasium 400 år
Premiär för Lully på Drottningholm


Skeppsbegravning år 922. Hur musikalisk var Ibn Fadlan? Cajsa S Lund

Tidig musik på andra sidan havet Elisabeth Lutteman & Gastón Apablaza

Möte mellan Sverige och Australien Anna Bjermqvist

Odiscutabel Daniel Blockert

Stockholmsoperan – De första 50 åren Owe Ander

Att blåsa liv i kenthornsmusiken Ann-Marie Nilsson

Tidig musik på världens största läger Terese Mörtvik

Spela i 415 gav mervärde Roland Kjellström

Till minne av Arnold Östman (1939-2023) Per-Erik Öhrn

Höstens festivaler

Medlemsnytt Föreningen för Tidig Musik

Konsertkalendarium

Publicerad: 2023-10-07

Köp Tidig Musik
Läs mer om Tidig Musik i katalogen
Fler artiklar knutna till Tidig Musik
Fler tidskrifter i kategori MUSIK