Naturmaterial, keramik, trä och mönstrat

Hemslöjd är en framgångsrik tidskrift! Tre år i följd har den fått Publishingpriset som Årets facktidskrift 2012, 2013 och 2014 så 2014 korades den till Årets Kulturtidskrift.
I motiveringen till Årets facktidskrift 2014 heter det "För en rolig, vacker och välgjord tidning som genomsyras av kärleken till ämnet". Vad betyder alla utmärkelser för er och har ni några planer med prispengarna?

– De flesta av de utmärkelser som vi fått har inte inneburit några pengar. Vi har fått ett diplom, kanske en skulptur, äran och möjlighet att använda vinsten i marknadsföringssyfte. Och det är också främst så vi använt den. Som en form av lättolkat sigill, en form av positiv recension riktad till läsare, köpare och annonsörer. Nya potentiella läsare bläddrar säkert nyfiket i Årets kulturtidskrift. Och tillsammans med kulturtidskriftspriset följde faktiskt pengar, 40 000 kronor som ännu ligger orörda. Vi har bestämt oss för att de inte ska gå in i produktionens slukhål utan att vi ska göra något tillsammans för dem, hela vår fyrahövdade redaktion, något som vi inte skulle ha haft råd med annars. Resa någonstans sannolikt. Just nu lutar det åt att resa till slöjdare på Grönland, men vi får se, det förutsätter att vi kan skrapa ihop lite mer pengar.


Vid en blick på er hemsida får man på känn att ni skall förhålla er till en omfattande och komplex struktur. Hur pass oberoende ställning har redaktionen i förhållande till tidskriftens ägare Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och därtill utgivaren Svensk Slöjd AB, en ideell förening som äger ett Aktiebolag. Och därtill alla föreningar/föreningsmedlemmar, gäller "armslängds avstånd"?

– Redaktionen är fristående och bestämmer fullkomligt självständigt över vad som ska stå i tidningen. Det är en förutsättning för att göra en trovärdig tidning, menar vi. Det enda vi ”måste”, är att hålla oss inom ramarna för SHR:s värdegrund, som är väldigt generellt hållen, det är alltså inga problem. Dessutom har vi ett uppdrag från styrelsen – att väcka intresse för och nyfikenhet på slöjd. Och det vill vi ju också själva, eftersom vi tycker att det finns viktig kunskap för vår tid inom slöjden. Kunskap om naturmaterial, tekniker, tillvaratagande och effektivt resursutnyttjande inte minst. Men vad och hur vi lyfter fram det, är upp till oss.
Ibland tror vissa att vi är en medlemstidning, eftersom vi ägs av hemslöjdsrörelsen. Men det är vi inte. Hemslöjd är en helt och hållet prenumererad publikation.


Är ni i redaktionen slöjdare i en eller annan bemärkelse? Vad slöjdar ni i sådana fall?

– Tja, till viss del. Jag, Malin, utbildade mig till keramiker innan jag bestämde mig för journalistiken. Jag gick på Capellagården och Konstfack. Men idag hinner jag sällan hålla på. Däremot längtar jag rätt ofta. Carl Anders Skoglund, vår AD, har ju också gått på Konstfack och läst grafisk design där, men även träslöjdat på HV och bor i en Hälsingegård, vilket väl per automatik innebär konstant husbehovsarbetande. Maria Diedrichs vår redaktör kommer från en hantverkande och stickande familj och stickar själv – senast ett par mönstrade vantar med kvinnosymboler på. Liv Blomberg, vår redaktionssekretarare, har valdorfskolebakgrund, och är uppvuxen bland naturmaterial och görande. Så. Ja. Alla har en egen relation till slöjd och brinner – på olika – sätt för området.


Slöjd! Har ni någon policy angående amatörskap visavi profession? Är det ena viktigare att bevaka än det andra? Hemslöjd kan klinga lite världsfrånvänt men ser man till ert innehåll syns till exempel både socialt engagemang och intresse för att bevaka näringsidkande småskaliga projekt. Hur ser planen ut?

– Vår strategi handlar möjligen om att sätta briljant slöjd i ett sammanhang, kommentera och lyfta fram det som är relevant för människor av idag, i ett modernt samhälle. Som när vi skrev om katade träd till exempel, visserligen en urgammal metod att öka motståndskraften i trä, men faktiskt ett möjligt alternativ till giftig tryckimpregnering och cancerframkallande kreosot, som används idag.

Jag vill gärna se på hemslöjd som en metod att reda sig själv och att lösa sina problem. Att tillverka det man behöver. Att kunna själv. Men vi bryr oss inte om hur man lärt sig det man lärt sig och vi struntar i hur ordet klingar. Förr var slöjdare ofta självlärda, hade lärt sig av mamma, pappa, mormor och morfar. Idag har många istället fått sina djupare slöjderfarenheter i en skola. Så ser kunskapsöverföringen ofta ut idag.


Vilka teman är på gång? Vad är svårt att få ihop och vad är lätt? Drömmar!

– Tema Jord är ute nu och nu jobbar vi med Fåret. Vi trodde att det numret i princip skulle göra sig själv, men så blev det inte. Vilka teman som är lätta, respektive svåra, har faktiskt visat sig knepigt att förutse, även om vi långsamt blir bättre på det. Mycket handlar om att maskineriet flyter på, men framför allt om framförhållning. Ju bättre vi är på att vara ute i god tid med planering mm, desto smidigare går jobbet. Och drömteman… Vi har många. En hel lista faktiskt. Öar är kanske det vi pratar oftast om. Kanske går våra prispengar till att vi försöker realisera det. Resan till Grönland kan bli startskottet.

Bo pettersson

Publicerad: 2015-03-24

Köp Hemslöjd
Läs mer om Hemslöjd i katalogen
Fler artiklar knutna till Hemslöjd
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK
Fler tidskrifter i kategori KONST & DESIGN