Innehåll #4 2012

En stor del av detta nummer av Populär Arkeologi ägnas de nordliga delarna av Skandinavien. De senaste åren har en rad uppseendeväckande resultat visat på att de cirkumpolära områdena i vår närhet inrymmer många fler arkeologiska upptäckter, hundratals år äldre än vi antagit.

Det gäller inte minst resultaten av den forskning som bedrivs av Silvermuseet och forskningsinstitutet INSARC i Arjeplog. Tålmodigt och oförtrutet har Ingela Bergman med sin stab belagt de lämningar som de norröna kulturerna lämnat efter sig. Här berättar hon om nordliga färdvägar över fjällen som ännu bär spår och som fortsätter att användas av dagens skoterförare.

Att hällkonsten varit så utbredd som det visat sig hade vi inte heller kunnat ana tidigare. Och att så många fler hällbilder och hällristningar upptäckts kan vi tacka flitiga inventerare som Sven Gunnar Broström och andra för. I detta nummer kan vi presentera några helt färska nyupptäckta hällmålningar som belagts med hjälp av Västerbottens museum och Umeå universitet.

Och Västerbottens museum passar också på att för nästa år utlysa en tävling för allmänheten att leta reda på fler hällkonstverk. För, som tävlingsledaren Kristina Kalén skriver i sin krönika, vi vet att de finns därute...

Den nye riksantikvarien Lars Amréus är i grunden arkeolog och en av hans första uppgifter blev att svara på ett nytt betänkande från kulturministern och helt nöjd med tankegångarna i detta förslag är han inte, det kan ni läsa om i intervjun.


Rökstugan i Grannäs Inga Blennå

Vackert belägen vid sjön Grannäsen på Alfta finnskog fanns på 1600-talet en skogsfinsk bosättning. På platsen, som kallas Grannäs och ligger i Alfta socken, Hälsingland, har arkeologiska undersökningar gjorts av bebyggelsen och av en så kallad rökstuga vilken kunde dateras till 1600-talet. Undersökningen gav ny kunskap, till exempel har man tidigare inte känt till att tegel användes i ugnarna under detta århundrade.

Nya hällbilder upptäckta Thomas B Larsson & Jans Heinerud

Hällbilder, det vill säga målningar eller ristningar på stenhällar, finns över hela världen. Inte minst i Skandinavien är de rikligt förekommande. De är också en typ av fornlämningar som ständigt påträffas efter nyinventeringar; framställda på avlägsna stenblock, gömda under mossan eller vid strömmande vattendrag. Här berättar forskarna om nyupptäckt hällkonst i norra Sverige.

Glömda fornlämningar – brudstenar Anders Behn

Brudastenar eller brudahallar är en tämligen okänd fornlämning som sannolikt funnits alltsedan tidig kristendom kring offerplatser, storgårdar och kyrkor. I Boråstrakten finns ett par av dessa stenar kvar än idag, en i Brämhult och en från Toarp flyttad till Borås museum i Ramnaparken. Anders Behn berättar här historien om dem.

Går jorden under den 21 december?

De få bevarade och komplicerade så kallade Mayakalendrarna från Sydamerika har enligt tolkningar förutsagt att jorden kommer att gå under den 21 december i år. Men vad ligger egentligen bakom den tolkningen?

Tusenåriga färdvägar i norr Ingela Bergman

Nya leder följer i spåren av äldre tiders färder över fjället. Samma vägval, men hundratals år skiljer dem åt. Samernas roll i järnålderns och den tidiga medeltidens europeiska pälshandel är väl känd tillsammans med mynt från bland annat England, Tyskland, Frankrike, Norge och Danmark som nedlagts vid samiska offerplatser.

När älgen försvann Thomas B Larsson

Älgen har i Norrlands inland haft en framträdande roll under årtusenden. Men för fyratusen år sedan hände något med älgtillgången, sannolikt på grund av klimatförsämring.

Han vakar över vårt kulturarv Birgitta Gustafson

Den stolta titeln Riksantikvarie tillkom redan på 1600-talet och dennes uppgift var att se till att landets fornlämningar skyddades. Och så är det fortfarande. Sedan i mars i år heter riksantikvarien Lars Amréus. En av de första uppgifterna han fick var att svara på ett betänkande från kulturministern.

Sardinien metallernas Mecka Birgitta Gustafson

Utgrävningar i Gennargentubergen på östra Sardinien har givit ny kunskap om sardernas mångtusenåriga metallhantering.

Dyk torrskodd på Anna Maria

I ett nytt experiment på Sjöhistoriska museet ska man nu genomföra en serie torrdykningar på det förlista 1700-talsskeppet Anna Maria vid Dalarö. Avsikten är att allmänheten framöver ska kunna besöka vraket med hjälp av en undervattensrobot.

Nya arkeologiböcker till jul!


Publicerad: 2012-12-21

Köp Populär Arkeologi (Nedlagd)
Läs mer om Populär Arkeologi (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Populär Arkeologi (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA