solvindar

Allt kan förklaras

Vi inleder med en mycket vetenskaplig fråga: Var, när, hur och varför startade Forskning & Framsteg?

Tidskriften startade 1966 med syftet att berätta om i första hand svensk forskning för allmänheten. Den grundades faktiskt av en grupp privatpersoner, i huvudsak framstående svenska forskare, och gavs under några år ut av "Sällskapet för forskningsinformation". Första ordföranden var Nobelpristagaren Hugo Theorell.

Hur har tidskriften utvecklats under åren? Var människor intresserade av samma slags vetenskapliga frågor på 60-talet som i dag?

Tidskriften ges numera ut av en fristående stiftelse. I takt med att tidskriften blivit mer populär har publiken vuxit och breddats. Det krävs inga omfattande förkunskaper för att läsa Forskning & Framsteg, bara att man är intresserad. Nu läses varje nummer av omkring 200 000 personer. Redaktionen försöker göra en tidskrift i tiden som bevakar både vetenskapliga genombrott och kontroversiella frågor av skilda slag. De senare kan både vara sådana där forskare har olika uppfattningar (till exempel om hur allvarlig växthuseffekten är) och sådana där allmänheten (inklusive politiker) har olika ståndpunkter, till exempel EMU eller kärnkraftens framtid.

Om ni betraktar alla de områden ni håller er uppdaterade kring, var händer det då mest? Det vill säga: Var går utvecklingen mest framåt just nu? Finns det något område som är särskilt intressant, spännande, värt att fästa uppmärksamheten på, enligt er mening?

Det brukar sägas att fysiken var det tidiga 1900-talets stora område med upptäckter som relativitetsteorin och kvantfysiken, medan de senare decennierna alltmer lutade över mot biologin. Två stora viktiga naturvetenskapliga fält just nu är dels allt som har med genetik i vid mening att göra (genteknik, kloning, stamceller, bioinformatik, genomik, genterapi osv), dels det som händer inom kosmologin, det vill säga universums uppkomst och storskaliga utveckling. Inom de historisk-arkeologiska ämnena är bland annat människans utveckling och spridning över jorden (i ett perspektiv som omfattar hundratusentals år tillbaka i tiden) ett forskningsområde i snabb utveckling.

Bevakar ni de områden redaktionen bör och vill bevaka? Finns det ämnen ni tycker får för lite utrymme och ämnen som får för mycket?

Redaktionen bestämmer ju själv över innehållet, och därför är nog spridningen över olika områden ungefär som vi vill ha den. Vad som kan sägas, dock, är att vissa ämnen är extra svåra att popularisera, till exempel matematik och kemi.

Hur ser ni på ämnen som psykologi, religion och konstvetenskap? Ligger de inom ert bevakningsområde, på gränsen eller utanför?

De ligger definitivt inom vårt område, vilket utgörs av all svensk forskning. Det är snarare så att det som vi betonar minst är den del av forskningen som ligger mycket nära kommersiell tillämpning, till exempel produktutveckling. I genomsnitt omfattar humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen omkring 30 procent av innehållet. Dessutom har ju många naturvetenskapliga och tekniska ämnen viktiga aspekter som är historiska och/eller etiska.

Går allting att förklara och förenkla? Eller finns det frågor, inom till exempel fysiken, som ni blir tvungna att välja bort för att de är för komplicerade att beskriva populärvetenskapligt?

Nej, inget väljs bort, men inom till exempel matematik, fysik och kemi krävs ibland en popularisering som kommer att ligga längre från ursprungsforskningen än vad som oftast är fallet inom humaniora och samhällsvetenskap. Men även viss analytisk filosofi och musikforskning är mycket svåra att popularisera.

Föredrar era läsare vissa vetenskaper/ämnen framför andra och i så fall vilka? Vilka områden är mest tacksamma att behandla?

Bland de populäraste områdena finns astronomi, medicin och historia. Tacksammaste ämnena är kanske de som har existentiella övertoner (handlar till exempel om universums eller livets uppkomst), men också sådana som är extra bildmässiga eller innehåller kontroversiella inslag.

Forskning & Framstegs chefredaktör Björn Fjæstad intervjuades av Bo Pettersson och Helena Looft



Forskning & Framsteg har en innehållsrik hemsida där många artiklar finns utlagda, i sin helhet eller i sammandrag. Läs till exempel Jag tänker - men inte bara med hjärnan ur det senaste numret.

Publicerad: 2002-12-12


Läs mer om Forskning & Framsteg i katalogen
Fler artiklar knutna till Forskning & Framsteg
Fler tidskrifter i kategori NATUR & FORSKNING
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK


Annons:

Senaste nummer:

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-02-05
Amnesty Press 4 2023

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

Äldre resuméer