Locus 4/07 Tema: plats och lärande.

Barns rörelsefrihet
Om platskänsla och platsidentitet
Med utgångspunkt i sin avhandling om betydelsen av närmiljöns utformning och tillgänglighet för barn skriver artikelförfattaren Mia Heurlin-Norinder om barn i fyra olika miljöer. Hon undersöker vilka möjligheter de har att interagera med sin omgivning, både den fysiska och den sociala. Det sociala gensvaret är betydelsefullt för hur de upplever sitt närområde. Platser blir till lekplatser var de än är, och när som helst. Genom leken länkas geografisk plats och sociala relationer samman.

Platser för barn
Platsinteragerande metoder som verktyg för att förstå barns känsla för plats
Under de senaste åren har intresset för barn och deras platser vuxit enormt. En anledning har varit barnkonventionen som tillkom 1989. Den gjorde att forskare, pedagoger, planerare, arkitekter och andra med intresse för barn och utemiljöer behövde förstå barns behov av platser för att på så sätt kunna argumentera för deras rättigheter. Barn har mycket god kunskap om sina miljöer, men de måste få uttrycka denna kunskap på sina egna sätt. Artikelförfattaren Sofia Cele visar att platsinteragerande metoder erbjuder goda möjligheter till det.

Platsens kopplingar
Att göra rundturer med barn
Vad betyder olika platser för barn och hur kan man undersöka det? Det är frågor som artikelförfattaren Bodil Halvars-Franzén tar sig an i denna text. Hon skriver om vilka betydelser barn i 6–7 års ålder ger platser på skolgården och inomhus. Gränserna för var man får vara, och för vad man får göra aktualiseras. Metoden rundturer som används i studien blir belyst och dess för- och nackdelar diskuteras.

Att lära av staden
Det offentliga rummet som plats för meningsskapande och
identitetsutveckling
Staden som arena för meningsskapande och identitetsutveckling beskrivs ofta i positiva termer där i princip alla framstår som vinnare. Mer sällan förs en diskussion om vilka normer och värderingar som behöver respekteras för att det offentliga rummet ska vara öppet för alla. Inte heller diskuteras hur man ska hantera situationer där olika grupper och identiteter står i konflikt med varandra eller när en viss grupp tenderar att ta över och dominera det offentliga rummet. I den här artikeln diskuteras dessa frågor som en del av den informella lärprocess och sociala samspelsordning som utspelas på offentliga platser. Artikeln bygger på författaren Mats Liebergs egen forskning inom området, samt på senare rön inom den urbansociologiska forskningen.

Skolan som offentligt rum
En stödjande praktik för demokratisk utveckling?
Vad elever tillskrivs för egenskaper och tilldelas för uppgifter och roller i skolan blir betydelsefullt när det gäller hur de kommer att förstå sin egen roll som samhällsmedborgare. I artikeln beskrivs fyra skilda föreställningar om eleverna på gymnasiets handelsprogram som samhällsmedborgare. Dessa skiljer sig åt i synsätt på människa, kunskap och samhälle. En föreställning orienterar sig mot traditionella värden, en annan sätter kommunikation och demokrati som överordnade ideal, den tredje orienterar sig starkt mot näringsliv och branscher och den fjärde förespråkar en beskyddande hållning gentemot elever. Artikelförfattaren Lena Carlsson menar att eleverna ställs inför motstridiga tilltal om vad det innebär att vara medborgare i dagens samhälle.

Recension: Plats för lärande
Hur ska pedagoger och arkitekter kunna ha en fördjupad dialog kring skolbyggnader när nya skolor planeras? Målet är att arkitekturen ska stödja pedagogiken och att två mycket olika yrkesgrupper ska kunna hitta ett sätt att kommunicera. Den danska arkitekten och forskaren Inge Mette Kirkeby, gör i sin doktorsavhandling ett försök att skapa användbara begrepp som kan fungera som ett stöd i en planeringssituation, menar Suzanne de Laval som recenserat den. Hon hoppas att avhandlingen ska hitta många läsare.

Som vanligt innehåller numret även tips om aktuella avhandlingar och ny litteratur.


Publicerad: 2008-01-16

Köp Locus (Nedlagd)
Läs mer om Locus (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Locus (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA



Annons:

Senaste nummer:

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-02-05
Amnesty Press 4 2023

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023

Äldre resuméer