Arbetarhistoria i världen: migration, exil, internationella kontakter

På vilket sätt har migranter och internationella rörelser påverkat den svenska arbetarrörelsens historia? Och hur har den svenska arbetarrörelsen påverkat utvecklingen i andra länder? Hur har sådana utbyten som skedde genom personliga kontakter men också sådana som skapades av organisatoriska strukturer påverkat den nationella utvecklingen?
Marcel van der Linden tar sin utgångspunkt i det faktum att etableringen av fackföreningsrörelsen i Västeuropa i regel förklaras med den specifika nationella utvecklingen. Genom att visa på att liknande fenomen har ägt rum både långt tidigare och i andra delar av världen visar han att den ”nationalistiska metoden” inte håller hela vägen ut. Den kanadensiska historikern Franca Iacovetta visar på det problematiska med att forskningen om italienska migranter är dominerad av amerikansk forskning. Genom att ta hänsyn till den globala migrationen av italienska kvinnor visar Iacovetta att bilden av den konservativa italienska hemmafrun inte stämmer överens med de radikala kvinnor som ett globalt genusperspektiv synliggör
Michael Schneider framhåller betydelsen av tyska fackföreningsmäns erfarenheter från tiden i svensk och brittisk exil för den tyska fackföreningsrörelsens efterkrigsplanering. Jonas Sjölander använder sig av ett tredje angreppssätt för att visa på betydelsen externa faktorer för svensk utveckling. Han visar vikten av att analysera konsekvenserna av antiapartheidkampen i Sydafrika för den svenska fackföreningsrörelsen.

Silke Neunsinger

Publicerad: 2007-10-15

Köp Arbetarhistoria
Läs mer om Arbetarhistoria i katalogen
Fler artiklar knutna till Arbetarhistoria
Fler tidskrifter i kategori HISTORIA
Fler tidskrifter i kategori ARBETS- & NÄRINGSLIV