LOCUS 3/06

Olika perspektiv på koncentrationsförmåga
Exempel från Bunkefloprojektet
Vad koncentrationsförmåga är, och vilken betydelse fysisk aktivitet har i förhållande till den, ligger i fokus för den här artikeln. Med utgångspunkt i forskning gjord i det så kallade Bunkefloprojektet lyfter artikelförfattaren Ingegerd Ericsson fram relationen mellan motorisk utveckling och förmågan att koncentrera sig. Hon menar att motoriska övningar i förlängningen också kan innebära en träning av koncentrationsförmåga.

Här får du inte vara med om du inte
flyttar härifrån
Om ungdom och regional utveckling
Att flytta eller inte är frågan för många unga som växer upp på landsbygden eller i mindre orter i Sverige. Artikelförfattaren Lotta Svensson har undersökt vad det är för mekanismer som ligger bakom det beslut som fattas i frågan. Hon menar bland annat att klass- och könsmönster är starka. En ökad delaktighet skulle kunna vara ett sätt att få unga att stanna kvar och utveckla bygden, men det finns en tendens att inte räkna med dem eftersom man antar att de snart ska flytta.

Det skamliga i ”att dra en spätta”
Oro i samlevnadsundervisningen
Att ”dra en spätta” är ett annat uttryck för kvinnlig onani. Uttrycket finns på en hemsida om trygg sex för unga. Både skolan och andra instanser i samhället har i uppdrag att förmedla kunskap om säker sex och en positiv sexualsyn. Vid denna förmedling kommer även annat till uttryck. Etnologen Maria Bäckman pekar ut tre orosmoment inom sexualundervisningen: flickors skamfyllda relation till sin egen sexualitet, bristen på manliga identifikationsobjekt samt den bristande jämställdheten. Hon visar hur de olika grunderna till oro uppstår i klassrummet och hur de hänger samman.

Dräng, piga eller familjemedlem
Att vara fosterbarn vid 1900-talets början
Hur var det att växa upp i fosterhem för hundra år sedan? En spridd föreställning är att fosterbarn exploaterades. Men vi vet mycket lite om hur fosterbarn behandlades eftersom få försök har gjorts att studera fosterhemsvistelser utifrån barns perspektiv. I den här artikeln undersöker ekonom-historikern Johanna Sköld om fosterbarn användes som arbetskraft, utsattes för övergrepp eller behandlades som egna barn. Artikeln tar utgångspunkt i självbiografisk litteratur och arkivmaterial från Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå; en institution som utackorderade stockholmsbarn till fosterhem runt om i Sverige 1890-1925.

Åsa Bäckström

Publicerad: 2006-02-03

Köp Locus (Nedlagd)
Läs mer om Locus (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Locus (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA