Entomologisk Tidskrift Nr 4, 2004

Sammanfattningar

1. Jättesvampmal Scardia boletella i Halland – betydelsen av isolering, habitatareal och beståndshistorik.
2. Bibagge Apalus bimaculatus i Södermanland och södra Uppland – en fråga om att vara på rätt plats vid rätt tid
3. Igenväxning och isolering hotar den bruna gräsfjärilen (Coenonympha hero) i jordbrukslandskapet
4. Två för Sverige nya skalbaggsarter: Telmatophilus brevicollis och Hypopycna rufula
5. En ny svensk puckelfluga (Diptera: Phoridae)
6. Nya svenska namn på Nordens dagfjärilar
7. Två nya trollsländor för Östergötland – Gungflymosaikslända (Aeshna subarctica) och grön mosaikslända (A. viridis)
8. En ny vecklarart, Clepsis nybomi Hackman, 1950, funnen i Sverige (Tortricidae, Lepidoptera)
9. Skapar växthuseffekten en sommargeneration av björnspinnaren (Arctia caja)? Från ägg till ägg på två månader
10. Studies of recently dead insects to understand insect remains in archaeological deposits.


1. Jättesvampmal Scardia boletella i Halland – betydelsen av isolering, habitatareal och beståndshistorik.
Örjan Fritz

Jättesvampmalen lever specifikt i trädstammar angripna av fnöskticka. Eftersom fnösktickan främst finns på döda bokar och björkar är det främst den typen av träd man hittar arten på. Till nyligen var jättesvampmalen inte känd från Halland, men i denna artikel visar författaren att arten förekommer på rätt många ställen i landskapet. Dock är utbredningen begränsad till skogen mellan kustslätten och höglandet, samt till några smärre förekomster på Hallandsåsen. Avgörande för utbredningsmönstret är antagligen att det kontinuerligt funnits lämpliga skogar för arten i denna mellanbygd. Trots att lokaler som idag ser mycket lämpliga ut för arten, med massvis av döda träd av rätt typ, finns i andra delar av länet så saknas arten på dem. Arten kan sprida sig över vissa avstånd, kanske upp till någon kilometer, vilket visas av utbredningsmönstret inom ett specialstuderat område - Biskopstorp. Avstånd upp emot en mil tycks dock arten inte ha lyckats överbrygga sedan dessa skogar blev lämpliga.


2. Bibagge Apalus bimaculatus (Coleoptera, Meloidae) i Södermanland och södra Uppland – en fråga om att vara på rätt plats vid rätt tid
Niklas Lönnell & Jan Edelsjö

Bibaggen är en mycket karaktäristisk art som lever i sandiga miljöer som parasit på ett bi: vårsidenbiet Colletes cunicularius. De flesta svenska fynden av arten har gjorts i östra Svealand, men författarna rapporterar här om en rad nya förekomster i området runt Stockholm. För att man ska hitta baggarna är det dock viktigt att vara ute tidigt på våren - i de första solvarma dagarna i april, eller ibland redan mars. Baggarna är kortlivade och är delvis beroende på vädret, aktiva under ca två veckor. Lyckas man med detta kan man på vissa platser uppleva ett myller av denna art. Fyndlokalerna är till stor del grustag och vägskärningar där det finns sand av ganska fina kornstorlek. Dessa lokaler är delvis hotade eftersom landskapet generellt växer igen och eftersom grustagen går mot allt färre, men var för sig större gropar, där driften är så storindustriell att störningen blir för stor.


3. Igenväxning och isolering hotar den bruna gräsfjärilen (Coenonympha hero) i jordbrukslandskapet
Anna Cassel-Lundhagen

Den bruna gräsfjärilen har en märklig utbredning i Sverige då den främst finns i Dalarna och Värmlands skogsbygder där det fortfarande, eller till sen tid, bedrivits jordbruk. Fjärilarna finns främst på igenväxande mindre ängar, en marktyp som minskar. I och med detta så är det stor risk att arten försvinner från många platser. Författaren har bl.a. visat att fjärilarna saknas på lämpliga plaster som ligger isolerat från övriga förekomster, och studierna har också visat att de inte gärna sprider sig över stora avstånd. Inom en yta av sex km2 var det större genetisk likhet inom populationerna än mellan och de minsta visade även tecken på inavelsdepression. För att rädda arten måste minskningen av lämplig mark i första hand stoppas, men kanske även ökas för att hindra framtida utdöende.


4. Två för Sverige nya skalbaggsarter: Telmatophilus brevicollis (Coleoptera: Cryptophagidae) och Hypopycna rufula (Coleoptera: Staphylinidae)
Alan Dufberg

Den första av dessa två nyfynd för Sverige, mögelbaggen Telmatophilus brevicollis lever på stor igelknopp, som i sin tur växer i åar och sjöar. Efter att fynduppgifter om denna art publicerats från Danmark hittade författaren arten i Skåne. Den har antagligen funnits i landet länge men inte urskilts från en närstående art. Den andra arten, kortvingen Hypopycna rufula hittades bland löv och ris i Alnarpsparken. Denna art tycka vara en som är på spridning norrut över Europa och hittades i Danmark första gången år 2000.


5. En ny svensk puckelfluga (Diptera: Phoridae)
James Bonet & Thomas Pape

Puckelflugorna är en familj av småväxta flugor som är ganska artrik. Den art som rapporteras här heter Dohrniphora cornuta och hittades i ett hem i Stockholm. Fyndet är inte helt förvånande eftersom arten är utbredd över större delen av världen och lever synantropt, dvs. i miljöer med anknytning till människor.


6. Nya svenska namn på Nordens dagfjärilar
Ulf Gärdenfors & Mats Lindeborg

De svenska dagfjärilarnas svenska namn har setts över eftersom många av namnen inte har varit särskilt bra. Namn har anknutit till en helt felaktig värdväxt, de har varit för långa och otympliga, de har lätt förväxlats med varandra, har haft namn efter gamla vetenskapliga namn osv. Efter debatt på internet och sammanträden i kommittén för svenska djurnamn har en lista upprättats över vilka namn som bör gälla i framtiden, och dessa kommer användas den del an nationalnyckeln som snart ska publiceras.


7. Två nya trollsländor (Odonata) för Östergötland – Gungflymosaikslända (Aeshna subarctica) och grön mosaikslända (A. viridis)
Tommy Karlsson

De två rapporterade trollsländearterna har rapporterats från platser 3-4 mil söder om Linköping, en mossgöl och en mindre sjö med vattenaloe i. Med dessa fynd har totalt 60 arter hittats i Östergötland, vilket motsvarar 80% av de som är kända från Sverige.


8. En ny vecklarart, Clepsis nybomi Hackman, 1950, funnen i Sverige (Tortricidae, Lepidoptera)
Bengt Å. Bengtsson

Den rapporterade vecklaren har tidigare enbart hittats i 8 gånger i Finland och en gång i Ryssland. Det var därför desto märkligare då författaren först hittade ett exemplar i trakten av Jukkasjärvi (Norrbotten) den 7 juli och sedan ett till på resan hem - i Ljungdalen (Härjedalen) fyra dagar senare. Karaktärer för att känna igen arten ges. Dock är det svårt att begripa vilka miljöförutsättningar denna sällsynta art behöver då värdväxten är okänd och samtliga fynd gjorts på ganska triviala typer av boreal skogs och myrmark.


9. Skapar växthuseffekten en sommargeneration av björnspinnaren (Arctia caja)? Från ägg till ägg på två månader
Jörgen Dahlén

Författaren rapporterar om en rekordsnabbt uppväxande kull av björnspinnare. Den hittades dessutom på en helt oväntad värdväxt, brännässla. Detta är den första observationen av att björnspinnare hunnit med två generationer på en sommar, vilket antagligen har med det varma väder som rått att göra.


10. Studies of recently dead insects to understand insect remains in archaeological deposits.
Magnus Hellqvist

Inom arkeologin används ofta rester av insekter för att tolka hur miljön sett ut på en plats historiskt. Detta eftersom många insekter lever på väldigt specifika platser eller i specifika material. Ett problem för tolkningarna är dock att man inte vet så mycket om hur väl olika insekter bevarats från det att de hamnat i en avlagring fram till våra dagar. För att få en jämförelse med nuvarande material så har författaren tagit "moderna" prover från en gård, dels i två brunnar dels under ett stallgolv. En av de mest förvånande resultaten var att dyngbaggar i stort sett saknades i den moderna proverna - sådana brukar vara frekventa i äldre avlagringar. De saknades trots att djurhållning har förekommit runt den provtagna brunnen under lång tid. Kanske kan man förklara de många dyngbaggarna i äldre avlagringar med att dynga deponerats ner i brunnar förr i tiden, i samband med att man övergav dem.



Publicerad: 2005-05-01

Köp Entomologisk Tidskrift
Läs mer om Entomologisk Tidskrift i katalogen
Fler artiklar knutna till Entomologisk Tidskrift
Fler tidskrifter i kategori NATUR & FORSKNING