Tema Konsert

Sommaren nalkas, skolan slutar och semestrarna börjar för de allra flesta. Men många frilansande musiker fortsätter arbeta. För dem innebär sommaren ofta ett pärlband av konserter - det kan vara i samband med festivaler eller i något annat sammanhang. Temat för årets sommarnummer av Tidig Musik är KONSERT.

De allra flesta av oss har varit på en konsert och vet hur det känns ur ett åhörar- och åskådarperspektiv. Men hur är det att stå på scenen, att ge en konsert? Ditte Hammar har intervjuar lutenisten Jonas Nordberg, som delar med sig av sina erfarenheter och tankar. Han har gett solokonserter och spelat i kammarmusik- eller orkestersammanhang, men han har även medverkat i sceniska uppsättningar, som förstås innebär andra krav och ger andra upplevelser.

Om konsertillgången ur publikens synvinkel och om möjligheterna att få konsertera ur musikernas synvinkel handlade paneldebatten FiM-TIDIGT!, som Tidig Musik arrangerade i slutet av mars i år. Avsikten var att få igång en diskussion om hur tidig musiklivet i Sverige står sig i ett internationellt sammanhang, hur den svenska tidig musik-scenen speglas i nationell media, vilket utrymme den tidiga musiken har i utbildningen på alla nivåer och om det finns ett behov av en fast scen och ett nationellt centrum för tidig musik och historisk dans i Sverige. Hillevi Hogman rapporterar från debatten.

En som gav många konserter och föreställningar var Carlo Broschi, kallad Farinelli. Under sin karriär som kastratsångare i 1700-talets Europa fick han uppleva allt från jublande publikmassor i stora salonger till en deprimerad kung, vars tungsinne han lyckades lätta något med sin sång. Fredrik Palmqvist berättar om Farinellis ovanliga liv.

Även Francesca Caccini gav många konserter. Hon var både sångerska och kompositör, verksam vid Medici-hovet i Florens
under första delen av 1600-talet. Hon uppskattades och hyllades av sin samtid och komponerade en mängd verk för olika tillfällen. Tyvärr har inte så mycket av hennes musik bevarats till eftervärlden, men den som finns kvar är fantastisk, skriver Christina Larsson Malmberg.

Mängder av musik har förstås försvunnit genom åren, i bränder, jordbävningar, krig eller av andra anledningar. Desto mer intressant är de fynd som bokkonservatorn Fanny Stenback gjorde häromåret i Skara stift: fem musikhandskrifter från reformationstiden, som legat bortglömda i västgötska kyrkor. Professor Mattias Lundberg berättar om fynden, som enligt honom innebär att vi kommer att
få skriva om reformationstidens musik- och liturgihistoria.

Det finns även musik som har glömts bort, trots att den finns nedtecknad. Justyna Krzyianowska skriver om de kymriska trubadurernas omfattande, idag förlorade, repertoar. Musiken nedtecknades i ett manuskript på 1600-talet, men musikens tradition går tillbaka till 1100-talet och förmodligen ännu längre. Idag tvistar de lärde om hur manuskriptet ska tolkas och om hur musiken faktiskt lät.

Eftersom det här är ett sommarnummer är kalendariet och festivalsidorna sprängfyllda av intressanta konserter som det går att njuta av under skollov och semestrar. Vi kan ju sända en tacksamhetens tanke till alla de musiker som ägnar en stor del av sin sommar åt att ge konserter.

God läsning i hängmattan, i solstolen, i skuggan av en björk eller varhelst du föredrar att tillbringa sommaren!

Redaktionen



Att ge konsert – intervju av Jonas Nordberg Ditte Hammar

Farinelli – kastraten och konserterna Fredrik Palmqvist

Bortglömda handskrifter funna Mattias Lundberg

Sommarens festivaler (tips evenemang)

Francesca Caccini – hovkompositör i Florens Christina Larsson Malmberg

Harpisternas glömda musik Justyna Krzyżanowska

Fram-Tidigt – paneldebatt om den tidiga musik-scenen Hillevi Hogman

Medlemsnytt Föreningen Tidig Musik

Och hör sen… Hanna Höglund

Konsertkalendarium



Publicerad: 2017-06-08

Köp Tidig Musik
Läs mer om Tidig Musik i katalogen
Fler artiklar knutna till Tidig Musik
Fler tidskrifter i kategori MUSIK