Innehåll #4 2016

Så var ännu ett nummer av tidskriften KLASS färdigt. Det åttonde vi gjort. I detta nummer kan ni läsa en intervju med Elsie Johansson, (kanske den sista intervjun enligt henne själv), ni får följa med hem till Micke Evhammar, byggsmed och författare, läsa om hur Doris Dahlin har det när hon reser bort för att skriva och veta vad Kjersti Bosdotter pratade med kulturministern om. Ni får i Skrivarskolan veta vilka manus några valda förläggare önskar sig och stifta bekantskap med tre poeter, läsa en krönika av Maria Hamberg och ni får äntligen veta hur det slutar för den litterära proletären Hillerberg i fjärde och sista delen av följetongen. Plus mycket mer.

Vi recenserar i detta nummer:
Helmers vals av Aino Trosell
Skotten i Köpenhamn av Niklas Orrenius
Wages Slaves av Daria Bogdanska
Som hundarna i Lafayette av Annelie Jordahl
Uppgång och fall av Liv Strömqvist
Tio tankar om arbete av Bodil Jönsson
Eyvind av Peo Rask
Åsneprinsen av Caroline Hainer
Born to run av Bruce Springsteen


Plötsligt kom Nancy Carola Ankarborg

Varför är det viktigt med arbetarlitteratur? Det är en fråga vi ställer oss i varje nummer av KLASS. Varför urskilja och kämpa för att lyfta fram just denna typ av litteratur? Behöver just arbetarlitteratur en helt egen tidskrift? Jo, vi tycker det, att det är viktigt. Anledningen till varför, blev för mig extra tydlig och personlig i och med det här numret av KLASS när vi får träffa Elsie Johansson.

I mitt barndomshem var det där med att läsa skönlitteratur något man kunde hålla på med när man åkte buss eller låg i sängen och var sjuk. Annars fanns annat att göra. I varje fall om man passerat åldern för att lära sig läsa. Jag har sällan sett mina föräldrar sitta med en bok.

Visst hade vi böcker, men mest Det bästa och olika bilderböcker eller faktaböcker om djur och natur. Majoriteten av dem hade också mina äldre syskon eller någon annan köpt, någon annan slagit in och gett, så att de sedan hamnat i hyllan. Där böckerna oftast blev kvar och stod och dammade.

Och så hade vi barnböcker. Barnböcker var ett undantag. Vi barn behövde ju böcker för att vi skulle lära oss läsa. Vi var med i flera bokklubbar. Först innehöll paketen Grimms sagor och Pettson och Findus, senare när jag och lillasyster blev äldre, Pelle Svanslös-böckerna, Astrid Lindgrens berättelser och Berts betraktelser. Jag älskade Pelle Svanslös och var en riktig Uppsala-patriot, eftersom där bodde ju Pelle, och jag tecknade och skrev egna berättelser om katterna på gården.
Att vi lärde oss läsa var viktigt så att vi sedan kunde förstå att läsa viktigare saker – förpackningar, skyltar, tidningen och framför allt just då skolböckerna. Därför var det okej att jag satt och gnetade mig igenom alla böcker om Pelle Svanslös. Så att jag lärde mig förstå vad som stod i skolböckerna och kunde få bra betyg, ett vettigt arbete.

Men – ingen regel som inte har undantag. Och plötsligt hittade mamma ett. Min mamma som var den som läste minst i familjen, som enbart gått sex år i folkskola, som hade fullt upp med att tänka på andra och som gått upp tidiga morgnar från när hon var barn, för att arbeta på gården – först föräldrarnas och sedan sin egen.

Plötsligt kom det en kvinna som var bara några år äldre än henne själv, uppvuxen också i Uppland under fattigare förhållande. Hon skrev om en flicka som hette Nancy. Hon skrev om sådant mamma kunde relatera till, plötsligt fanns det i böcker. Mamma läste artiklar om författaren i Hemmets veckotidning. Hon hette visst Elsie Johansson. Det blev då noga att hålla reda på tiden när hon var ute i landet eller bland djuren, för att hinna in och vrida fram P1 för att inte missa Glasfåglarna som gick som följetong. Noga att det skulle hållas tyst så hon kunde ta kaffepaus eller sticka sockor medan hon lyssnade vid radion.

De andra böckerna i serien önskade hon sig sedan i julklapp. För första gången fanns det böcker hon kunde önska, som hon ville läsa.

Jo, vi tycker att det är viktigt med arbetarlitteratur. Att personer som min mamma, jag själv och mina arbetskollegor och vänner, känner sig representerade i litteraturen är viktigt. Litteraturen ska inte vara till för bara en liten klick människor. Visst kan det vara avkopplande att läsa om mord, lyxiga resorter, spirande karriärer och kärleksromanser. Men de flesta av oss lever i en annan vardag och vår vardag har också sin plats i litteraturen. Där vi kan känna igen oss. Där vi kan lära känna varandra. Litteraturen har fler uppgifter än att vara flyktresor till platser och världar där de flesta av oss inte känner igen sig.

Därför finns KLASS. Vi hoppas att du tycker om vårt nu åttonde nummer och att vi får fortsätta leva och frodas tillsammans. Förutom Elsie Johansson (kanske hennes sista intervju enligt henne själv) har vi bland annat intervjuat författaren och byggsmeden Micke Evhammar, lyssnat på Bob Dylan, luskat i vilka manus förlagen vill ha och följt med Doris Dahlin på skrivresa till Egeiska havet.

Gott nytt och lev väl

Carola Ankarborg

Publicerad: 2016-12-05

Köp KLASS
Läs mer om KLASS i katalogen
Fler artiklar knutna till KLASS
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR