Tidskrift.nu: Artiklar från Svensk Botanisk Tidskrift

Artiklar från Svensk Botanisk Tidskrift

Botaniskt fjälläventyr, Artdatabanken om rödlistan... #3-4 2020

2020-06-19 Lagom till midsommar har nu ett nytt nummer av Svensk Botanisk Tidskrift kommit ut till prenumererande medlemmar. Det finns både kortare och längre artiklar om allt från floraväkteri till nya rödlistan och två debattartiklar om släktet Sorbus. Redaktören har valt ut tre artiklar som du kan läsa direkt på webben. Är du sugen på att leta efter ovanliga växter i fjällen? Johan Rova presenterar ett område på gränsen mellan Pite och Lule lappmark där det finns basiska bergarter i marken och därför en spännande flora. Läs artikeln här. Varför ökar antalet rödlistade växter och svampar? Tio personer som jobbar på SLU Artdatabanken går igenom olika bakomliggande orsaker till varför det är 140 fler arter på den senaste rödlistan som publicerades i april 2020, jämfört med den tidigare från 2015. Läs artikeln här. Idag hotas många ängs- och naturbetesmarker av igenväxtning, men det går fortfarande att hitta okända platser där mångfalden fortfarande finns kvar. Anders Jacobson och Per Toräng lyfter fram ett urval av Jordbruksverkets signalarter för ängs- och betesmark i en artikel som du kan läsa här. Det här och mycket mer kan du läsa om i häfte tre-fyra av Svensk Botanisk Tidskrift volym 114. Tidskriften grundandes redan 1907 och redaktören heter Emil V. Nilsson.»

Innehåll volym 110 häfte 6 2016

2017-01-13 För fyra år sedan, när debatten rasade om kalkbrotten på norra Gotland, blev jag förvånad över både naturens fiender (”Äh, svamp och träd finns ju överallt”) och vänner (oväntat många var obekanta med vanliga arter, men vilken underbar kärlek och respekt de visade för våra medorganismer!). Samtidigt pågick försöken att lägga ned Nationalnyckeln - och överallt bekräftades idén bakom det projektet: artkunskap behövs, överallt i samhället! Experter räcker inte! Makten och allmänheten måste också kunna sitt biologiska ABC. Analfabeter kan inte utvärdera expertutlåtanden, tillämpa regler och rekommendationer eller upptäcka när det går snett. De bortser lättare från sakskäl, och misstro kan börja gro mot dem som har kunskapen. Mekanismerna är desamma oavsett om det gäller kalkbrott, vägbyggen, bokutgivning eller presidentval... (från ledaren häfte 6 2016)»

Innehåll volym 110 häfte 5 2016

2016-11-30 På föreningskonferensen i våras fick vi höra om arbetet med att ta fram det danska praktverket <em>Atlas Flora Danica</em> som då nyligen hade getts ut. Det är mycket ett imponerande arbete som danskarna gjort med mängder av intressanta fakta och det är också ett prydligt och trevligt utformat bokverk i tre band. I Sverige använder fortfarande många av oss Hulténs standardverk från 1950/1971 som utbredningsgeografisk referens när man skriver rapporter, artiklar och uppsatser. När kommer då en ny svensk växtatlas? (ur ledaren häfte 5 2016) »

Innehåll volym 110 häfte 3-4 2016

2016-09-18 Fjällvärlden har en särskild dragningskraft på oss botanikintresserade. För många har ett livslångt intresse för vilda växter startat under en fjällvandring. Våra svenska fjäll är relativt lättillgängliga; vandringslederna är väl utbyggda och en annan anrik ideell organisation, Svenska Turistföreningen, har en bra verksamhet i fjällvärlden med information, stugor och stugvärdar. Fjällen är den landskapstyp i Sverige som har störst naturskyddad areal och vi trodde länge att fjällområdet klarar sig bra bara vi lämnar det för fri utveckling. Idag tycker vi det är självklart att betrakta även delar av fjällvärlden som ett kulturlandskap, där stora delar av det öppna landskapet med sina blomsterrika gräsmarker är beroende av hävd, främst renbete, men i vissa områden även av tamboskap och annan skötsel. Något stort exploateringshot vilar dock inte över de flesta alpina områden och i den nationella rapporteringen av våra EU-habitat bedöms de fjesta av fjällens naturtyper uppnå det vi kallar gynnsam bevarandestatus. Det är mest i det fjällnära området som det finns ett exploateringstryck i form av skogsbruk, fjällturism, gruvnäring och energiutvinning. För två av våra EU-habitat i hög fjällmiljö, palsmyrar och glaciärer, är läget dock allvarligt på grund av den globala uppvärmningen och dessa naturtyper bedöms ha en dålig bevarandestatus. På den svenska rödlistan finns ungefär 35 växtarter som har sin huvudutbredning i fjällen och av dessa är cirka hälften bedömda som akut hotade, starkt hotade eller sårbara. Vår floraväkteriverksamhet pågår även i fjällen och vi gör regelbundet riktade insatser mot vissa fjällområden för att följa upp de hotade arternas status. För er som är intresserade av fjällens naturhistoria är Leif Kullmans artikel i det här häftet en utmärkt introduktion till ämnet där han sammanfattar sin långa forskargärning. Vi är tacksamma för att Leif har skrivit den här historiken för SBT i en lite populärare stil och vi tror att uppsatsen kan bli ett standardverk om fjällens naturhistoria i Sverige. En del av innehållet kanske upplevs som kontroversiellt av några läsare men det är, som alltid, författarens egna ståndpunkter och inte något som SBF nödvändigtvis står bakom... (ur inledningen häfte 3-4 2016) »

Innehåll volym 110 häfte 2 2016

2016-06-15 I slutet av januari var jag på en intressant föreläsning i Lund. Bente Eriksen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund, talade över ämnet ”Plant blindness”. Varför lägger inte vi människor märke till växterna? Ser vi en underbar blomsteräng med ett rådjurskid så är det i nio fall av tio rådjuret som vi kommer att notera och berätta om... (Ur ledaren SBT volym 2 2016)»

Innehåll volym 110 häfte 1 2016

2016-04-15 Växternas växelverkan med andra organismer är temat för årets föreningskonferens i Uppsala 5-6 mars. Det ska bli intressant att ta del av kunskap där vi får tänja lite på botanikens gränser och få ett lite vidare perspektiv. Ni som har anmält er kommer att få ta del av vetenskapliga rön om rödblärans sotsvampar, lavätande snäckor, det intressanta samspelet mellan alkonblåvinge och klockgentiana och mycket mer... (ur ledaren volym 110 häfte 1 2016) »

Innehåll nr 3-4, volym 109 2015

2015-07-12 Läs om innehållet i Svensk Botanisk Tidskrift volym 109, häfte 3-4 2015. Hur går det till när växter, svampar och djur rödlistas? 2015 kom en ny lista.»

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Svensk Botanisk Tidskrift

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024

2024-09-13
Signum 6

2024-09-10
Medusa 2 2024

2024-09-01
Utställningskritik 3 2024

2024-08-29
Glänta 1 2024

2024-08-21
Konstperspektiv 3

2024-08-20
Karavan 2 2024

2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024

2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-29
Balder 2 2024

2024-06-28
Signum 5

2024-06-25
Opera 3 2024

2024-06-23
Omkonst Vår 2024

2024-06-21
Amnesty Press 2 2024

2024-06-09
KLASS 2 2024

2024-06-02
Akvarellen 2 2024

2024-05-31
Signum 4

2024-05-28
SocialPolitik Maj 2024

2024-05-21
20TAL 10-11 2024

2024-05-20
Karavan 1 2024

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-14
Med andra ord 118 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-20
Balder 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

Äldre resuméer