Innehåll volym 110 häfte 3-4 2016

Häfte 3-4

Ledare
Tid för fjällvandring! Stefan Grundström

Fjällvärlden har en särskild dragningskraft på oss botanikintresserade. För många har ett livslångt intresse för vilda växter startat under en fjällvandring. Våra svenska fjäll är relativt lättillgängliga; vandringslederna är väl utbyggda och en annan anrik ideell organisation, Svenska Turistföreningen, har en bra verksamhet i fjällvärlden med information, stugor och stugvärdar.

Fjällen är den landskapstyp i Sverige som har störst naturskyddad areal och vi trodde länge att fjällområdet klarar sig bra bara vi lämnar det för fri utveckling. Idag tycker vi det är självklart att betrakta även delar av fjällvärlden som ett kulturlandskap, där stora delar av det öppna landskapet med sina blomsterrika gräsmarker är beroende av hävd, främst renbete, men i vissa områden även av tamboskap och annan skötsel.

Något stort exploateringshot vilar dock inte över de flesta alpina områden och i den nationella rapporteringen av våra EU-habitat bedöms de fjesta av fjällens naturtyper uppnå det vi kallar gynnsam bevarandestatus. Det är mest i det fjällnära området som det finns ett exploateringstryck i form av skogsbruk, fjällturism, gruvnäring och energiutvinning. För två av våra EU-habitat i hög fjällmiljö, palsmyrar och glaciärer, är läget dock allvarligt på grund av den globala uppvärmningen och dessa naturtyper bedöms ha en dålig bevarandestatus.

På den svenska rödlistan finns ungefär 35 växtarter som har sin huvudutbredning i fjällen och av dessa är cirka hälften bedömda som akut hotade, starkt hotade eller sårbara. Vår floraväkteriverksamhet pågår även i fjällen och vi gör regelbundet riktade insatser mot vissa fjällområden för att följa upp de hotade arternas status.

För er som är intresserade av fjällens naturhistoria är Leif Kullmans artikel i det här häftet en utmärkt introduktion till ämnet där han sammanfattar sin långa forskargärning. Vi är tacksamma för att Leif har skrivit den här historiken för SBT i en lite populärare stil och vi tror att uppsatsen kan bli ett standardverk om fjällens naturhistoria i Sverige. En del av innehållet kanske upplevs som kontroversiellt av några läsare men det är, som alltid, författarens egna ståndpunkter och inte något som SBF nödvändigtvis står bakom... (ur inledningen häfte 3-4 2016)

Leif Kullman: Fjällen, klimatet och människan – naturhistoria i skarven mellan två istider
Mellan två istider – vår plats i historien
Fjäll och träd
Kalfjällets vegetation
Kultur i fjällnatur
Fjällens vegetationshistoria
Den nutida klimatförändringens effekter
Framtidens fjällandskap i ett varmare klimat

Våra regionala föreningar: Föreningen Fjällbotaniska Trädgårdens Vänner

Framsidesbild: Tall Pinus sylvestris
Baksidesbild: Fjällgröna Diapensia lapponica


Publicerad: 2016-09-18

Köp Svensk Botanisk Tidskrift
Läs mer om Svensk Botanisk Tidskrift i katalogen
Fler artiklar knutna till Svensk Botanisk Tidskrift
Fler tidskrifter i kategori NATUR & FORSKNING
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT