En uppsats och kulturbegreppet

I uppsatsen "I kläm mellan kultur, politik och marknad" intervjuar Filippa Rogvall, (Institutionen för mediastudier) tio redaktörer från nio kulturtidskrifter. Hon säger att det bedrivs mycket lite mediaforskning om kulturtidskrifterna och att de dessutom är förbisedda inom politiken. Det är motsägelsefullt eftersom de ofta framställs som viktiga för yttrandefrihet, demokrati och mångfald. Att kulturtidskriften räknas som viktig och samtidigt med låg status tror hon hänger ihop med den allmänna uppfattningen att "kulturtidskrifterna är finkulturella och exkluderande snarare än lättillgängliga och kommersiella". För att undersöka förhållandet sätter hon fokus på tre huvudfrågor; Hur ser redaktörerna på den politik som drivs kring kulturtidskriften? Vad anser redaktörerna att kulturtidskriften har för roll och status i samhället? Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifrån de intervjuade redaktörernas svar, den rådande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier och tidigare forskning?

En inledande fråga Filippa ställer till de medverkande tidskriftsredaktörerna är vad är en kulturtidskrift kan tänkas vara. Hon säger att det finns många oklarheter i försöken att definiera vad som är en kulturtidskrift så även för redaktörerna. En anledning finner hon i svårigheterna med att ringa inbegreppet "kultur". Den engelske litteraturvetaren Raymond Williams som hon refererar till ser orsaken till detta i att begreppet dels har en invecklad historiska utveckling och att det dels är ett viktigt ord inom flera olika discipliner och tankesystem. Två huvuddefinitioner nämner han, en antropologisk och en estetisk. Här tänker jag att den antropologiska mer fokuserar på en handling, ett mönster medan termen i ett estetiskt sammanhang utgörs av uppfattning och värdering.

Hur svårt är det att få grepp på detta så populära ord? Det går ju att peta in ordet i nästan vilka sammanhang som helst! Är det qualia i estetiska sammanhang? Det finns ju en ursprunglig betydelse som beskriver ett förhållande till naturen, att odla och bruka. Kanske kan vara lämpligt att radikalisera begreppet om man är ute efter en kärna? Att det sedan för somliga tendera att beteckna endast estetiska sammanhang går säkert att härledas till Cicero som talar om "cultura animi", själslig odling. Att bruket av jorden hölls högt av romarnas statsapparat får hållas för högst troligt och att Cicero sedan önskan att höja, markera status för litteratur, retorik, konstarter etc kan vara en springande punkt för genomslaget i den estetiska sfären. Och det funkade utmärkt, kanske för bra.
Som människor är vi väl helimpregnerade av bruk, sedvänjor, traditioner, vanor, bildning, föreställningar allt sådant som rör kulturbegreppet. Det som kan göra kulturbegreppet extra intrikat i dess månsidighet är att traditionen åtminstone i ett västerländskt perspektiv bjuder in uppbrott, uppror, revolt etc som en komponent för kulturbärande lager, det finns inbyggt ett krav på förnyelse i en eller annan form. Kultur handlar om att konservera och i andra sammanhang att inte bevara.

De intervjuade tidskrifterna är Aiolos, Det grymma svärdet, Effekt, Hjärnstorm, Judisk Krönika, Kritik, Medusa, Svartvitt och Teatertidningen. Tre av svaren på Filippas fråga om vad som är en "Kulturtidskrift" är med i uppsatsen:

”Kulturtidskriften [är] mest en byråkratisk benämning. Att någonting är en kulturtidskrift betyder bara att den får, eller är intresserad av att få, kulturstöd från Statens Kulturråd.”

”Diskussionen kring vad som är en kulturtidskrift har ändrats. För några år sedan bestämdes det att kulturtidskrifter som inte ägnade sig åt renodlad kultur, inte skulle få bidrag.”

”För mig handlar kulturbegreppet mycket om samhället. Därmed är alltså samhällstidskrifter även kulturtidskrifter, och även politiska tidskrifter kan klassas in under begreppet, det handlar om vår kultur och den kulturen vi lever i.”

Svaren kan tyckas mindre angelägna men vad bryr sig en fågel om ifall den är mes eller kasuar. Kulturbegreppet är en abstrakt storhet där identiteter kan breda ut sig på längden och tvären. Samtliga medverkande tidskrifter har ett självklart kulturellt perspektiv där dessutom ingen är den andra lik. En av de medverkande tidskrifterna är registrerad som just kulturtidskrift och det är "Kulturtidskriften Hjärnstorm" men bland de övriga finns inget sådant förtydligat.
Tidskrifter som förekommer på tidskrift.nu där tveksamhet uttryckts huruvida de är en "kulturtidskrift" eller inte, hittar man framför allt i segment som rör teknik och naturvetenskap. Det är lite trist eftersom de bland mycket annat är självklara delar i mediakulturen. Är då inte alla tidskrifter "kulturtidskrifter"? Kanske så, begreppet blir inte lättare att förstå ifall man börjar exkludera.

Om man tänker sig odlingsbegreppets innebörd som en medveten och planerad handling i att röja mark, plöja en fåra, hiva i lite frön, gödsla och skörda, ledsagas det då inte av Darwins föreställning om överlevnad för de bäst lämpade? Förmågan att anpassa sig utifrån ständigt nya villkor och förhållanden, transformera sig om än under en mekanisk "stjärna" handlar om en i den organiska naturen odlad erfarenhet. I dag vet vi vi långt mycket mer om organismers, djur och övrigt organiskt förmåga att träna, lära, anpassa sig, överleva, leka och fungera optimalt för att det inte skall tyckas handla om kultur. Frågan kan tyckas vara hur ett antropologiskt kulturbegrepp svarar mot processer som egentligen inte bara rör människan? Känns långtiffrån helgjutet.
Nu tror jag att vi får vänta på kulturtidskrifter av babianer, hur välkommet det än skulle vara. Men varför inte en om babianer eller så kanske det redan finns en babiantidskrift? För inte så länge sedan sände SVT ett program om en sophög i Egypten. Genom sopberget gick en väg och på vardera sidor härskade två olika klaner babianer som låg i ständiga fajter med varandra. Det märkliga var att respektive grupp hade lojala hundar till sitt förfogande i kampen om godsakerna inom territorierna. Än mer förvånande var att när de såg att det skett en föryngring på den motsatta sidan, kunde de gå till angrepp för att stjäla valpar. Inte för att skada de små utan för att se till att de vart lojala med den egna gruppen. Verkar vara fler än "vi" som kommit till insikt om att unghundarna är lämpligast att drilla. Wikipedian hänger med och noterar i den sista underrubriken under kulturbegreppet "Kultur bland djur".

Ja, vad är då en kulturtidskrift eller ett magasin, en tidskrift, en journal, en bulletin, en kurir, en revy, en krönika, ett blad, en broschyr, en tidning, ett fansin, en årsbok, en blogg, en webbtidskrift och så vidare. Nästan alla dessa beteckningar förekommer på tidskrifter som finns på tidskrift.nu vilket är en ingång till kulturtidskriftskulturen.
I bästa fall tar de vara på sina egna intresseområden och odlar efter eget kön och behag. Bättre än så kan det inte vara.
Kulturrådets stöd visar i mångt och mycket på begreppets vidd. Att sedan tidskrifterna generellt inte är nöjda med antalet kronor de får i stöd kan man vara ganska så säker på, 19 miljoner delades ut i stöd medan det totala sökta beloppet var över 40 miljoner vid senaste tillfälle. Därtill var det 43 sökande tidskrifter som inte fick stöd och om det bland dessa finns aspekter på kulturbegreppet som förbises har jag inga reflektioner om, men skulle kunna vara en intressant att titta närmare på.

Med Filippa kan jag bara instämma att det behövs mer forskning om Kulturtidskrifterna som avslutar uppsatsen med:
– Det vore intressant att fördjupa sig i enskilda kulturtidskrifter och analysera hur de bearbetar ämnen som roll, status och kulturpolitik i egna artiklar. Genom en sådan undersökning kan man få insyn i hur de själva väljer att diskutera och hantera de frågor som berör kulturtidskrifterna.

Läs uppsatsen här, som behandlar långt mycket mer än det som berörts här.

Bo Pettersson

Publicerad: 2014-02-17