Framtiden fyra gånger per år

Institutet för Framtidsforskning ligger på Drottninggatan 33 i Stockholm, mitt i City, men i korridorerna råder lugn tystnad. Väggarna är täckta av välfyllda bokhyllor. Några dörrar står på glänt och därinnanför anas ljudet av tangentbordsknatter.

I slutet av korridoren har Julia Falkerby, forskningsassistent och redaktionsmedlem för tidskriften Framtider, sitt kontor. Vi är långt borta från den vanliga bilden av stökiga redaktionslokaler med rangliga pappershögar och odiskade kaffekoppar. På Institutet för Framtidsforskning råder en lågmäld och koncentrerad stämning. Julia ler från andra sidan skrivbordet och plockar fram några nummer av Framtider.

– Genom Framtider försöker vi på ett enkelt och översiktligt sätt presentera nya forskningsresultat för allmänheten. Vi skriver både om långsiktigt övergripande ämnen och konkreta, aktuella frågor – det är alltifrån framtidens hälsovård till Stockholms utvecklingsmöjligheter, säger Julia och visar upp artiklar från det senaste året.



Hur kommer världen att se ut om 10, 20 eller 50 år? Vilken framtid går vi till mötes? Framtiden som ämnesområde är lika lockande som svårfångat, lika gigantiskt som föränderligt. Och allt vi idag kan säga om framtiden har sin plats i tidskriften.

– Det som är speciellt med Framtider är att det är forskare som skriver, inte journalister, vilket även kan märkas i en viss ovana att lämna över texterna till en redaktör, fortsätter Julia och skrattar.

Men även om det är forskare som skriver är tidskriften tydligt riktad till en intresserad allmänhet. Språket är enkelt, tonfallet engagerat och formen tydlig med mycket illustrerande bilder. Julia berättar att det finns en extern redaktör, Leif Åberg, som granskar artiklarna ur ett mer journalistiskt perspektiv, plus en utomstående formgivare. Men resten av såväl redaktionen som skribenterna är uteslutande forskare.

Framtider kommer ut med fyra nummer per år, varav två vanligtvis är temanummer. Därutöver görs emellanåt specialinriktade utgåvor och engelskspråkiga nummer till en internationell läsekrets, det senaste kom i våras och handlade om den svenska modellen. Tidskriften går ut gratis till alla riksdagsledamöter och finns även på alla folk- och gymnasiebibliotek i landet.

– Vi hoppas att Framtider kan läsas av en vid läsekrets. Vi strävar efter att ha lagom blandning av färska frågeställningar, internationell debatt, nya forskningsrön och intressanta reportage. Ofta börjar arbetet med ett nytt nummer ur en idé som vi i redaktionen vill diskutera närmare, och successivt växer tidskriften fram, artikel för artikel, berättar Julia.



Framtider ges ut av Institutet för Framtidsstudier – Julia beskriver det som ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut med inriktning på långsiktigt framåtblickande samhällsstudier. Arbetet är strukturerat i programperioder på fyra år, som formuleras av en regeringsutsedd styrelse med Bengt Westerberg som nuvarande ordförande. Vid varje ny programperiod utser styrelsen vanligtvis en ny vd och samtidigt byts all personal ut.

Joakim Palme, professor i sociologi, är den nuvarande vd:n. Det är han som skriver ledaren till Framtider och står som ansvarig utgivare. Palmes inriktning gör ett visst avtryck i Framtider, och hans personliga nätverk ligger till grund för en stor del av tidskriftens internationella skribentkontakter. Institutet, och därmed även Framtider, finansieras framförallt av utbildningsdepartementet.

– Det är besvärligt att beskriva vad vi gör här, säger Julia. Vi är ett forskningsinstitut och vi har ett styrprogram – så mycket står klart. Men det är svårt att klart ringa in vår verksamhet.

– För att göra det lite tydligare kan vi ta exemplet med vår inriktning på demografi. Vi vet hur många femåringar som lever i Sverige idag, vilket innebär att vi har en ganska god idé om hur många femtonåringar vi har om tio år. Utifrån den informationen kan vi formulera följdfrågor som rör exempelvis arbete, bostad, budget osv. För att nå sådana svar använder vi oss inte av kristallkulor. Vi jobbar med handfast forskning, riktad åt framtiden.

I likhet med universitet och högskolor har Institutet för Framtidsstudier även en tredje uppgift: att väcka debatt kring framtidsfrågor.

Julia reser sig från skrivbordet och går före ut till bokhyllorna i korridoren. Hon pekar på några av de många bokryggarna och berättar om institutets rapportserie. Den är företrädesvis för forskare från institutet, men emellanåt trycker de även antologier och samarbeten med andra forskningsinstanser. Utöver rapportserien anordnar institutet även en månatlig seminarieserie, Framtidsfokus, som är gratis och öppen för allmänheten.

– Och till sist har vi då tidskriften. Tillsammans med rapportserien och seminarieserien är Framtider en viktig del i vår utåtriktade verksamhet.

– Det är angeläget med en bra debatt om framtidsfrågor. Vi kan inte förutsäga vad som kommer att hända om femtio år, men vi kan presentera fullt tänkbara och forskningsunderstödda utvecklingslinjer. Utifrån det måste vi tillsammans ta ställning: är det så här vi vill ha det? Är det så här vi vill att vår framtid ska se ut? Och det är någonting vi måste prata om. Framtiden är fortfarande orörd, den blir vad vi gör den till.

Jonas Lennermo

Publicerad: 2008-11-01


Läs mer om Framtider (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Framtider (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA
Fler tidskrifter i kategori ODÖDINGAR