Tidskrift.nu: Artiklar från Teatertidningen

Artiklar från Teatertidningen

Okuvad kultur #4 2023

2023-11-16 I detta nummer har vi ett tema kring yttrandefrihet - hur teatern kan göra motstånd i länder där det pågår ett krig, råder diktatur eller där demokratin är svag. • David Isaksson har talat med oppositionella i Ryssland om läget för teatern efter den fullskaliga invasionen av Ukraina. Många ryska teaterarbetare har lämnat landet och de som valt att stanna är tvungna att vara lojala med regimen, om de inte ska riskera att hamna i fängelse. • Sofia Nyblom har i sin tur intervjuat ukrainska dramatikern Natalka Blok som ingår i Theatre of Playwrights. De vill sätta den ukrainska dramatiken på kartan och avrussifiera ukrainsk teater för gott. • Birgitta Haglund har samtalat med Dmitri Plax, konstnärlig ledare för Dramaten.Doc som med sina »gestaltade läsningar« reagerar väldigt snabbt på händelser som skakar vår värld. Plax vill påminna publiken om att vi inte kan ta vår demokrati för given. • I ett samtal under Scenkonstbiennalen medverkade Monirah Hashemi (Afghanistan) och Aksel Bonfil (Turkiet), båda dramatiker och skådespelare, och talade om vad de är beredda att riskera för att försvara demokratiska värden. Birgitta Haglund har intervjuat dem. • Kulturpolitik debatterades livligt i media under sensommaren och hösten. Också i vårt grannland verkar kulturpolitiska frågor väcka heta diskussioner. Svante Aulis Löwenborg rapporterar från årets Kulturytring i Drammen, Norges motsvarighet till konventet Folk och kultur. • Augusto Boal och Keith Johnstone förändrade teatern, inte minst genom sina banbrytande böcker De förtrycktas teater och Impro - improvisation och teater. Sara Beer skriver om vilket inflytande dessa två framlidna regissörer haft och vad som förenar dem och skiljer dem åt. • Wiener Festwochen är en av Europas största teaterfestivaler. Rikard Hoogland besökte årets festival som innehöll drygt 35 olika produktioner och frågar sig när vi i Sverige ska få till något liknande - en rik, internationell scenkonstfestival. • Vår scenkonststafett fortsätter, den här gången med bidrag av två skådespelare. Marall Nasiri skriver om ett par av Eva Rexeds rolltolkningar i pjäserna Ambulans och Lost Lake medan Eva Rexed dyker ner i David Wibergs pjäs Sörja. • Numrets pjäs är Människor slukar allt de älskar - till Pier Paolo Pasolinis pojkar och till deras mamma, av dramatikern Annika Nyman. Genom att ta avstamp i Pasolinis film Mamma Roma skildrar Nyman en sårig mor- och sonrelation.»

Inblickar och utblickar mot Europa ... och Sverige #2-3 2023

2023-08-18 I det här numret vänder vi våra blickar utåt för att på det sättet försöka ringa in vad som egentligen kännetecknar svensk scenkonst. Vi försöker spegla landets scenkonst genom att samtala med internationella regissörer som jobbar i Sverige, men också med svenska regissörer som arbetar utomlands. Anna Hedelius har intervjuat Anja Suša, Anna Bergmann och Oliver Frljić. De tre jämför arbetsförhållanden och arbetssätt inom svensk teater med andra länders förhållanden inom teatern. Medan Birgitta Haglund har intervjuat sydafrikanska scenkonstnären Napo Masheane, som bland annat talar om hur möjligheten till konstnärlig utbildning skiljer sig åt mellan Sverige och Sydafrika. Och Sara Beer intervjuar Maria Åberg och Staffan Valdemar Holm som ger oss inblickar i vad som skiljer det brittiska och det tyska teaterlivet från vårt. Lars Ring skriver dessutom om hur teaterestetiken skiljer sig åt mellan olika länder i Europa och frågar sig hur ett svenskt teaterkrusbär egentligen smakar. • Hipp, Malmö stadsteater, har renoverats och öppnats på nytt. Henrietta Hultén har mött arkitekterna bakom renoveringen och fått en guidning av dem i huset. Medan Anna Hedelius har besökt två frigrupper som expanderat - Ö2 som tagit över Boulevardteaterns gamla lokaler och nya scenen Konträr som drivs av PotatoPotato. • Hat och hot mot svensk scenkonst har ökat. Birgitta Haglund har talat med Thomas Florén om hans rapport i detta ämne, och med Björn Sandmark, som vet hur det är ett hamna i ett hatdrev. • Bogdan Szyber är den enda i Sverige som fått sitt forskningsprojekt underkänt. Hedvig Weibull skriver i sin essä om vad som egentligen hände vid disputationen och om konstnärlig forskning. • Sara Beer intervjuar Lynn Nottage, en av USA:s mest spelade dramatiker vars pjäs Mlimas berättelse hade Europapremiär på Playhouse Teater i våras. Medan Rikard Hoogland rapporterar från årets Theatertreffen - en festival vars status är lite i gungning. • I vår scenkonststafett skriver illustratören och dragkingen Ruhani Islam om föreställningen 10 bloss innan 10, med fokus på skådespelaren Nisrin Berrada. Hon sänder stafettpinnen vidare till Marall Nasiri som regisserat pjäsen De livrädda. • Numrets pjäs är Brinn, av Elmia Arikan och Farnaz Arbabi, som skildrar en symbiotisk relation mellan två tonårstjejer som flyr verkligheten.»

Befinner vi oss i en backlash? #1 2023

2023-02-23 För tio, femton år sedan debatterades bristen på jämställdhet inom Teatersverige livligt. I det här numret av Teatertidningen dyker vi ner i ett tema kring just jämställdhet och frågar oss var vi står idag. Anna Hedelius håller i ett rundabordssamtal med Jenny Andreasson, Ann Petrén, Liv Elf Karlén och Felicia Ohly. De dryftar allt från vilka erfarenheter de tog med sig från projekt som Modärna kvinnor och Spetsprojektet, till vad metoo har betytt för arbetsmiljön på teatrarna. • Det är tydligt att på teatrarnas största scener dominerar de manliga regissörerna under säsongen 2022/2023. Det visar vår undersökning där vi har tittat på hur könsfördelningen ser ut på olika scener, när det gäller dramatiker och regissörer. Sara Beer har intervjuat några teaterchefer på våra största institutionsteatrar för att fråga dem om resultatet av undersökningen. • Mikaela Blomqvist ifrågasätter å sin sida, i sin teaterkrönika, betydelsen av representation. Spelar det någon roll ifall det är män eller kvinnor som står som upphovspersoner till det som spelas på våra scener? • Birgitta Haglund tittar närmare på vad som har hänt efter metoo när det gäller arbetet med att motverka sexuella trakasserier och tystnadskulturer på våra teatrar. Scen & Film och Svensk Scenkonst driver ett gemensamt projekt kring detta och Paula Lejonkula, som varit projektledare, berättar om hur läget ser ut idag. • Vidare intervjuar Vesna Prekopic kulturministerns statssekreterare, Karin Svanborg-Sjövall, och får bland annat veta att effektivitet är en ledstjärna i regeringens kommande kulturpolitik. • Hur är det att få sin teater sönderbombad och tvingas evakuera sin ensemble? Det vet tre ukrainska regissörer som Sofia Nyblom har intervjuat och som berättar hur deras teater har rest sig ur askan. • Sara Cronberg skriver i sin regidagbok om arbetet med sin uppsättning av En midsommarnattsdröm, som nyligen invigde nyrenoverade Hipp i Malmö. Och i vår scenkonststafett skriver Mille Bostedt om ett verk av Afrang Nordlöf Malekian, Keeping up with the Iranians, som sänder pinnen vidare till Ruhani Islam i föreställningen Jakten på heterovaccinet. • Numrets pjäs är Dagmar, av Rebecca Örtman, där metoo-rörelsen ekar i bakgrunden då hon förflyttar Dagmar, Arvids bedragna fru i Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken, till nutid och gör Dagmar till huvudperson.»

Kulturpolitiken #5 2022

2023-01-04 I årets sista nummer lyfter vi fram kulturpolitiken - försöker blicka framåt, vara visionära. • David Karlssons skriver om armlängds avstånd, ger en tillbakablick på hur politiker genom åren har förhållit sig till detta begrepp och resonerar kring det pågående kulturkriget. Rikard Hoogland ger därtill en kort kulturpolitisk kommentar där han varnar för att kulturdepartementet kan komma att införa ett ökat »marknadstänk«. • Torbjörn Elensky och Vesna Prekopic skriver varsin artikel om hur deras kulturpolitiska visioner ser ut och om vad som gör teatern relevant, vad vi ska ha scenkonst till. • I vår enkät kontaktade Sara Beer tolv personer som fått resonera kring vilken som är den största utmaningen för scenkonstens del i ljuset av det kulturpolitiska läget efter valet. Liksom vad som är viktigt för kulturpolitiken att fokusera på för att scenkonsten ska kunna fortsätta utvecklas. I svaren ingår bland annat ett antal tips och råd till både kulturpolitiker och teaterarbetare. • Dennis Sandin har startat en frigrupp i Uppsala, Kompani Ad Hoc. Sigrid Herrault har intervjuat honom om varför han i flera sceniska verk vill undersöka historiebilden av Sverige och nationsbegreppet. • Isabel Cruz Liljegren har sett två föreställningar som tar avstamp i Nordic noir-genren - Sviten och Nordic crime och funderar kring vad dessa verk tillför teatergenren. • Under sommarens fringefestival i Edinburgh spelade den brittiska gruppen Silent Faces Theatre sin föreställning Godot är en kvinna - en pjäs som endast får spelas av män. Anna Hedelius intervjuar dem. • Erik Augustin Palm skriver om scenversionen av Spirited Away och intervjuar uppsättningens regissör John Caird samt dess dockdesigner Toby Olié om hur de förvandlade denna Oscars-belönade animerade film till hänförande teater. • I vår scenkonststafett har turen nu kommit till Nosslo Grebnellaw Aniluap som valde att skriva om ett verk av Vincent Almgren, som i sin tur sänder stafettpinnen vidare. • Anna Pettersson skriver regidagbok om sin uppsättning av Ett dockhem på Dramaten, ett arbete där skådespelarna bland annat använde skam som en metod för att ta sig an Ibsens pjäs. • Kötta, av dramatikern Alma Lindé, är numrets pjäs som handlar om en ung kvinna som har som målsättning att bli starkast i världen och kämpar för att komma någonstans här i livet.»

2022-11-05 I det här numret publicerar vi ett samtal av Helena Autio-Meloni med fyra ryska scenkonstnärer, som idag befinner sig i Helsingfors, om det rådande världsläget, skillnaden mellan teaterlivet i Ryssland och Finland och det stigma i att vara rysk som idag har växt fram. • Vi gör också nedslag i några scenkonstfestivaler. Birgitta Johansson har besökt Edinburgh International Festival och fastnade för två skotska uppsättningar - Medea och Burn. Båda har fått henne att se nya sidor hos två gestalter som hon trodde sig känna. Medan Anna Hedelius tar med läsaren till Edinburgh Festival Fringe och berättar om bredden hos de föreställningar som fyllde hennes intensiva dagar där. Birgitta Haglund har varit i Harstad och tagit del av Festspillene i Nord-Norge där hon såg två föreställningar som bands samman av klimatkatastrof, postapokalyps-stämning och countrymusik - och intervjuade regissörerna bakom verken: Philippe Quesne och Kelly Copper. • Yael Feiler vrider och vänder i sin artikel på begreppet representation och berättar om hur en laddad gest - att knyta en knytblus på scen - skapade sprickor under ett repetitionsarbete. Hon undersöker hur detta ska tolkas och vad det fick för konsekvenser. • Sandra Grehn fördjupar sig i funkisestetik och hur den kan utveckla scenkonsten. Hon har intervjuat skådespelaren Christine Bylund, som medverkade i Dramatens uppsättning av Liv Död Sex Pop och scenkonstnären Ellen Spens, som ingår i Kollaborativet. • Regidagboken är denna gång skriven av Anja Suša som berättar om sitt arbete med Älskarinnorna på Uppsala stadsteater och diskuterar vad representation egentligen ska fylla för syfte på scen. • I numrets pjäs, Min pappas ögon, lyfter Rebecka Cardoso trosfrågor samt en längtan efter att hitta sin kärna och bli accepterad för den man är.»

Misslyckandet som helvete eller mirakel #2-3 2022

2022-08-10 Sommarens dubbelnummer har ett tema kring att misslyckas, något som vi alla räds men som ofta är nödvändigt i kreativa processer - att försöka, misslyckas och försöka på nytt … för att lyckas. Anna Hedelius har samlat tre regissörer till ett rundabordssamtal - Frida Röhl, Mellika Melouani Melani och Pontus Stenshäll - för att belysa deras tankar kring såväl konstnärliga som ekonomiska misslyckanden och vad ett misslyckande egentligen är. Karin Helander gör i sin essä en historisk exposé kring numrets tema och skriver om hur komik på scen ofta växer fram ur våra misslyckanden och tillkortakommanden. Vart har ambitionerna tagit vägen när det gäller landets kulturpolitik? Det frågar sig Rikard Hoogland som fördjupar sig i misslyckanden inom kulturpolitiken ... (ur presentationen #2-3 2022)»

Osten, Gedeon och Ohlin #1 2022

2022-04-19 Årets första nummer av Teatertidningen har ett tema kring Suzanne Osten och hennes stora inflytande på svensk teater. Vi har samlat några Suzanne Osten-konnässörer - Simon Norrthon, Tiina Rosenberg och Gustav Deinoff (samt en separat intervju med Hilda Hellwig) - i ett rundabordssamtal för att samtala om hennes värv. Vidare publicerar vi ett utdrag ur Suzanne Ostens självbiografi samt en recension av boken. Kompositören, dramatikern och regissören Erik Gedeon belyser, ofta på ett humoristiskt vis, existentiella och etiska frågor i sina uppsättningar. Vi har samtalat med honom om bland annat vår fria vilja. Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, skriver om Giron Sámi Teáhters verksamhet och argumenterar för varför denna teater borde bli en nationalscen. I regidagboken berättar Jens Ohlin om arbetet med uppsättningen ... (från de inledande orden #1 2022)»

Film på scen #5 2021

2021-12-28 I detta nummer ger vi pjäsen ett extra stort utrymme. Matrixen, av Hanna Nygren och Helle Rossing, är både intressant och omfångsrik. Till pjäsen länkar vi dessutom en längre artikel som undersöker fenomenet med kända filmer som transponeras till scen. Dramatikern Isabel Cruz Liljegren och filmskaparen Julia Thelin har tagit sig an tre filmer - Matrix, Amelie från Montmartre och Sound of Music - och jämfört dessa med sina tre scenversioner. Vad är det som lyfts fram på scen, vad förstärks och vad går förlorat? Det finns inte många svenska skådespelarutbildningar på högskolenivå som förbereder sina studenter att spela barn- och ungdomsteater, samtidigt som det är där merparten av jobben finns. Men sedan i höstas satsar Högskolan för scen och musik i Göteborg på att utbilda sina skådespelarstudenter till att möta en ung publik, i ett samarbete med fyra Göteborgsteatrar. Vi har talat med pedagoger, scenkonstnärer och studenter på c/o Ung Teater. Regidagboken står regissören, dramatikern och skådespelaren Lola Zackow för, som har satt upp Kötta på Ung scen/öst. Hon vill att ensemblen ska tillåta sig att slarva i arbetet och lyfter gärna fram en ostädad estetik. Vi har intervjuat franska regissören och dramatikern Caroline Guiela Ngoyen, vars föreställning Fraternity - a fantastic tale gästspelade på Dramaten denna sensommar. Om hon har något budskap alls som regissör så är det vikten av att främja mångfald på scen. Carolina Frände, regissör och doktorand i företagsekonomi, fortsätter sin serie med krönikor och fördjupar sig denna gång i begreppet kris. När uppstår en verklig kris och vem bestämmer vad som är en kris och inte? Numrets teaterkrönika är skriven av skådespelaren Linn Mildehav och handlar om svårigheterna med att göra inhopp i en produktion, men också om möjligheterna som inhopparrollen rymmer. »

Krossade drömmar #4 2021

2021-11-01 I det här numrets huvudartikel skriver vi om några av konflikterna kring Sara kulturhus i Skellefteå och hur Västerbottensteaterns visioner om de nya lokalerna grusades. Den kulturella delen i det som ska vara ett kulturhus tycks ha nedprioriterats för mer kommersiella events och hotellverksamhet. Kulturaktörerna upplever att politikerna inte förstår vad som krävs för att bedriva en professionell, kulturell verksamhet. Skådespelaren Johan Holmberg skriver om sina krossade skådespelardrömmar och hur pandemi och publikrestriktioner påverkade honom i yrket och personligen. Hans tolkning av huvudrollen Tartuffe fick aldrig fick möta sin publik. Vi intervjuar Mattias Andersson om hur hans visioner som konstnärlig ledare för Dramaten gick om intet när coronarestriktionerna kom, om hur föreställningen Den yttersta minuten växte fram under denna period och om kulturpolitik. Paula McManus och Nadja Hjorton, konstnärliga ledare för Ung scen/öst respektive Regionteater Väst, kommer från olika håll inom scenkonsten men berättar i vårt samtal att de båda brinner för att öka mångfalden på sina scener. Sigrid Herrault träffade dramatikern, översättaren och författaren Dmitri Plax för att tala om hur deras flerspråkighet påverkar deras skrivande. Medan Isabel Cruz Liljegren funderat på kopplingarna mellan teaterns värld och hur sekter fungerar. Det utmynnade i ett personlighetstest: Vem är du i teatersekten? Judith Hollander skriver om kompositören och musikern Kjell Westling, en essä som ingår i den nyutkomna antologin Kjell Westling och musiken. Medan Carolina Frände fortsätter sin serie av krönikor om sitt nya forskningsämne och dess koppling till teaterskapandet. Numrets pjäs är monologen På jakt efter bibliotekstjuven, av Filip Alexandersson, där han försöker förstå motiven bakom de brott som »KB-mannen«, Anders Burius, begick.»

Från corona och framåt #2-3 2021

2021-07-25 Tema corona: artiklar av Eric Stern, Sara Bergsmark och Therese Johnson. Intervjuer om rollerna som försvann. Tema digital scenkonst: artiklar av Jörgen Dahlqvist och Robin Jonsson. Tema Lars Norén: artikel av Björn Gustavsson och rundabordssamtal med Lidija Praizović, Dimen Abdulla och Sara Abdollahi. Regidagbok: Helena Sandström Cruz. Pjäsen: Innan jorden blev rund av Sophie Helsing. »

Utan munkavlar #1 2021

2021-03-18 I det här numret skriver vi om teaterns överlevnad i samhällen där yttrandefrihet och konstnärlig frihet är under attack. Spanien är det land där flest konstnärer i världen fängslades under 2019. Astrid Menasanch Tobieson skriver om den nya »munkavlelagen«, som inskränker demonstrationsrätt och yttrandefrihet, och hur den påverkar spanska konstnärer. David Isaksson presenterar Rysslands mest kontroversiella teater, Teater.dok, som inte bara är politiskt utan också estetiskt medvetna. Medan Dmitri Plax fördjupar sig i teaterns situation i Belarus, där han menar att teaterarbetare ofta är extra utsatta. Improvisationsteater är en teaterform som ofta behandlas styvmoderligt... (från de inledande orden Teatertidningen #1 2021)»

Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Teatertidningen

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-09
Populär Astronomi 2 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

Äldre resuméer