Artiklar från Teatertidningen

Kulturpolitiken #5 2022
2023-01-04 I årets sista nummer lyfter vi fram kulturpolitiken - försöker blicka framåt, vara visionära. • David Karlssons skriver om armlängds avstånd, ger en tillbakablick på hur politiker genom åren har förhållit sig till detta begrepp och resonerar kring det pågående kulturkriget. Rikard Hoogland ger därtill en kort kulturpolitisk kommentar där han varnar för att kulturdepartementet kan komma att införa ett ökat »marknadstänk«. • Torbjörn Elensky och Vesna Prekopic skriver varsin artikel om hur deras kulturpolitiska visioner ser ut och om vad som gör teatern relevant, vad vi ska ha scenkonst till. • I vår enkät kontaktade Sara Beer tolv personer som fått resonera kring vilken som är den största utmaningen för scenkonstens del i ljuset av det kulturpolitiska läget efter valet. Liksom vad som är viktigt för kulturpolitiken att fokusera på för att scenkonsten ska kunna fortsätta utvecklas. I svaren ingår bland annat ett antal tips och råd till både kulturpolitiker och teaterarbetare. • Dennis Sandin har startat en frigrupp i Uppsala, Kompani Ad Hoc. Sigrid Herrault har intervjuat honom om varför han i flera sceniska verk vill undersöka historiebilden av Sverige och nationsbegreppet. • Isabel Cruz Liljegren har sett två föreställningar som tar avstamp i Nordic noir-genren - Sviten och Nordic crime och funderar kring vad dessa verk tillför teatergenren. • Under sommarens fringefestival i Edinburgh spelade den brittiska gruppen Silent Faces Theatre sin föreställning Godot är en kvinna - en pjäs som endast får spelas av män. Anna Hedelius intervjuar dem. • Erik Augustin Palm skriver om scenversionen av Spirited Away och intervjuar uppsättningens regissör John Caird samt dess dockdesigner Toby Olié om hur de förvandlade denna Oscars-belönade animerade film till hänförande teater. • I vår scenkonststafett har turen nu kommit till Nosslo Grebnellaw Aniluap som valde att skriva om ett verk av Vincent Almgren, som i sin tur sänder stafettpinnen vidare. • Anna Pettersson skriver regidagbok om sin uppsättning av Ett dockhem på Dramaten, ett arbete där skådespelarna bland annat använde skam som en metod för att ta sig an Ibsens pjäs. • Kötta, av dramatikern Alma Lindé, är numrets pjäs som handlar om en ung kvinna som har som målsättning att bli starkast i världen och kämpar för att komma någonstans här i livet.»

Älskarinnorna
2022-11-05 I det här numret publicerar vi ett samtal av Helena Autio-Meloni med fyra ryska scenkonstnärer, som idag befinner sig i Helsingfors, om det rådande världsläget, skillnaden mellan teaterlivet i Ryssland och Finland och det stigma i att vara rysk som idag har växt fram. • Vi gör också nedslag i några scenkonstfestivaler. Birgitta Johansson har besökt Edinburgh International Festival och fastnade för två skotska uppsättningar - Medea och Burn. Båda har fått henne att se nya sidor hos två gestalter som hon trodde sig känna. Medan Anna Hedelius tar med läsaren till Edinburgh Festival Fringe och berättar om bredden hos de föreställningar som fyllde hennes intensiva dagar där. Birgitta Haglund har varit i Harstad och tagit del av Festspillene i Nord-Norge där hon såg två föreställningar som bands samman av klimatkatastrof, postapokalyps-stämning och countrymusik - och intervjuade regissörerna bakom verken: Philippe Quesne och Kelly Copper. • Yael Feiler vrider och vänder i sin artikel på begreppet representation och berättar om hur en laddad gest - att knyta en knytblus på scen - skapade sprickor under ett repetitionsarbete. Hon undersöker hur detta ska tolkas och vad det fick för konsekvenser. • Sandra Grehn fördjupar sig i funkisestetik och hur den kan utveckla scenkonsten. Hon har intervjuat skådespelaren Christine Bylund, som medverkade i Dramatens uppsättning av Liv Död Sex Pop och scenkonstnären Ellen Spens, som ingår i Kollaborativet. • Regidagboken är denna gång skriven av Anja Suša som berättar om sitt arbete med Älskarinnorna på Uppsala stadsteater och diskuterar vad representation egentligen ska fylla för syfte på scen. • I numrets pjäs, Min pappas ögon, lyfter Rebecka Cardoso trosfrågor samt en längtan efter att hitta sin kärna och bli accepterad för den man är.»

Misslyckandet som helvete eller mirakel #2-3 2022
2022-08-10 Sommarens dubbelnummer har ett tema kring att misslyckas, något som vi alla räds men som ofta är nödvändigt i kreativa processer - att försöka, misslyckas och försöka på nytt … för att lyckas. Anna Hedelius har samlat tre regissörer till ett rundabordssamtal - Frida Röhl, Mellika Melouani Melani och Pontus Stenshäll - för att belysa deras tankar kring såväl konstnärliga som ekonomiska misslyckanden och vad ett misslyckande egentligen är. Karin Helander gör i sin essä en historisk exposé kring numrets tema och skriver om hur komik på scen ofta växer fram ur våra misslyckanden och tillkortakommanden. Vart har ambitionerna tagit vägen när det gäller landets kulturpolitik? Det frågar sig Rikard Hoogland som fördjupar sig i misslyckanden inom kulturpolitiken ... (ur presentationen #2-3 2022)»

Osten, Gedeon och Ohlin #1 2022
2022-04-19 Årets första nummer av Teatertidningen har ett tema kring Suzanne Osten och hennes stora inflytande på svensk teater. Vi har samlat några Suzanne Osten-konnässörer - Simon Norrthon, Tiina Rosenberg och Gustav Deinoff (samt en separat intervju med Hilda Hellwig) - i ett rundabordssamtal för att samtala om hennes värv. Vidare publicerar vi ett utdrag ur Suzanne Ostens självbiografi samt en recension av boken. Kompositören, dramatikern och regissören Erik Gedeon belyser, ofta på ett humoristiskt vis, existentiella och etiska frågor i sina uppsättningar. Vi har samtalat med honom om bland annat vår fria vilja. Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, skriver om Giron Sámi Teáhters verksamhet och argumenterar för varför denna teater borde bli en nationalscen. I regidagboken berättar Jens Ohlin om arbetet med uppsättningen ... (från de inledande orden #1 2022)»

Film på scen #5 2021
2021-12-28 I detta nummer ger vi pjäsen ett extra stort utrymme. Matrixen, av Hanna Nygren och Helle Rossing, är både intressant och omfångsrik. Till pjäsen länkar vi dessutom en längre artikel som undersöker fenomenet med kända filmer som transponeras till scen. Dramatikern Isabel Cruz Liljegren och filmskaparen Julia Thelin har tagit sig an tre filmer - Matrix, Amelie från Montmartre och Sound of Music - och jämfört dessa med sina tre scenversioner. Vad är det som lyfts fram på scen, vad förstärks och vad går förlorat? Det finns inte många svenska skådespelarutbildningar på högskolenivå som förbereder sina studenter att spela barn- och ungdomsteater, samtidigt som det är där merparten av jobben finns. Men sedan i höstas satsar Högskolan för scen och musik i Göteborg på att utbilda sina skådespelarstudenter till att möta en ung publik, i ett samarbete med fyra Göteborgsteatrar. Vi har talat med pedagoger, scenkonstnärer och studenter på c/o Ung Teater. Regidagboken står regissören, dramatikern och skådespelaren Lola Zackow för, som har satt upp Kötta på Ung scen/öst. Hon vill att ensemblen ska tillåta sig att slarva i arbetet och lyfter gärna fram en ostädad estetik. Vi har intervjuat franska regissören och dramatikern Caroline Guiela Ngoyen, vars föreställning Fraternity - a fantastic tale gästspelade på Dramaten denna sensommar. Om hon har något budskap alls som regissör så är det vikten av att främja mångfald på scen. Carolina Frände, regissör och doktorand i företagsekonomi, fortsätter sin serie med krönikor och fördjupar sig denna gång i begreppet kris. När uppstår en verklig kris och vem bestämmer vad som är en kris och inte? Numrets teaterkrönika är skriven av skådespelaren Linn Mildehav och handlar om svårigheterna med att göra inhopp i en produktion, men också om möjligheterna som inhopparrollen rymmer. »

Krossade drömmar #4 2021
2021-11-01 I det här numrets huvudartikel skriver vi om några av konflikterna kring Sara kulturhus i Skellefteå och hur Västerbottensteaterns visioner om de nya lokalerna grusades. Den kulturella delen i det som ska vara ett kulturhus tycks ha nedprioriterats för mer kommersiella events och hotellverksamhet. Kulturaktörerna upplever att politikerna inte förstår vad som krävs för att bedriva en professionell, kulturell verksamhet. Skådespelaren Johan Holmberg skriver om sina krossade skådespelardrömmar och hur pandemi och publikrestriktioner påverkade honom i yrket och personligen. Hans tolkning av huvudrollen Tartuffe fick aldrig fick möta sin publik. Vi intervjuar Mattias Andersson om hur hans visioner som konstnärlig ledare för Dramaten gick om intet när coronarestriktionerna kom, om hur föreställningen Den yttersta minuten växte fram under denna period och om kulturpolitik. Paula McManus och Nadja Hjorton, konstnärliga ledare för Ung scen/öst respektive Regionteater Väst, kommer från olika håll inom scenkonsten men berättar i vårt samtal att de båda brinner för att öka mångfalden på sina scener. Sigrid Herrault träffade dramatikern, översättaren och författaren Dmitri Plax för att tala om hur deras flerspråkighet påverkar deras skrivande. Medan Isabel Cruz Liljegren funderat på kopplingarna mellan teaterns värld och hur sekter fungerar. Det utmynnade i ett personlighetstest: Vem är du i teatersekten? Judith Hollander skriver om kompositören och musikern Kjell Westling, en essä som ingår i den nyutkomna antologin Kjell Westling och musiken. Medan Carolina Frände fortsätter sin serie av krönikor om sitt nya forskningsämne och dess koppling till teaterskapandet. Numrets pjäs är monologen På jakt efter bibliotekstjuven, av Filip Alexandersson, där han försöker förstå motiven bakom de brott som »KB-mannen«, Anders Burius, begick.»

Från corona och framåt #2-3 2021
2021-07-25 Tema corona: artiklar av Eric Stern, Sara Bergsmark och Therese Johnson. Intervjuer om rollerna som försvann. Tema digital scenkonst: artiklar av Jörgen Dahlqvist och Robin Jonsson. Tema Lars Norén: artikel av Björn Gustavsson och rundabordssamtal med Lidija Praizović, Dimen Abdulla och Sara Abdollahi. Regidagbok: Helena Sandström Cruz. Pjäsen: Innan jorden blev rund av Sophie Helsing. »

Utan munkavlar #1 2021
2021-03-18 I det här numret skriver vi om teaterns överlevnad i samhällen där yttrandefrihet och konstnärlig frihet är under attack. Spanien är det land där flest konstnärer i världen fängslades under 2019. Astrid Menasanch Tobieson skriver om den nya »munkavlelagen«, som inskränker demonstrationsrätt och yttrandefrihet, och hur den påverkar spanska konstnärer. David Isaksson presenterar Rysslands mest kontroversiella teater, Teater.dok, som inte bara är politiskt utan också estetiskt medvetna. Medan Dmitri Plax fördjupar sig i teaterns situation i Belarus, där han menar att teaterarbetare ofta är extra utsatta. Improvisationsteater är en teaterform som ofta behandlas styvmoderligt... (från de inledande orden Teatertidningen #1 2021)»

Robotar och dockor #5 2020
2021-01-30 I det här numret har vi ett litet tema kring robotar och marionetter på scen, ur ett filosofiskt perspektiv. Magnus Florin skriver i sin essä om hur han fascineras av marionetter, och vad de berättar för oss om vad det innebär att vara människa. Han möter bland annat några självrörliga dockor som ingår i utställningen Karl Dunér - Öar på Prins Eugens Waldemarsudde, och beskriver hur dockorna tycks andas. Sigrid Herrault undersöker hur robotar används på scen, alltifrån människor som får gestalta robotar till en föreställning där en humanoid AI är uppbyggd som en kopia av författaren Thomas Melle - som får möta sin dubbelgångare...»

Radioteatern som försvann #198 2020
2020-11-30 Betty Skawonius skriver om Radioteaterns omstöpning till SR Drama, vars inriktning är att producera serier att lägga i poddar. Vad får det för konsekvenser för konstformen radioteater? Intervju med regissören Helle Rossing. Utställningen Frispel på Göteborg stadsmuseum. Chefsintervjun: Nils Poletti. Regidagboken: Ada Berger. Teaterkrönikan: Lo Kauppi. Pjäsen: Kul med en kvinna! av Alma Kirlic.»

Barnteater och corona #196-197 2020
2020-09-01 Ett tema kring scenkonst för barn och unga ur kulturpolitiskt perspektiv: Michael Cocke, kulturpolitiker, Ådne Sekkelsten, tre frigrupper och två länsteatrar. Samt ett tema kring coronans påverkan på scenkonsten: Roland Schimmelpfennig, Anna Hedelius, Hélène Ohlsson. Intervju med Evin Ahmad. Brittisk barnteater, digital Theatertreffen. Teaterkrönikan: Anna Odell. Pjäsen: Blod och ben av Oskar Thunberg.»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Teatertidningen

Annons:

Senaste nummer:

2023-05-25
Parnass 2 2023
Släkthistoriskt Forum 2 2023

2023-05-12
Signum 4

2023-05-08
Hjärnstorm 151 2023

2023-05-02
Haimdagar 1-2 2023

2023-04-30
Fjärde Världen 1-2 2023

2023-04-22
OEI 100-101 2023

2023-04-20
Opera 2 2023
Utställningskritik 1 2023

2023-04-07
Medusa 1 2023

2023-04-06
Signum 3
Amnesty Press 1 2023

2023-04-05
Kritiker 65-66 2022

2023-04-01
Tidig Musik 1 2023

2023-03-24
Släkthistoriskt Forum 1 2023

2023-03-06
Utställningskritik 5 2023

2023-03-03
Signum 2

2023-03-01
Akvarellen 1 2023

2023-02-22
Konstperspektiv 2

2023-02-21
Parnass 1 2023

2023-02-16
Opera 1 2023

2023-01-29
Divan 3-4 2022

2023-01-27
Signum 1

2023-01-22
Sydasien 4 2022

2023-01-20
Medusa 4 2022

2023-01-18
Akvarellen 4 2022
Omkonst dec 2022

2023-01-13
Världshorisont 4 2022

2023-01-12
Kontrast Magasin 3-4 2022

2023-01-04
Teatertidningen 5 2022

2023-01-02
Hjärnstorm 150 2022

2022-12-30
OEI 96-97 2022

2022-12-27
Balder 4 2022

2022-12-24
Amnesty Press 4 2022

2022-12-22
Nordens Tidning 4 2022

2022-12-18
Haimdagar 5-6 2022

2022-12-16
Tidig Musik 4 2022

2022-12-10
Fjärde Världen 4 2022

2022-12-08
Signum 8
Galago 154 2022

2022-11-27
Parnass 4 2022

2022-11-17
Opera 5 2022
Kritiker 4 2022

2022-11-15
Världshorisont 3 2022

2022-11-14
Utställningskritik 4 2022

2022-11-11
Nordens Tidning 3 2022

2022-11-08
20TAL 7 2022

2022-11-05
Teatertidningen 4 2022

2022-11-02
Balder 3 2022
Sydasien 3 2022

Äldre resuméer