Swedish Rhapsody i spionsammanhang

Ur Alvéniana # 3-4 2010

Amerikanen Percy Faiths arrangemang av början av Midsommarvaka under titeln Swedish Rhapsody blev mycket populärt i hans inspelning 1953 på Columbia (se Alfvéniana 1/10, s. 17) så melodin togs upp i diverse inspelningar även i Europa. Filmen Hon dansade en sommar som blev en svensk exportframgång innehåller musik ur Midsommarvaka som enligt vad som sades trallades i varje gathörn i Italien. Alfvén kunde inte föra talan mot Faith på grund av att USA inte anslutit sig till Bernkonvensionen om copyright men när det gällde copyright i Faiths version för spridning utanför USA kom de till en överenskommelse som kom att medföra betydande inkomster för Alfvén. När det gällde ett tyskt arrangemang under titeln Schwedenmädel kunde Alfvén stämma arrangören Arthur Beul, alias Frank Medi med resultat att upplagan drogs in och förstördes. (L Hedwall, Hugo Alfvén 1973, s. 124f).

Swedish Rhapsody var således välkänd i USA och Europa sedan 1953. Vad som inte tidigare blivit bekant är att den använts som igenkänningssignal vid överföringar av spionmeddelanden på kortvågsbandet i radio. Det har förekommit lystringssignaler i form av enkla skalor i denna typ av enkelriktad trafik till agenter sedan andra världskriget och framför allt under det kalla krigets dagar men inte så påtagligt musikaliska melodislingor som Swedish Rhapsody. Den som behandlat spionsändningarna är Simon Mason i boken The Euronumbers mystery, 1991. Boken är slutsåld men kan läsas på internet simonmason.karoo.net. Filmmakaren Chris Gavin har fäst min uppmärksamhet på den.

Gemensamt för sådana spionsändare är att en mekanisk röst läser upp grupper av 4 eller 5 siffror efter lystringssignalen. Mottagaren har haft en chiffernyckel av något slag för att tyda meddelandet som sänds på en viss frekvens vid en viss återkommande tidpunkt. Östeuropa tycks ha varit ett särskilt intensivt område för spionsändningar både under det kalla krigets dagar men också efter glaznost och murens fall i Berlin.

Mason har ett helt avsnitt om Swedish Rhapsody som använts som lystringssignal. Man kan lyssna på ett meddelande på swldxer.co.uk/swerap.wma. Melodin som också varit paussignal i Radiotjänst spelas på ett artificiellt sätt. Det är de första 8 takterna som används i början av spionsändningen men också i mitten. Efter melodin läser en kvinnlig röst siffergrupper på tyska. Efter sifferräckan 1234567890 kommer uppmaningen Achtung som följs av en femsiffrig grupp och så åter Achtung. Därefter kommer det egentliga meddelandet som består av en antal femsiffriga grupper. På slutet återkommer Achtung följt av en siffergrupp och det hela avslutas med Achtung. Varje siffergrupp upprepas omedelbart för tydlighetens skull.

Simon Mason har noga följt Swedish Rhapsody-sändningarna och listat ut att olika frekvenser används olika veckodagar vid olika tidpunkter (somliga är repriser). Sändningarna riktade sig till en eller flera personer. Vilka mottagarna av meddelandena var lär vi aldrig få veta och inte heller innehållet. Det förefaller ha varit östtyska myndigheter som legat bakom sändningarna. Nedan en sammanställning av frekvens, veckodag och tidpunkt för meddelandena.

Sunday at 1800, 2300
Tuesday at 2100
3850 - Tuesday at 2100
4779- Sat/Sun at 1900, 2000, 2100
4832- Tuesday at 2200
5340 - Saturday at 1900, 2000, 2100
5748 - Wednesday at 1600, 1700, 1800 Tue/Wed/Sun at 2000 Mon/Wed at 2200, 2300
6200 - Mon/Wed at 2200, 2300
6507 - Saturday at 1900, 2000, 2100
6901 - Sunday at 1400
8188 -Sunday at 0800
9457- Sat/Sun at 1000
11618 - Wednesday at 1300, 1400.

Jan Olov Rudén

Publicerad: 2011-01-08

Köp Alfvéniana
Läs mer om Alfvéniana i katalogen
Fler artiklar knutna till Alfvéniana
Fler tidskrifter i kategori MUSIK