Kulturrådets nya förordning

Medverkande redaktör förutom Siri Reuterstrand, redaktör för nättidskriften Alba och tidskriften Krut var Maria Wallin, Socialpolitik; Kristina Kennedy, Scoop; Carl Forsberg, Aorta.

Maria Wallin sa att den debatt som finns i de socialt och samhällspolitiskt orienterade tidskrifterna grundar sig i den kultur vi har. I dagens samhälle är tempot i nyhetsförmedlingen så pass uppskruvad att mycket kunskap och insyn aldrig kommer att förmedlas. Tidskriften, slog hon fast, har en viktig funktion när det gäller att erbjuda bredd och fördjupning.
På Socialpolitiks hemsida går det att i artiklarna Samhällsdebatten utarmas och Tidskrifter i valtider ta del av den oro hon känner för hur förordningen kommer att slå.

– Vad har journalistik med kultur att göra frågade Kristina Kennedy. Hon tänker sig att kultur om något är just samhällsdebatt och att granskande journalistik verkligen är en nödvändighet i dagens samhälle.
För någon månad sedan vände jag mig till Kulturarbetsförmedlingen på Södermalm och erbjöd en plats på TidskriftsVerkstaden för en Fas-3 tjänst. Och i det sammanhanget fick jag reda på att journalister var inskrivna vilket bekräftar synen på journalistiken som en kulturell verksamhet också ur ett myndighetsperspektiv

Carl säger att Aorta är den tidskrift som i sammanhanget har det minsta stödet från Kulturrådet och är att betrakta som så att säga finkulturell. Trots detta vill nu inte de att de socialt och politiskt orienterade inte ska komma ifråga för ett stöd. Han säger att gränsen mellan kultur och politik kan vara väl så fin och erinrar oss Pasolinis filmskap.
Han ser också en stor fara i det att Kulturrådet sänkt bidragen till den infrastrukturen som finns för kulturtidskrifterna. När den försvagas blir det ännu svårare att producera tidskrifter och hitta fram till en publik.

I förordningen står det:
"kulturtidskrift: en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter."
Gammla skrivelsen
"Med kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden."

Det som skiljer de båda skrivningarna är dels att det i den tidigare står "samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt" mot nu "kulturdebatt i vid mening" och dels "kultur och konstarter" i den nya och i den tidigare "de skilda konstarternas områden."

Nu menar många att omformuleringen ger Kulturrådet en grund till att minska stödet till de samhällsorienterande tidskrifterna. Även om det står "kulturdebatt i vid mening" och "analys och presentation inom kultur" så kommer de få det kärvt att få och söka stöd; om inte omedelbart så åtminstone på sikt. Ser man Kulturrådet som bidragsgivare i stort så är det konst i många former man ger bidrag till även om man har en rad kulturpolitiska uppdrag. Därför tänker de som oroar sig för hur Kulturrådets bidragsfördelning kommer att se ut framöver att de politiskt och samhällsorienterande tidskrifterna att undantas från stöd.

Andra paragraffer som kan göra det surt för ambitiösa projekt är också den femte där det står att "Statsbidrag får ges till
1. den som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art i Sverige av litteratur eller kulturtidskrifter,"
Här går det att tänka sig ett vitt spann med möjligheter att avpollettera från form/innehåll, utgivningstakt, upplaga! med mer.

För att se till vilken grad samhällsorienterande tidskrifter ska känna sig hotade är det till viss vägledning att titta närmare på vad propositionen Tid för Kultur säger om begreppet kultur i kapitel 3.2 Kulturpolitikens omfattning. Styckets syfte är att få till stånd någon form av avgränsning för vad som Staten bör stödja och till hjälp ger sig skrivelsen i kast med att ringa in vad som är kultur även om den inledningsvis slår fast att "Begreppet kultur är inte entydigt eller möjligt att avgränsa på ett enkelt sätt". I andra stycket står det "I sin allra vidaste mening kan kultur sägas handla om alla aspekter av det mänskliga livet – allt det som skapas eller förädlas av människan, dvs. allt det som inte ryms inom begreppet natur". Och här går det riktigt snett "inte ryms inom begreppet natur" för givetvis är kultur en delmängd i natur, kulturen är en del av naturen och inget annat. I en dylik sammanhang måste man förstå hela begripligheten, allt annat är att betrakta som manipulation. Kultur handlar om relationer till naturen bland annat den sociala aspekten av det mänskliga livet. Kultur är egenskaper i naturen. Inbegripet i ordet är både en handling/utförande och ett resultat/verk. Kultur är både att odla bakterierna och själva bakterieodlingen.

Ytterligare skumma partier i skrivelsen är:
"Även begreppet kulturarv används på olika sätt. Ett sätt att beskriva kulturarvet är att säga att det handlar om traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv- och föremålssamlingar samt kultur-miljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation."
Vad är då ett annat sätt att använda det på kan man undra?


Vidare finns ett parti där man i någon bemärkelse försöker avgränsa verksamheter som ska komma ifråga för stöd från sådana som inte stöd bör stödjas.
"Även om gränserna hela tiden överskrids och omprövas har kulturpolitiken fortfarande som huvudsyfte att stödja insatser som görs inom ordets, scenens, bildens och tonens områden samt för kulturarvet. Mediepolitiken har starka kopplingar till kulturpolitiken, men har också egna mål och syften. Detsamma gäller stödet till folkbildningen och föreningslivet."
De flesta tidskrifter som får stöd tillhör "föreningslivet", – organisatoriskt sett – vilket i princip skulle innebära att den övervägande delen inte kommer i fråga för stöd.

Kulturrådet och referensgruppen har förmodligen en hel del att fundera på.

Bildtext: På fotot syns från vänster Siri Reuterstrand, Maria Wallin, Kristina Kennedy och Carl Forsberg.

Bo Pettersson

Publicerad: 2010-09-26