Nr 34 Kampen om folket
Folkviljan, populismen och demokratin
Politiken präglas alltmer av en vilja att företräda »vanligt folk«. Göran Hägglund och kristdemokraterna talar om »verklighetens folk« medan Sverigedemokraterna säger sig stå upp för »folkhemmet«. Ute i Europa har den populistiska radikalhögern letat sig in i både parlament och regeringar. I Latinamerika kommer de populistiska uttrycken tvärtom vänsterifrån.
Demokrati handlar alltid om folket och dess rätt att styra sig självt. Men det är ingalunda självklart vilka som utgör folket eller vad som menas med folkviljan. Folket kan avse den samlade befolkningen, exempelvis när folkets röst ska uttryckas genom ett allmänt val. Men det kan också avse bara en del av befolkningen. »Vanligt folk« kan ställas mot samhällets eliter och svenskar kan ställas mot icke-svenskar.
I Fronesis nr 34 diskuteras folkets betydelse för demokratin. Vilket är det »folk« som ständigt åberopas för att genomdriva samhällsförändringar eller upprätthålla status quo? Vi undersöker folkbegreppets historia, samtida uttryck för populism och diskuterar folkmaktens betydelse i en värld där den politiska och ekonomiska makten allt mindre sammanfaller med nationalstatens gränser.
Den holländske statsvetaren Cas Mudde analyserar den populistiska radikalhögern i Europa och hävdar att den främst är en patologisk variant av ett tänkande som i övrigt accepteras i våra samhällen. Sverigedemokraternas hänvisningar till »folkhemmet« undersöks av statsvetaren Anders Hellström. Den italienske sociologen Carlo Ruzza skriver om den höger som styr Berlusconis Italien. Den argentisk-engelske filosofen Ernesto Laclau diskuterar utifrån exemplet Hugo Chávez populismens betydelse i dagens Latinamerika. Huruvida »putinismen« i Ryssland går att förstå som ett slags populism behandlas av statsvetaren Mi Lennhag.
Vi publicerar dessutom en rad klassiska nyckeltexter, bland annat Emmanuel Joseph Sieyès »Vad är det tredje ståndet?« från 1789 och den tidiga feministen Elizabeth Cady Stantons Seneca Falls-förklaring från 1848. Historikern C. L. R. James diskuterar de slavuppror som ledde till bildandet av den första postkoloniala staten Haiti i början av 1800-talet. De politiska filosoferna Michael Hardt och Antonio Negri gör i sitt bidrag upp med de föreställningar om »folket« som traditionellt har präglat såväl vänsterns tänkande som andra synsätt.
Mer om numret och för att ladda ned inledningsartikeln:
Klicka här!
Magnus Wennerhag
Folkets röst
Christian Fernandez och Mikael Spång
Folket som politiskt subjekt
Emmanuel Joseph Sieyès
Vad är det tredje ståndet?
Thomas Jefferson
Självständighetsförklaringen
Elizabeth Cady Stanton
Seneca Falls-förklaringen
Per Albin Hansson
Folkhemstalet
Ernest Renan
Vad är en nation?
C. L. R. James
De svarta och revolutionen
Anders Hellström och Mi Lennhag
Folkets vänner
Cas Mudde
Den populistiska radikalhögern
Ernesto Laclau
Den populistiska vågen och den latinamerikanska mittenvänstern
Anders Hellström
Det nya folkhemspartiet
Mi Lennhag:
Populism, putinism och popularitet
Carlo Ruzza:
Populism, antipolitik, samhällsgemenskap och modernitet hos den italienska högern
Sara Kalm:
Folket efter nationalstaten
Sofia Näsström
Folket – en normativ utmaning
James Bohman
Mångkultur, pluralism och demokrati
Kommittén för ett demokratiskt FN
För en parlamentarisk församling inom Förenta nationerna
Michael Hardt och Antonio Negri
Multitudens ögonblick
Magnus Wennerhag
Publicerad: 2010-08-27
Köp Fronesis
Läs mer om Fronesis i katalogen
Fler artiklar knutna till Fronesis
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK
Fler tidskrifter i kategori FILOSOFI & PSYKOLOGI