Utbildningsrevolutionen, från dagis till pensionärsuniversitet

José Marti är en av det spanska språkets stora författare, och en av Latinamerikas mest framstående tänkare. Hans revolutionära partibildning och väpnade uppror 1895 på Kuba mot kolonialmakten inspirerade inte bara till upproret mot diktaturen på Kuba på 50-talet, utan också revolutionens inriktning och hela den politiska filosofin, och utbildningsväsendet som försöker leva upp till hand ord: ”Hela landet förblir olyckligt om barnen inte får utbildning. Alla människor har rätt till utbildning. Och senare, som tack, är det deras plikt att bidra till allas utbildning. Utbildningen börjar när livet föds och upphör först med döden”.

Utbildningsrevolution i flera steg
Fallfärdiga skolor, uruselt undervisningsmaterialet, korruption, 10.000 arbetslösa lärare och utbredd analfabetism: 42 procent på landsbygden. En miljon kunde varken läsa eller skriva och ytterligare en halv miljon var halvanalfabeter. Så var det före 1959. Idag tillhör kubanerna världens mest utbildade folk. Men det har inte varit en rak linje sedan 1959. En andra ”utbildningsrevolution” startade 1971 och kulminerade 1980. Då infördes ett system med en enhetlig grundskola med samma stadieindelning som i Sverige, och krav på lärarexamen för den pedagogiska personalen. Liksom många andra länder med utbyggt utbildningssystem har Kuba upplevt problem med högstadieskolorna och de ökade under 1990-talets svåra ekonomiska kris.

Högstadiereform år 2000
Tillämpat på en enhetsskola för alla ansågs systemet med ämneslärare på högstadiet ha stora brister, och att eleverna behövde större trygghet, och lärarna möjlighet att lära känna eleverna och deras familjer. En tredje stor skolreform genomfördes gradvis från år 2000 där högstadiet övergick från ett system med ”allsidiga allmänlärare” – professor general integral – som ansvarig pedagog/klasslärare genom alla tre år. Det ämnesbaserade schemat övergavs till förmån för tematiska studieblock där ämnen som matematik, spanska, samhällskunskap, geografi och historia studerades utifrån teman. Klasserna minskade samtidigt till högst femton elever.

Två steg fram, ett tillbaka
Trots att lärarförbundet hade medverkat vid utformning och genomförande av reformen och alla lärare hade erbjudits fortbildning för sina nya arbetsuppgifter, hade av ämneslärarna hade svårt att tillgodogöra sig nya ämnen. Och flera övergav högstadiet för andra yrken eller nivåer i utbildningssystemet. Det ledde till kritik från såväl lärare som föräldrar och elever. Och från och med 2008 har reformen tagit ett steg tillbaka. Den ämnesintegrerade klassläraren ersattes med två: en i matematik och naturvetenskapliga ämnen och en i spanska och samhällsorienterade ämnen, för två elevgrupper.
Läraryrket har haft hög status i det kubanska samhället, efter 1959. Under den ekonomiska krisen som följde med Sovjetunionens kollaps, skedde en viss flykt från läraryrket till turistsektorn. Sedan 90-talet har lärarna fått kraftiga löneökningar på mellan 60 och 70 procent för att locka tillbaka duktiga akademiker.

En miljon universitetsutbildade, för få kvalificerade yrkesarbetare
De vill bli journalister, jurister, arkitekter, arkeologer, säger en grupp elever som slutar årskurs nio i år. Teknik, service och praktiska yrken lyser med sin frånvaro. Vilket är ett problem för där råder brist på arbetskraft, medan det inte finns tillräckligt med jobb för alla som vill studera till så kallade fria yrken. Behovet av tekniker och kvalificerade arbetare på mellannivå, liksom överskottet av akademiker har lett till att eleverna nu erbjuds fler tekniska, yrkesinriktade gymnasiestudier. En särskild satsning görs på lantbruket Till höstterminen 2010 kommer det att finnas lantbrukstekniska gymnasier i alla kommuner, utom de 13 i Havannas storstadsområde. Och på högskolenivå kommer platserna på agronom, ingenjörs, naturvetenskapliga och pedagogiska linjer öka från 40 till 60 procent. Samtidigt har 70 000 platser öppnats på universitetens kommunfilialer för pensionärer som vill lära sig mer som ett sätt att höja sin livskvalitet.

Kubas utbildningsbistånd – exemplet Nicaraguga
3,6 miljoner människor i 28 länder från Bolivia till Nya Zeeland har lärt sig läsa och skriva med den kubanska metoden ”Jag kan, visst!” (Yo sí puedo!). Den finns på spanska, portugisiska, engelska, quechua, créole och tetum med mera. För ett år sedan kunde Nicaragua förklara sig fritt från analfabetism, tack vare den kubanska metoden och biståndet. När det gäller högre utbildning har över 50 000 ungdomar från tredje världen fått kostnadsfri högskoleutbildning på Kuba varav 32 000 från Afrika. Det är några siffror om Kubas omfattande bistånd till länder inte bara i tredje världen.

Grönt ”Nobelpris” till kuban

Kuba 3.2010 handlar inte bara om utbildning. Där ingår också ett mindre block om Kuba som föregångsland inom ekologiskt jordbruk och andra miljösatningar. I våras fick en kubansk agronompedagog, Humberto Río, det som betraktas som den främsta internationella utmärkelsen för arbete med att skydda miljön, Goldman-priset, det gröna ”Nobelpriset”. Ríos vet fortfarande inte om han någonsin kommer att få ut prissummans 150 000 US-dollar. På grund av USA:s blockad måste Goldman ha en speciell licens från finansdepartementet för att betala ut pengarna. Ríos hoppas dock kunna använda prispengarna för att finansiera nästa fas av det nationella nätverk för organiskt jordbruk de bygger upp på Lantbruksuniversitetet INCA.


Oops, bara Kuba vet hur planeten räddas!
En bloggare i Aftonbladet konstaterar att i klimatkrisens tid finns ett land i världen som lyckats kombinera lågt ekologiskt fotatryck och högt levnadsnivåindex: ”Ett land som skulle kunna vara en förebild för hur vårt liv bör se ut om vi vill leva i harmoni med naturen. Den dåliga nyheten är att det landet är Kuba. Aj då. Diktaturen. Hemska Kuba.

”
Men miljöpartistiska riksdagsledamoten Jan Lindholm vågade sig ändå på att i riksdagen hävda att vi inte har råd att avstå från den kunskap Kuba kan bidra med när vi står inför den största utmaning världen någonsin mött. Biståndsministern svarade ”att ta klimatutmaningarna som intäkt och diskutera grönt för att försöka få oss att häva EU:s politik mot Kuba tror jag är att göra friheten en otjänst. Sverige kommer att hålla fast vid den restriktiva politiken gentemot Kuba.” Men på Kuba jobbar de på och med stöd av sin omfattande erfarenhet av jordbruk i stadsmiljö fortsätter de i förorterna. Det är en fråga om nationell säkerhet och ska omfatta så många människor som möjligt, och alla former av jordägande. Kärnfrågan är att få matproduktionen närmare städerna där 76 procent av Kubas 11,2 miljoner invånare bor. Och skapa gröna lungor runt städerna.

Chuchu Valdés i Stockholm, ny tecknad bok om Fidel Castro – för nybörjare, Solidariteten med de 5 kubanska politiska fångarna i USA och sambandet mellan de så kallade dissidenterna på Kuba och den Miamibaserade terrorismen är andra ämnen som rundar av Kuba 3.2010

Eva Bjorklund

Publicerad: 2010-08-10

Köp Kuba
Läs mer om Kuba i katalogen
Fler artiklar knutna till Kuba
Fler tidskrifter i kategori GLOBALT