1/2010 Symboler och föreställningar

Demokrati eller etnokrati?
Den politiska retoriken talar om ”folket” med emfas. Men alla fyller inte begreppet med samma innehåll. En glidning har skett från att avse ”alla” till att gälla bara ”vissa”. Populistiska argument sprids därför lättare, inte minst på Nätet.

Kyrkoval som politisk spelplan
Sverigedemokraternas idévärld bygger på reformationens syn på samhället – ett folk, ett språk, en religion. Religiös mångfald ses därför som ett hot, legitimt att förfölja. Allt med hänvisning till en ”sann” teologi och ”äkta” svenska värderingar.

Religion, etnicitet och organisation
Flertalet muslimska samfund i Sverige är mångetniska mötesplatser för troende från olika kulturer och islamska traditioner. Församlingarna söker en gemensam andlig plattform och vägar för att utveckla nya organisationsformer.

Kvinnor och ungdomar i moskén
Unga troende muslimer i Sverige lever i ett korsdrag av förändringar där både samhället och muslimska institutioner trycker på. I sökandet efter en religiös identitet, tolkar och utövar de islam på ett sätt som fungerar i vardagen här och nu.

”Kulturmuslim” – en identitet
När unga väljer att ha en muslimsk identitet utan att vara strikt troende, utmanar de den stereotypa bilden av hur ”muslimer” är – både inom den egna gruppen och i det omgivande samhället. De ses som annorlunda och blir ständigt ifrågasatta.

Slöjan som social konstruktion
Forskning har visat att människor associerar slöjan med förtryck. Men är vi verkligen oroliga för att slöjbärande kvinnor förtrycks eller har vi drabbats av en besatthet av slöjan – en slöjfobi?

Ramadan på svenskt vis
I mötet med den svenska kulturen har nya traditioner uppstått inom den islamiska fastemånaden ramadan – inte minst när det gäller maten. Vad sägs om pepparkakskryddad baklava, glöggravad basterma och libanesisk sillsallad?

Vigselrättens symbolvärde
Religionsfriheten är viktig att värna om, men också den svenska lagen om individens rättigheter. Frågan är vilka konsekvenser det får när staten ger vigselrätt till religiösa samfund som utfärdar parallella äktenskapskontrakt?

Utblick Europa
Politikernas språkbruk legitimerar hatbrott
Italiens förlorade identitet

Med slöja i gatuvimlet
Allmänna värderingar och föreställningar i samhället kommer till uttryck i vardagen mitt ibland oss. När inställningen till invandrare hårdnar ökar det ”osynliga” våldet, inte minst mot kvinnor som bär den omdiskuterade ”slöjan”.

Herta Müllers författande i historiens sken
När Herta Müller fick Nobelpriset i litteratur 2009 lyftes minoriteternas och de förtrycktas situation – främst i forna Östeuropa – fram. Även etnicitetens roll kom i fokus, inte bara i litteraturen utan också dess betydelse för historien.

Recesion:
Åke Sander har läst: Andreas Malm: Hatet mot muslimer

Livet i Bagarmossen
Möten, samtal, kulturprojekt. Så stärks sammanhållningen grannar emellan i Bagarmossen. Ett av kulturprojekten handlar om hus. Pepparkakshus.

Nr 2/2010: Nästa nummer har tonvikt på minoriteters hälsa. Varför har invandrare, generellt sett, sämre hälsa än infödda svenskar? Hur ska det svenska samhället bemöta detta?
Missa inte nummer 2/2010 ute den 28:e april!

info@iochm.com

Publicerad: 2010-02-24

Köp i&m (Nedlagd)
Läs mer om i&m (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till i&m (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA