Förändringar i kulturtidskriftsstödet

I regeringens kulturproposition Tid för kultur gavs i höstas ett förslag på en ny och snävare definition av ordet kulturtidskrift. I den promemoria som skickades ut i december 2009 löd den nya definitionen: "en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening, eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter". Dessutom föreslogs att förlusttäckningskravet, alltså att tidskrifter måste gå med förlust för att erhålla stöd, slopas, och att stödet bör vara teknikneutralt. I stället för ett särskilt stöd för nättidskrifter, som finns i nuläget, skulle ett samlat produktionsstöd delas ut till kulturtidskrifter oavsett publikationsform. Svar har nu kommit i yttranden från diverse remissinstanser och de flesta är positiva till förslaget om teknikneutraliteten liksom till slopandet av förlusttäckningskravet, som av många anses kontraproduktivt.

Konstnärsnämnden tillstyrker förslaget med en ny definition men betonar det viktiga i att det är Kulturrådet som tolkar och bedömer kvaliteten vid stödfördelningen.

Flera svar är mer kritiska. Kulturrådet, som är den myndighet som fördelar stödet, ifrågasätter en definition där kulturdebatt utskiljs från exempelvis social och ekonomisk debatt. De anser att det blir svårt att avgöra vad som är "kulturdebatt i vid mening" och att någon ny definition inte behövs. Gränsdragningen för vilka tidskrifter som har rätt till stöd enligt den föreslagna definitionen skulle bli mycket svår, menar Kulturrådet, som säger sig ha "svårigheter att se syftet med att avskilja kulturdebatt från övrig samhällsdebatt. Dynamik, förnyelse och utveckling finner man enligt Kulturrådets erfarenhet i hög grad just i material som inte så lätt låter sig genrebindas.

Föreningen Bang vill att en eventuell ny definition ska betona att en stark samhällsdebatt utgör en självklar del av kulturdebatten. Vetenskapsrådet (som visserligen bara berörs marginellt av förslaget) tycker i likhet med Kulturrådet att det nästan blir omöjlig att genomföra gränsdragningen. FSK (Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter) ställer sig frågan vad konsekvensen blir för tidskrifterna som blir utan stöd och anser att anslagen bör höjas. FSK har även kommit med ett eget förslag på ny definition.

Journalistförbundet välkomnar visserligen en förnyelse av stödet och efterlyser också en analys av effekterna av gällande och nya regler, men anser samtidigt att den nya definitionen är utmanande och "närmast provocerande i sin både inskränkta och inskränkande syn på vad som ryms inom begreppet samhällsinformation".


I katalogen på tidskrift.nu ryms en stor mängd vitt skilda kulturtidskrifter. Det är lättare att se vad som skiljer dem åt än vad som förenar dem, men gemensamt för många av dem är att de har mycket svårt att klara sig utan någon form av stöd. Kommer vi någonsin att kunna definiera och avgränsa vad som är kultur? Kultur, som ju betyder odling, berör precis allt i samhället – även om begreppet ofta beslagtas av och begränsas till konstnärliga verksamheter. Borde inte tidskrifter om frimärkssamlande, musik, fotboll, schack och konst ha likvärdiga möjligheter att få stöd?

Är det inte orättvist med detaljstyrda potter från 15 000 till 600 000 kronor? Borde inte pengarna istället fördelas på behovsprövad basis och användas när och där de saknas mest och är som nödvändigast? Ibland verkar det som att bidragssummorna går hand i hand med exponering i media. Stödet kan då nästan uppfattas som ett pris för mesta möjliga exponering. Den som syns och hörs mest får också mest. Faktorer som minoritetsspråk, mångsidighet och kanske periodicitet bör självklart beaktas, men vem är egentligen lämpad att bedöma vad som är hög kvalitet, ett annat av de kriterier som finns för stödet?

Redaktionen

Publicerad: 2010-02-17