Ekonomisk debatt 2009 nr.4
Ledare:
Jerker Holm: Arbetar- eller ägarregering?
Artiklar:
Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara:
Själviska och framåtblickande väljare – Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen?
Christian Berggren och Staffan Laestadius:
Kan krishantering och klimatomställning kombineras?
Roger Svensson:
Konsekvenser av konkurrensutsatt statlig finansiering av universitet och högskolor
Lars Behrenz:
Ökar Kalmar FF den svenska välfärden? Elitidrottens ekonomiska värde
Caroline Hall:
A-kassa eller sjukpenning – spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete?
Eva Mörk, Anna Sjögren och Helena Svaleryd:
Effekter av barnomsorgsavgifter på barnafödandet
FORUM:
Hanna Ahola, Emanuel Carlsson och Thomas Sterner:
Är bensinskatten regressiv?
Roland Andersson: Bygga bort krisen?
Bokanmälningar:
Daniel Hedblom: Bruno S Frey, Happiness – A Revolution in Economics
Jonas Frycklund: Amar Bhidé, The Venturesome Economy. How Innovation
Sustains Prosperity in a More Connected World
INGRESSER TILL ARTIKLARNA
Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara:
Själviska och framåtblickande väljare – Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen?
Hur själviska är svenska väljare? Hur viktiga är vallöften för deras partival? Vi tar oss an dessa frågor med ett nytt angreppssätt som bygger på hur reformer påverkar väljarnas privatekonomi. Genom att jämföra hur föräldrar med barn i olika åldrar röstar visar vi att de fäster stor vikt vid hur politiska reformer påverkar den egna plånboken. Ett annat huvudresultat är att de reagerar direkt på vallöften i stället för att vänta och se om den utlovade politiken genomförs.
Christian Berggren och Staffan Laestadius:
Kan krishantering och klimatomställning kombineras?
I artikeln diskuteras hur den kortsiktiga hanteringen av dagens kris kan
kombineras med långsiktig klimatomställning. Omfattande konsumtionsstimulanser, som nu införs i allt fler länder, bidrar sannolikt till att förvärra de omvandlingsproblem som klimatkrisen aktualiserar. Med utgångspunkt i en klimatanpassad keynesmodell undersöker artikeln villkoren för en krispolitik med dubbla ambitioner. Utmaningen här är att skapa en kombination av stöd för uthållighetsskapande investeringar och uthållig konsumtion på bekostnad av klimatbelastande konsumtion för att både gynna sysselsättningen på kort sikt och påskyndar den långsiktiga strukturomvandlingen. Artikeln ger exempel på hur en sådan politik kan bedrivas och visar att regeringens nuvarande politik pekar i en annan riktning.
Roger Svensson:
Konsekvenser av konkurrensutsatt statlig finansiering av universitet och högskolor
Lärosätenas budgetar utgörs alltmer av statlig konkurrensutsatt finansiering medan de fasta anslagen minskar. Motivet är att staten vill höja forskningskvaliteten, skapa internationellt konkurrenskraftiga universitet och styra in forskningen på samhällsnyttiga områden. Fördelarna är att kostnadseffektiviteten, incitamenten för att prestera bra forskning, universitetens flexibilitet, den statliga överblicken och universitetens incitament att assistera vid kommersialisering ökar. Ansökningar är dock tidskrävande både för utvärderare och forskare,
men framför allt missgynnas långsiktig och riskfylld forskning. Ökad konkurrens gynnar stora och väletablerade universitet. Skalekonomier tycks finnas för undervisning och administration på universitetsnivå, men inte för forskning. Däremot finns det en minimieffektiv storlek för forskningsgrupper.
Lars Behrenz:
Ökar Kalmar FF den svenska välfärden? Elitidrottens ekonomiska värde
Denna artikel indikerar att elitidrott kan medföra en ökad befolkningsökning. Detta verkar främst gälla om elitidrotten varit etablerad under en längre tid. Den svenska elitidrotten skapar både positiva och negativa direkta och indirekta effekter. De flesta allsvenska fotbollsklubbar är samhällsekonomiskt lönsamma
om vi endast analyserar deras företagsekonomiska utfall som en samhällsekonomisk approximation. Resultatet av en enkätundersökning från södra Sverige visar att invånarna är beredda att betala mellan 43 och 73 miljoner kr per år och län för att det ska finnas ett elitlag. Värdet av elitlagen beräknat genom uppgiven ideell arbetsinsats ger värden mellan ca 400 miljoner och 1 miljard/år beroende på län.
Caroline Hall:
A-kassa eller sjukpenning – spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete?
Den 1 juli 2003 sänktes taket i sjukpenningen för arbetslösa. Syftet med denna förändring var att arbetslösa inte längre skulle kunna få högre ersättning från sjukpenning än från a-kassa. Reformen fick till följd att de arbetslösas sjukskrivningar minskade betydligt. Artikeln presenterar resultaten från en studie av huruvida reformen även påverkade övergången till arbete; dvs medförde de minskade sjukskrivningarna en snabbare övergång till arbete, eller kompenserades
den minskade sjukskrivningstiden endast av en motsvarande ökning av
tiden i a-kassan? Resultaten ger inget stöd för att reformen medförde en snabbare övergång till arbete.
Eva Mörk, Anna Sjögren och Helena Svaleryd:
Effekter av barnomsorgsavgifter på barnafödandet
Den sänkning av förskoleavgifterna som följde av maxtaxereformen innebar
att barnafödandet ökade med knappt fem procent. Det tycks främst vara yngre, deltidsarbetande kvinnor som fött fler barn till följd av de sänkta förskoleavgifterna. Ökningen är störst för de familjer som inte hade några barn sedan tidigare. Bland familjer som redan hade barn är det främst sannolikheten att skaffa ett tredje barn som har påverkats. Eftersom de flesta familjer i Sverige skaffar två barn tyder det ökade antalet tredje barn på att det faktiskt är den totala fruktsamheten som har ökat och att reformen därmed kommer att ha långsiktiga effekter på barnafödandet.
Fredrik Andersson & Rikard Forslid
Publicerad: 2009-04-03
Köp Ekonomisk Debatt
Läs mer om Ekonomisk Debatt i katalogen
Fler artiklar knutna till Ekonomisk Debatt
Fler tidskrifter i kategori EKONOMI
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT
