Årets Kulturtidskrift 2021 Aiolos

Evenemanget Årets Kulturtidskrift på Rönnells antikvariat, Stockholm följer en ritual år tillbaka, FSK initiativtagarna och förvaltare av priset intar scenen, sedan en estradör, därefter representanter för juryn som bjuder upp de nominerade till frågestund och sedan får finansiären Samfundet de Nio komma till tals och läsa utlåtandet från juryn. Men hur ser processen ut fram till detta? Ändå trisst att media har så taskig bevakning, det är ett betydande pris! Bevakar radio, TV, dags- och morgonpress, nä?! Tanken att de här existenserna levererar och har ett närmast ständigt behov av pengar gör att bevakning är av betydelse. Den som plockar hem titeln och då den för året höjda prissumman från 40 000 till 50 000 får ett rejält tillskott. Höjningen, kom till och med som en överraskning för FSK. Utöver detta ett konstverk av Åsa Norberg & Jennie Sundén. Vinnaren tar rubbet och det kan som parentes tyckas att FSK borde inrätta lite tröstpriser för en andra och tredje plats. Borde finnas andra ekonomiska muskler utöver de Nio som kan och vill ställa upp i och för sammanhangen!

Det här året bjöd FSK in poeten, journalisten och numer för första gången någonsin ståuppkomiker Anna Axfors att trigga spänningen inför korandet. Ett av också andra debutplus var upplysningen att hon inte lubricera när hon hör Årets Kulturtidskrift nämnas, om nu detta är det optimala känner bara hon själv till. Och vidare upplysningen att om Årets Kulturtidskrift skulle vara en person skulle det vara en sådan där person som har jätterufsigt hår och som aldrig har några pengar och ändå vill vara med och dricka öl. Kulturtidskriften vill vara med på festen och det är klart den ska vara det! Slutsats, en av tidskrifterna kommer lösa den haken.

Juryn kommer varje år från olika delar av landet och utses av Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifters styrelse. Fem till antal, kan tyckas få, men för närvarande Siri Reuterstrand, Hannah Ohlén Järvinen, Jonas Gilbert, Andreas Engström och Anders Bräck som söker hitta en varierad, motiverad och initierad jury. I år bestod den av bibliotekarien Lillemor Åkerman, journalisten Nicklas Sennerteg, curatorn Agneta von Zeipel, förläggaren Kerstin Aronsson och en poeten Jerker Sagfors. Ordförande Siri säger att när de väl fått tag i en jury så släpps de helt fria och de blir överraskade varje gång de får reda på vilka som nominerats. Olika delar av landet innebär ett ambulerande schema södra, östra, västra eller norra Sverige och i år den västra.

Från juryn närvarande, Nicklas Sennerteg och Agneta von Zeipel sa att arbetet gått via zoom. Först nominerade de fritt, kunde vara fem till tio vardera och sedan efter flera möten utkristalliserades fem.
– Trodde vi hade koll på vilka kulturtidskrifter som fanns men där bedrog vi oss och överraskades av både mångfald och kvalitet. Vyerna vidgade sig. Urvalet, två digitala och tre tryckta.

Mer än så avslöjades inte om hur det gått till väga. Frågan är ifall de var för sig kommit med en vinnarkandidat och sedan var för sig rangordnat allas kandidater till Årets Kulturtidskrift. Det skulle åtminstone vara en demokratisk taktik och ges ett enhälligt beslut. De var fem i juryn och fem som ska nomineras.

Antag Axfors underlivskonstaterande är ett faktum, innebär det då inte för juryns del avsaknad av orgasmer under hela nomineringsprocessen! Kan då utfallet bli annat än den apokalysridna infernodystopiska tidskriften Aiolos? Juryn kommer från den så kallade framsidan av Sverige men landar i stuss med skithålet Stockholm. Måste vara någon form av ekologisympatiskt extro- som introvert kulturellt inkännande.
Kära Anna Axfors du ska veta att väl Up on crippel creek finns tidskriftskulturen där dig som för alla andra.

Jurynrepresentanterna fick också tillfälle att ställa fråga till de nominerade tidskriftsredaktörerna Håkan Trygger för Aiolos, Jesper Eng för Dixikon; Per Eriksson för Filmrutan, Eva Bonde för Historiskan och Bo Henrik hoppade in istället för redaktör Susanne Sandström, Bazar Masarin.

Hur känns det att vara nominerad men kanske intressantare med påståendet "trettio år ruffsigt hår", finns det någon identifikationsfaktor eller fördom?
– En sak är att man har ett jobb vid sidan av. Men det är uppmuntrande att vara nominerad och dessutom värmer juryns motiveringar. Man blir förvånad både i sak och i det att man knappt känner till priset!
– Vi i Aiolos gillar givetvis att jobba med det här konkreta, men också med och för läsarna. Det är kul bara att höra att juryn läst tidskriften men vi vet att vi har en ytterligare läsare, en person som kontaktar mig löpande. Det här med att få respons triggar ändå motivationen.

Hur är det med den här kampen att nå ut med djuplodandetexter när det ska gå så fort i den här omvärlden? Historiskan har hittat en metod, ni har ju en betydande upplaga?
– Tidsam är ett nödvändigt ont för Historiskan, vilket kanske inte ska säga. Dyrt men enda sättet! Historiskan är den enda svenskhistoriska tidskrift som inte görs eller ägs av Bonniers. Vi jobbar ju på ett annat sätt än stora mediahus. Utmaningen för oss är att synas i tidskriftshyllor och då konkurrera med stora förlag som alltid finns i stora affärer.

Aiolos arbetar lite utanför tiden, ni är en slags klassisk tidskrift och förhåller er till tiden, på vilket sätt?
– Dagsaktuella frågor är inte vårt fokus men samtiden är naturligtvis viktig. Man vi vill nå ut till så många som möjligt och då är samtiden viktig. Man kan tänka att man erbjuder, beskriver förhållanden, saker och ting som resulterar i en tidskrift med ett bestämt innehåll.

Vi är ett litet land och vad har de som inte läser Dixikon missat?
– Visionen, tanken är att det pågår ett samtal utanför landets gränser, konst, litteratur, teater och så vidare. Vi vill både hitta det läsaren vill ha och det den låter sig överraskas av, en fråga om balans.

Hur läser man Bazar Masarin, den är ju webborienterad. Ska man ladda ner den och skriva ut den?
– Tror man vill återskapa känslan av att det är en tryckt tidskrift, men då som en pdf och så vill man nog släppa specifika nummer.

Att göra en tidskrift om film, där människor ofta har en uppfattning om att de kan och har starka åsikter om?
– Vi försöker ju visa att filmen har en historia och inte bara är recensioner och det som går på bio. Tycker det är förvånande att så få har koll och tala om film som inte så många hört talas om. Hitta nya vinklingar på det mer kända.

Historiskan skriver om halva mänskligheten och ni har hållit på i sex år och har ingen konkurrens?
– Tror det upplevs som ett nischat ämne. Tycker ju inte så. Vissa historiska ämnen tycks folk kunna läsa hur mycket som helst om, men vi tycker det är intressant att hitta tidigare mindre kända områden. Man kanske skrämmer bort den klassiska historieläsande mannen.

Kan den tryckta tidskriften stå sig i allt det digitala som numer finns?
Historiskan, Aiolos och Filmrutan säger att de inte har något digitalt material och tror att det tryckta kan stå sig många år. Det är något med det taktila i pappret och layouten. Finns undersökningar som visar att längre texter vill man ha på papper finns folk som gillar papper. Jesper som producerar helt digitala Dixikon tänker att i en framtid pröva en slags materialitet, kanske en gång om året.

Alla kanaler folk kan uttrycka sig i, poddar, sociala medier etc med varierande kvalitet. Hur ska tidskriften nå genom bruset?
Kan vara viktigt att visa man currerat något. Man kan visa att man vägleder den intresserade. Förmedla att man är att lita på. Håkan, Aiolos menar att kulturtidskriften befinner sig på en helt annan nivå, dimension vilket och då är det bra att det finns stöd och föreningar som backar upp och naturligtvis också läsaren. Tidskriften är ett viktigt fundament och speciellt då i ett så pass litet språkområde som Sverige är. Bazar Masarin försöker omfamna allt det här och då även bruset. Historiskan är aktiv i sociala medier, är ett slags komplement, går att bjuda på lite mervärden där.

Agneta von Zeipel säger att när hon googlade på tidskriftstäthet i världen kom Japan först sedan Norge, Finland och Sverige på en fjärde plats.

Hur håller man geisten uppe?
Det är det här vi älskar, tycker är kul att jobba med, tillsammans och på olika vis. Glada tonlägen och ibland mindre. Man befinner sig i en relation till massa intressanta människor. Redaktionsprocessen kan vara dryg men i slutändan känner man sig tillfreds. Uppmärksamhet någon annanstans är viktigt, muntrar upp och påverkar om det uppmärksammas i större medier till exempel lösnummerförsäljningen. Sammanfattar man handlar processen om något passionerat lustfyllt och sedan att dessutom bli nominerad, uppmärksammad kan man leva länge på som Jesper sa!

I år representerad Samfundet de Nio av ordförande Anna Williams som säger att Lotten von Kraemer var en landshövdingedotter som dog 1912 och att Samfundet de nio instiftades 1913 utifrån hennes välgörenhet. Kvinnosakskvinna föddes 1828 och sista åren av sitt liv filade hon på testamentet där hon bestämt sig för skänka förmögenhet för att instifta ett samfund som delar ut pengar till litteraturen. Hon älskade litteratur och att den svenska bör ges ett stöd. Utförligt i testamentet stod att samfundet skulle bestå av nio ledamöten. Både skön- och facklitteratur skulle ges stöd. I testamentet stod också att De nio skulle ge ut en tidskrift? Vår tid gavs ut av poeten och författaren Lotten. Men det höll bara i två år fram till 1879.
Hon säger att tidskriften ska vara ett välartat barn av sin tid. Den ska ha sin egen prägel, sin tanke, sitt hjärta, sin själ. Den ska vara en insats i samhällets ädlare strävan. Anna tycker det är mitt i prick gällande alla de nominerade men det är bara en som tar hem pengar och konstverk.
– Jag har äran att kora Årets kulturtidskrift som är Aiolos. Juryn motiverade detta med:


– Om vi förstått saken rätt är det här rätt är Aiolos lika gammal som priset, så nu kan vi lägga ner! Nej, det här betyder jättemycket för det fortsatta arbetet med tidskriften. Vi kommer nu bli ännu bättre och det känns smikrande. Tillägga, vi är stolta att vara nominerad med de övriga. Vi representerar bredden som finns i kulturtidskriftsvärlden.

Konstverket Joining Paths av Åsa Norberg & Jennie Sundén går att se på Aiolos hemsida


Tidigare Årets Kulturtidskrift

Dialoger (1996)

Index (1997)

Ord & Bild (1998)

Glänta (1999)

Karavan (2000)

Lira (2001)

Bang (2002)

Magasinet Arena (2003)

Fronesis (2004)

Sex (2005)

Lyrikvännen (2006)

Pockettidningen R (2007)

OEI (2008)

Ponton (2009)

FUL (2010)

Ett lysande namn (2011)

Paletten (2012)

Med andra ord (2013)

Hemslöjd (2014)

Divan (2015)

Provins (2016)

Det Grymma Svärdet (2017)

Arche (2018)

Bild & Bubbla (2019)

Balder (2020)


Publicerad: 2021-11-12








Annons:

Senaste nummer:

2022-01-10
Divan 3-4 2021

2022-01-09
Lyrikvännen 4 2021

2022-01-07
Världshorisont 4 2021
Balder 4 2021

2022-01-06
Bild & Bubbla 4 2021

2022-01-05
SocialPolitik höst-vinter 2021
Populär Astronomi 4 2021

2022-01-04
Kritiker 61-62 2021

2022-01-03
Nordens Tidning 4 2021

2021-12-28
Haimdagar 9-10 1921
Teatertidningen 5 2021

2021-12-24
Kontrast Magasin 3-4 2021

2021-12-23
Akvarellen 4 2021
Parnass 4 2021

2021-12-21
Glänta 3 2021
Tidig Musik 4 2021
Medusa 4 2021

2021-12-20
Med andra ord 109 2021
Hjärnstorm 144-145 2021

2021-12-15
Populär Astronomi 3 2021

2021-12-13
KLASS 4 2021
Orientaliska Studier 165 2021
Parnass 3 2021

2021-12-10
Signum 8
Sydasien 4 2021

2021-12-07
Orientaliska Studier 164 2020

2021-12-05
Fjärde Världen 4 2021

2021-11-30
Amnesty Press 4 2021
Lyrikvännen 3 2021
Divan 1-2 2021

2021-11-26
Karavan 3 2021

2021-11-25
Konstperspektiv 4
Bild & Bubbla 228 2021

2021-11-24
Barnboken - tidskrift för barnlitteraturforskning Volym 44 2021

2021-11-22
Utställningskritik 5 2021

2021-11-20
Opera 5 2021
Cirkeln 3 2021

2021-11-18
Glänta 2 2021

2021-11-15
Sydasien 3 2021
Kritiker 60 2021

2021-11-13
Nio-Fem 2 2021

2021-11-12
Tydningen 40 2021

2021-11-05
Med andra ord 108 2021

2021-11-03
OEI 90-91

2021-11-01
Teatertidningen 4 2021

2021-10-30
Haimdagar 7-8 2021

2021-10-29
Signum 7

2021-10-17
Tydningen 39 2021

2021-10-02
Världshorisont 3 2021

2021-10-01
Akvarellen 3 2021

Äldre resuméer