Tidskrift.nu: Artiklar från Tidig Musik

Artiklar från Tidig Musik

Innehåll #3 2024

2024-10-30 Tidig musik som samlingsbegrepp omfattar mång tidsepoker och stilar. Vår tidskrifts slogan breddar det ytterligare: "Från antik till tidig romantik". Men det ska nog snarare ses som en ambition än en deklaration av det innehåll man som läsare kan förvänta sig. Kunskapen om antikens musikliv är begränsad, och det är förhållandevis sällan vi kan leverera nyheter från den delen av vårt bevakningsområde. • Även om musikarkeologen Cajsa S Lund för ett år sedan tog upp aspekter på vikingatida musik är det i praktiken medeltid till tidig romantik som är vårt vanligaste tidsspann. Men sett utifrån den svenska definitionen av medeltiden handlar idet trots allt om omkring 800 år. Och ofta rör vi oss ytterligare några hundra år ner i centraleuropeisk medeltid, vilket ger ett perspektiv på 1000 år eller mer. • Lite av denna bredd speglas i detta nummer. Jesper Hillbom tar oss med till medeltidens västeuropeiska hovkultur när han intervjuar trion bakom projektet "I trubadurernas fotspår". Gruppens arbete går ut på att översätta trubadurernas texter till svenska och därmed ge åhörarna större förståelse för trubadurmusiken. Det som förloras i autenticitet vinner man i känsla för epokens humor och inställning till livet, resonerar trion. • Erik Rynell berättar historien om den tredelade franska traversen. Den hade sin storhetstid runt 1675-1725 - en guldålder för fransk traversmusik. • I en artikel om det sena 1700-talets musik visas att konstformen inte bara var till för dans och örats njutningar - den kunde i högsta grad vara en del av storpolitiken. Magnus Tessing Schneider förklarar hur musik användes som maktmedel. Kantaten Gli Elisi fick en nyckelroll i de komplicerade diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Ryssland på 1780-talet. • Ett annat exempel på att dåtidens makteliter såg musikaliska uttryck som viktiga politiska redskap är det svenska så kallade "trumförbudet" från 1686. Trumman blev därefter i första hand ett militärt instrument - utom i Värend, där allmogen lyckades slippa förbudet. Trumbyggaren Magne Pettersson har byggt en replik av en så kallad Värendstrumma. • Bygget av tidiga instrument är alltså i högsta grad ett levande hantverk. Mats Arvidsson, årets mottagare av hedersutmärkelsen Mungigan, är en av Sveriges främsta byggare av orglar och cembali. Orgeln i Örgryte nya kyrka är en höjdpunkt i hans karriär. • Den tidiga musiken innebär arbete även på andra sätt. Inför Ecstatic Ensembles konsert med kvinnligt fokus "från forntiden till #metoo" fick Malena Ernman djupdyka i arkiven och skriva nya arrangemang för gruppen. Calle Friedner rapporterar från REMA:s kongress 1 Stockholm om det vikiga arbetet med internationell samordning och samarbete. • Slutligen minns Leah Stuttard sin tidig musikkollega Agnethe Christensen (1959-2024).»

Förnuft och känsla #2 2024

2024-07-16 Tidskriften Tidig Musik föddes för 45 år sedan och har utvecklats och vuxit tillsammans med tidig musikrörelsen. Starten var ett A5-häfte med maskinskriven text och handtextade rubriker. En av de största förändringarna ägde rum när tidskriften gick över till fyrfärgstryck år 1995. Därefter har formen förfinats genom åren. Med hjälp av ideella krafter har i och med detta nummer de första stegen tagits mot ytterligare förnyelse av tidskriften. Förändringarna är inte dramatiska men ska förhoppningsvis ge Tidig Musik en ännu mer tilltalande och lättläst form. Vi i redaktionen tar gärna emot era synpunkter. Både ris och ros är välkommet. Med detta nummer kommer även dystra nyheter. Två personer som mer än de flesta bidragit till att göra tidig musik till en vida känd och älskad genre har lämnat oss — Lars Brolin och Vassilis Bolonassos. Professor Clas Pehrsson tecknar ett porträtt av vännen och kollegan Lars Brolin, grundare av Drottningholms Barockensemble. Orkestern har turnerat i mängder av länder och är i dag en av Europas äldsta verksamma tidig musikensembler. Vassilis Bolonassos blev för många av oss under ett flertal år en omistlig del av helgfirandet med "Alltid på en söndag" i Sveriges Radios P2. Han var också en viktig kraft som ordförande för föreningen Stockholm Early Music Festival. Konstnärlige chefen Peter Pontvik skriver om sin vän. »

Tema Medeltid #1 2024

2024-04-29 I årets första nummer har vi valt att låta medeltiden ta plats, men vi blickar också framåt mot såväl 1700-talet som dagens utövare av tidig musik. Medeltidens kultur, och inte minst musiken, har länge intresserat såväl forskare som allmänhet. En exotisk tid, full med riddare, mystik och sagor. Men på samma gång finns en närhet, inte minst då många lämningar finns kvar. Se bara på alla våra medeltida kyrkor! Något som ofta har betraktats som en sådan lämning — en medeltida tradition som levt kvar genom århundradena — är de medeltida balladerna, vilka på allvar började nedtecknas under 1800-talet. Både balladernas teman och form påminde om detta uråldriga, exotiska och primitiva, och väckte stort intresse. Elisabet M Ryd skriver om visorna, både som representativa för en äldre tid och som pågående tradition, och vilka insikter balladerna kan ge om normer och ideér genom tiderna. De allra flesta har nog en relation till Carmina Burana, och då kanske framför allt till Carl Orffs kompositioner som bygger på texterna från Codex Buranus, nedtecknade i början av 1200-talet. Lars H Jonsson diskuterar texternas ursprung, vad man vet om musiken och om senare tiders tolkningar ... (ur ledaren Tidig Musik #1 2024) »

2024-01-20 Vinterns nummer kastar sig ut i 1700-talets musikliv och låter dig stifta bekantskap med både proffs och amatörer: en dansk operasångerska, en cellovirtuos från Neapel, en prästdotter från Öjebyn, en ung adelsman på bildningsresa och en vetenskapsman med stor kärlek till musikinstrument. Dan Laurin berättar om Caroline Müller, sjömansdottern som från enkla förhållanden arbetade sig upp inom den danska operan för att så småningom göra succé i Stockholm och föräras både diamantring och guldur. Müllers enastående karriär är ett exempel på hur talang är viktigare än bakgrund, att man inom konsten kunde göra sig ett namn utan att "ha" ett namn. Laurin konstaterar dock att det är sorgligt att vissa utövare helt glömts bort av eftervärlden, kanske på grund av kön, eller av härkomst? En annan kvinna som kanske inte rönt så mycket intresse från eftervärlden är Gertrud Sophia Solander. Hon var prästdotter från Norrland och befann sig några år i Uppsala. Troligtvis studerade hon bland annat musik, även om kvinnor då inte fick vara inskrivna vid universiteten. Gertrud Sophia avled i barnsäng i 30-årsåldern, men efterlämnade en skinninbunden notbok med samtidens operahits, en bok som Rebecka Karlsson har studerat. Gertrud Sophia fick söka sin bildning i Uppsala. Den unge Hans von Fersen gjorde sin bildningsresa ända till Paris — som sig bör för en ung ädling. von Fersen skulle här drillas i dans, sång, fäktning, språk och andra viktiga färdigheter för en ung aristokrat. Ganska snart tog musikstudierna dock över, och särskilt intresserad var von Fersen av lutan. Anders Hammarlund berättar om von Fersens tid i Paris, och om Charles Mouton, tidens verkliga auktoritet inom den franska lutmusiken. En annan auktoritet inom sitt gebit var cellisten Salvatore Lanzetti. I början av 1700-talet fanns en rad cellister i Neapel som bidrog till att lyfta cellospelet mot nya höjder. En av dessa var Salvatore Lanzetti. Johannes Rydén skriver om Lanzetti, en av sin generations mest innovativa cellister som också kom att sprida kunskaperna vidare ut i Europa. Den sista 1700-talspersonligheten ni får möta i detta nummer är Emanuel Swedenborg, vetenskapsman och kristen mystiker med stor passion för musikinstrument. Petra Adolfsson berättar om Swedenborg och följer hans orgelpositiv genom historien. Till ett vinternummer hör ju också julmusik. "Advents- och jultiden har historiskt sett alltid inspirerat kompositörer till att skriva riktigt bra musik" inleder Magnus Kjellson sin text om hur konserten <em>En riktigt gammaldags julkonsert</em> växte fram. I skivkrönikan ger Daniel Blockert också tips på julskivor som bör finnas i var persons skivhylla (eller digitala albumbibliotek, för den delen). Den "nya" redaktionen tackar med detta för vårt första år med Tidig Musik, och önskar alla läsare en riktig god jul och ett gott nytt år! »

Tema Hav #3 2023

2023-10-07 Höstnumrets tema är vittomfattande i både tid och rum. Vi speglar musikutövare och samarbeten tvärs över världshaven — även om det svallande havet i sig ofta bara kan anas som en faktor som påverkar kontakterna. Någon gång träder det fram mera påtagligt i musiken, som i Carl Heinrich Grauns tonmåleri som Daniel Blocken skriver om: "han låter orkestern bölja fram och tillbaka för att gestalta de brusande vågorna och spegla solistens upprörda inre". Andra gånger är havet det avståndsskapande gränsland som måste passeras för att knyta samman avlägsna platser och kulturer ... (från presentationen Tidig Musik #3 2023)»

Tema Vasatiden #2 2023

2023-06-29 Från ett jubileum till nästa, 2023 går i festens tecken. I förra numret var det Kungliga Operan 250 år som uppmärksammades, och i detta nummer är det 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till Sveriges kung som står i fokus. Valet hölls den 6 juni 1523 vid riksmötet i Strängnäs, och många framhåller också denna händelse som startskottet för nationen Sverige. Därför är det inte bara Gustav Vasa som firas, utan även hela Sverige firar jämnt. 500-årsminnet firas med pompa och ståt i många städer, och musik från 1500-talet är förstås ett givet inslag. I kalendariet hittar ni konserter med koppling till jubileet, framför allt i Mälardalen som var centrum för kungamakten under 1500-talet. Tidig Musik uppmärksammar 500-årsjubileet med temat VASATIDEN. I strålkastaljuset står den förste Vasakungen själv och hans musikaliska omgivning. I Gustav Vasa och musiken lotsar Kia Hedell oss genom musikaktiviteterna vid Gustav Vasas hov under 1520- och 30-talen. Med hjälp av svenska och internationella förstahandskällor ger hon en levande och detaljrik beskrivning av musiken i fält och till fest. Anders Hammarlund berättar i 500 år med lutan om lutans roll under Vasatiden, en tid när en furste inte bara skulle omge sig med politisk och militär makt utan också besitta ett stort kulturellt kapital. I detta kapital var lutan en viktig spelare. I Roggebibliotekets notsamling skriver Elin Andersson om musikalier i Roggeborgens arkiv. Roggeborgen i Strängnäs byggdes ursprungligen som biskopspalats åt biskopen Kort Rogge, men togs över av kronan under reformationen och inhyste från 1626 Sveriges andra gymnasieskola. I dess arkiv finns musikskatter gömda. Utanför temat kan man bland annat läsa andra delen i artikelserien om Kungliga Operans första 50 år av Owe Ander. Denna gång är det fokus på hovkapellmästarna. Heidi Rohlin Westin skriver om sina erfarenheter av att arbeta med tidig musik i babyrytmik och Ingrid Anders-son Kjellsdotter om hur musiker inom tidig musik använder arkiv, bibliotek och museer i sin konstnärliga praktik. Trevlig läsning och ett fyrfaldigt leve för Sverige 500 år och för Vasatidens musikaliska miljöer! »

Tema Scener #1 2023

2023-04-01 Under mer än två decennier har Birgitta Wennerström och Hillevi Hogman gjort Tidig Musik till en viktig spegel av en betydande del av det musikaliska kulturarvet. Nu lämnar de över stafettpinnen till oss tre: Saga Samuelson har arbetat med Tidig Musik sedan 2010 men tar nu ett litet större ansvar, framför allt för layouten. Saga är utbildad ämneslärare i dans och historia och arbetar nu som doktorand vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Hennes intresse för den tidiga musiken kommer just genom dansen, framför allt barockdans. Anna Bjermqvist är utbildad musikvetare vid Uppsala universitet. Hon har de senaste åren frilansat som musikskribent och redaktör, och har sedan länge varit särskilt intresserad av tidig musik. Carl-Johan Bilkenroth jobbade drygt 30 år på Svenska Dagbladet men har nu övergått till frilansverksamhet. Han har varit passiv medlem i föreningen sedan 90-talet. Då var det körsång som gällde. Calle har de senaste åren deltagit allt mer i föreningens speldagar, som är en fantastisk möjlighet för en amatör att få spela med proffs. Vi hoppas kunna upprätthålla den höga nivån på Tidig Musik som våra företrädare har byggt upp. Och för att klara det är vi helt beroende av alla engagerade och kunniga skribenter som också har bidragit till att göra Tidig Musik till den unika tidskrift i Musiksverige den är i dag.»

Tema Himmel #4 2022

2022-12-16 När detta skrivs vräker snön ner från himlen och mörkret sänker sig trots att det bara är eftermiddag. Så har människan på våra breddgrader haft det under vinterhalvåret sedan urminnes tider, utan att riktigt förstå vad mörkret, kylan och snön berodde på. Inte underligt då att hon riktade sin blick mot himlen och försökte fundera ut rimliga förklaringar på årstidernas skiftningar och vädrets nyckfullhet. Temat för 2022 års sista nummer av Tidig Musik är HIMMEL. »

Tema Portugal #3 2022

2022-10-01 Så långt man kan komma i sydvästra Europa ligger ett land de flesta av oss svenskar inte vet så mycket om. Medan vi har ett nordligt, germanskt perspektiv på det europeiska kulturarvet har invånarna där en sydlig, latinskt vinkel på vår kontinent. Landet är Portugal och utgör temat för detta höstnummer av Tidig Musik. Under 1400- och 1500-talen var Portugal ett av världens ekonomiska, politiska och kulturella centra, med kolonier i Sydamerika, Afrika och Asien. Hoven anställde musiker och kompositörer och katedralen i Évora blev ett centrum för den sakrala musiken. Den här perioden räknas som den portugisiska renässanspolyfonins guldålder. Hillevi Hogman tipsar om var man kan hitta några av de mest uppskattade tonsättarnas musik — såväl noter som inspelningar ... (från de inledande orden Tidig Musik #3 2022)»

Tema Miljö #2 2022

2022-06-11 Efter två långa år med restriktioner ser det ut att kunna bli en nästan normal sommar 2022. Vi ser alla fram emot att få musicera, turnera, gå på konsert och uppleva kultur i samklang med andra människor. Ett öppet samhälle är ju en förutsättning för blomstring och utveckling och det verkar som om vi äntligen ska kunna få njuta av allt det. Temat i detta sommarnummer är MILJÖ, ett aktuellt tema med många aspekter. En fråga vi ställde oss var på vilket sätt en historisk teatermiljö skiljer sig från en modern motsvarighet när man sätter upp ett verk skapat för mellan 250 och 400 år sedan. Per-Erik Öhrn har stor erfarenhet som regissör av både barockopera och modernare verk och berättar om de fördelar och nackdelar regissören möter i den historiska miljön, i det här fallet Drottningholmsteatern ... (från de inledande orden Tidig Musik #2 2022)»

Tema Dramatik #1 2022

2022-04-01 Vi går mot ljusare tider på mer än ett sätt. Våren närmar sig och samhället öppnar upp efter månader av vintermörker och pandemirestriktioner. Äntligen kan arrangörerna satsa på nya operaproduktioner och konsertserier. Under sommaren 2022 sätts inte mindre än fyra tidiga operor upp i Sverige och detta vårnummer av Tidig Musik far temat DRAMATIK. På Drottningholms slottsteater satsar man på ett tidigt musikdrama av Antonio Vivaldi, Il Giustino från 1724. Emma Sohlgren berättar om verket och Tidig Musik har intervjuat teaterns nya vd och konstnärliga ledare, Anna Karinsdotter. Ulriksdals slottsteater i Solna norr om Stockholm, allmänt kallad Confidencen, sätter upp en gustaviansk opera som hade premiär just där 1781: Proserpin med musik av Joseph Martin Kraus. Regissören och koreografen Sara Ekman berättar om verket och uppsättningen och vi kompletterar med flera av Anna Kjellsdotters kostymskisser till föreställningen, bland annat den för rollen Gustav III som vi placerat på tidningens omslag. Gustavianskt blir det också under Stockholm Early Music Festival, där man spelar Birger Jarl och Mechtild, som hade premiär vid Gustav IlIs hov 1774, men inte har spelats sedan dess. Ditte Hammar har pratat med den musikaliskt ansvarige, Mark Tatlow, om glädjen i att få använda ny kunskap om den tidens uppförandepraxis, både vad gäller musiken och det sceniska... (från de inledande orden) »

Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Tidig Musik

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-11-27
Opera 5 2024

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024

2024-09-13
Signum 6

2024-09-10
Medusa 2 2024

2024-09-01
Utställningskritik 3 2024

2024-08-29
Glänta 1 2024

2024-08-21
Konstperspektiv 3

2024-08-20
Karavan 2 2024

2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024

2024-08-14
Parnass 3 2024

2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-29
Balder 2 2024

2024-06-28
Signum 5

2024-06-25
Opera 3 2024

2024-06-23
Omkonst Vår 2024

2024-06-21
Amnesty Press 2 2024

2024-06-09
KLASS 2 2024

2024-06-02
Akvarellen 2 2024

2024-05-31
Signum 4

2024-05-28
SocialPolitik Maj 2024

2024-05-21
20TAL 10-11 2024

2024-05-20
Karavan 1 2024

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-14
Med andra ord 118 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-20
Balder 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

Äldre resuméer