Tidskrift.nu: Artiklar från Medusa

Artiklar från Medusa

Innehåll Medusa #3 2025

2025-09-27 Vi får i detta nummer följa Björn Lundquists resa till södra Kykladerna för att besöka den senast inledda rundan av utgrävningar av bronsålderslämningarna på öarna Keros och Daskalio i södra Kykladerna. Det är även en betraktelse över en personlig resa från det klassiska Athen med dess tempel till de Kykladiska öarna och dess tidlösa värld, om att allt helt oväntat kan ställas på sin ända, och om början på något nytt. • Två romerska kvinnor från det sista århundradet f.Kr. tjänar sim material i en frågeställning som gäller om, och i så fall hur, antikens kvinnor kan bli synliga för läsare av moderna texter om dem. Eva Rystedt går igenom tre texter av författare med sinsemellan olika mål: att berätta, att analysera, att iscensätta. Slutsatsen blir att antikens kvinnor blir synliga får oss om vi accepterar att inte se dem framifrån utan där de står med ryggen mot oss och riktade mot sina egna livsmiljöer. • De kvinnor som upprätthöll kulten av gudinnan Vesta innehade på många sätt en särställning i antikens Rom. Matilda Engbes artikel går till botten med dessa vestaliska jungfrur - vilka de var, vilka privilegier de åtnjöt och vilka risker de tog. Därmed uppmärksammas både likheter och skillnader mellan vestalernas liv och situationen för andra kvinnor i det romerska samhället. • Elis Wibacke tar oss med på en spännande vandring vid 5tockholms universitet på spaning efter spår av det antika arvet. Vandringen leder oss, genom lärosätets historia fram till i dag, förbi allehanda arkitektoniska och konstnärliga uttryck, som alla på olika sätt förmedlar betydelsen av den klassiska traditionen för den kunglig huvudstadens universitet. Det antika arvet lever helt klart vidare vid Stockholms universitet. Inte bara i dess historia utan även i nutida formspråk. • Samuel Holmesson belyser rollen antiken har haft när det kommer till propagandistiska ambitioner under den gustavianska perioden i den svenska historien. För att belysa detta tar Holmesson avstamp i de antika motiven, citaten och förebilderna som kan ses på skådepenningar slagna under Gustav Ills regeringstid. »

Innehåll Medusa #2 2025

2025-07-02 Viktor Wretström beskriver den romerska badkulturen och frågar mer specifikt om män och kvinnor fick bada tillsammans i de offentliga badhusen: var balnea mixta en realitet? • Det finns mängder av exempel på manliga romerska slavar som blev framgångsrika och inflytelserika efter att de frigivits. Å andra sidan är kvinnliga frigivnas öden inte lika välkända. Seppo Salmivuori visar att de kunde bli förmögna, styra stora företag, och ge betydande bidrag till sina hemstäder. • Om den underskattade och idag i stort bortglömde poeten Lucanus från kejsar Neros tid, berättar Alexander Andrée i sin artikel. Förutom att följa Lucanus liv och leverne får vi även följa med på en djupdykning i verket Inbördeskriget.Vi bjuds även på en nyöversättning av delar ur verket av författaren själv, vissa aldrig tidigare översatta till svenska. • Skönhet sägs ligga i betraktarens öga. Hur konstverk kan tolkas och beskrivas på olika sätt blir tydligt i Lisa Källströms artikel om den berömda arkaiska statyn Kalvbäraren, som varit föremål för många studier genom åren och i dag finns utställd på Akropolismuseet i Athen. • Nu, när sommaren närmar sig med stormsteg och hängmattan lockar, har vi i detta nummer samlat ett antal recensioner av spännande böcker. Från en diskussion om kulturarvets vara eller icke vara i dagens Mellanöstern av Anders Rydell och Jesper Huor, via Johan Tralaus bok om Kronos, över en historik om Akkad från Oxford University Press. Detta tätt följt av Nils Billings nya bok om bland annat Unis pyramid, efter vilken vi avslutar recensionssvepet i en lärd exposé över romerska kvinnonamn av Tuomo Nuorluoto samt diktsamlingen Bokstavstro av Johanna Larsson. Icke att förglömma det lilla tipset om Carina Burmans femtiotalsdeckare, Döden tar semester, perfekt för hängmattan enligt redaktionen. »

Innehåll Medusa #1 2025

2025-04-24 Den grekiska mytologin fortsätter fascinera oss människor än idag. Somliga myter tycks mer fängslande än andra, såsom berättelsen om hur Hades förde bort den unga Persefone till underjorden. I sin artikel diskuterar Andrea Nyholm denna myt som idag är ett populärt tema i romantisk och erotisk skönlitteratur. • Vilka kopplingar står att finna mellan antik mysteriekult och tidig kristendom? Och vilken relation hade de eleusinska mysterierna till den allt mäktigare stadsstaten Athen? Otto Linderborg utforskar Demeterhymnen, ett av västerlandets äldsta bevarade litterära verk, ur vilket en "politisk kosmologi" träder fram. • Under det politiskt laddade samhällsklimatet vid tidpunkten för det andra triumviratet tog den romerska kvinnan Tanusia en stor risk när hon konfronterade Octavianus på teatern och bad honom skona hennes makes liv. Evelina Marmander utforskar platsens betydelse och kvinnligt agerande under senrepublikansk tid. "För antikens greker var idrotten kultur" - så heter Torsten Rönnerstrands artikel i vilken han reflekterar över såväl Pindaros hyllningsdikter till segrare i idrottstävlingar som antikens influenser på dagens olympiska spel. Antikens påverkan på svensk kultur</strong> har varit märkbar sedan renässansens intåg under 1500-talet, och myter om heroer och gudar har en nästan ständig dragningskraft som kommer till uttryck i diverse medier. Mårten Ericson utforskar hur antiken gestaltas i 1500- och 1600-talens svenska flotta - med exempel från utsmyckningar av regalskeppen Vasa och Äpplet, där två mytiska karaktärer träder fram. »

2025-02-02 Professor Ernst Pernicka och fil.dr Stephan Blum vid universitetet I Tübingen belyser utgrävningshistoriken på Hisarlik-kullen i Turkiet, vilken anses vara platsen för den anatoliska bronsåldersstaden Troja, känd från Homeros episka dikter, Utgrävningarna Inleddes på 1800-talet med den engelske konsuln Frank Calvert och den tyske affärsmannen Heinrich Schliemann. Därefter utforskades området av den amerikanske arkeologen Carl Blegen, följt av viktiga insatser från Manfred Korfmann, Brian Rose, Ernst Pornicka och numera Rüstem Aslan. • Homeros verk Iliaden och Odysséen har i alla tider fängslat läsarna med sin värld av gudar och hjältar. Professor Brian Rose vid University of Pennsylvania guidar läsaren genom historien om hur hågkomsten av dessa gudar och hjältar från Homeros epos manifesterades i Troja och dess närområde av de efterföljande grekerna och romarna. • Hur kommer det sig att en konstnär börjar ägna sig åt arkeologiska illustrationer och hur skapar man visuella rekonstruktioner? Christoph Haussner är konstnär och illustratör av utgrävningarna i Troja. Här berättar han om hur han kom att ansvara för många rekonstruktioner av Troja vilket ger en god inblick i denna viktiga del av den arkeologiska processen. • Hösten 2019 fick fyra studenter vid Stockholms universitet möjlighet att analysera en unik samling med djurben från Troja. Samlingen togs till Sverige av osteologen Nils-Gustaf Gejvall, som själv deltog i 1930-talets utgrävningar i Troja. Studenternas artikel avslöjar många detaljer under Trojas olika faser. • Hur uppfattades staden Troja under medeltiden? Helene Whittaker utforskar stadens roll under medeltiden, från Karl den stores regeringstid till normandernas erövring av England och grundandet av städer från Pisa till Segovia. • Heinrich Schliemanns vurm för Homeros genomsyrar hans karriär som arkeolog men dominerade även i hans bostad. I en kulturhistorisk skildring av Iliou Melathron, Schliemanns trevåningspalats i Athen, möter amatörarkeologens kurerade hemmiljö. • Olof Heilo visar att även etableringen av Konstantinopel som det romerska rikets huvudstad kan kopplas till mytbildningen runt Troja. Då romarna såg sig själva som trojanernas ättlingar kan 300-talets flytt av huvudstaden österut nämligen ses som ett sätt för Rom att återvända till sitt ursprung.»

Innehåll Medusa #3 2024

2024-10-28 Carlo Landberg är idag främst känd som en stor kännare av arabiska dialekter, men innan detta tillbringade han flera år som arkeolog och arbetade for att etablera ett museum I Sverige för asiatiska fornfynd, främst feniciska. Namn som Sven Nilsson. Oscar Montellus, Verner von Heidenstam med flera passerar revy i artikeln om Carlo Landberg och dennes hittills relativt okända gärning som museiman tecknas i detalj av Ann Grönhammar i detta nummers huvudartikel. På den kykladiska ön Santorini ligger det antika Thera, en stad belägen högt uppe på en karg kulle på öns sydöstra kust. Hur löste man under antiken vattenförsörjningen på denna svårtillgängliga plats med ett ökenklimat? Detta undersöker Carl During i sin artikel. • Det lilla som är känt om den romerska adelsdamen Fulvia har gjort henne till en nästintill mytomspunnen karaktär från senrepubliken, mest på grund av den negativa framställning hon fick i litteratur bevarad av den samtida författaren och politikern Cicero. Eva Queckfeldt ger läsaren en inblick i de rykten och historiska fakta som vi har om denna romerska kvinna, som chockade sin samtid med sin offentligt politiska inblandning och starka personlighet. • Torsten Rönnerstrand analyserar den klassiskt skolade poeten Jesper Svenbros relation till Sapfos lyrik. I sin artikel intresserar sig Rännerstrand bland annat för Svenbros tolkningar av hennes användning av grekiska begrepp. Därmed uppmärksammas såväl ett initierat nutida författarskap som flera krigiska paralleller i de antika dikterna. • Drottningen Hotepheres grav är den enda delvis orörda kungliga graven från Gamla riket i Egypten. Bland de rika gravgåvorna påträffades drottningens armband gjorda i silver från Grekland. Daniel Henningson berättar om hur nya tekniker visar på förvånansvärt tidiga kontakter mellan regionerna.»

Innehåll Medusa #2 2024

2024-09-10 Oleksandr Symonenko berättar initierat om sarmaterna som härskade över landområdena norr om Svarta havet under århundradena före och efter vår tideräkning. Artikeln tar avstamp i de rika gravhögar som man har undersökt, och sätter sedan in både gravgodset och sarmaterna som kultur i den antika världen. • Skyterna är kanske det mest kända av nomadfolken från antiken, men deras efterföljare, de bosatta senskyterna, är desto mer bortglömda. Elena Dzneladze berättar här om senskyternas tillvaro i gränslandet mellan Svarta havet i syd och de nomadiserande sarmaternas land i norr, och om deras kultur, klädedräkt, och gravskick. • Oliver och olivolja utgjorde basen i kosthållet i Medelhavsområdet under antiken och gör det än idag. I denna artikel får vi lära känna olivträdet ur ett jordbruksperspektiv: hur odlades och sköttes oliv-träden och hur skördades oliverna? Vi får också veta mer om olivoljans och dess biprodukters övriga användningsområden, däribland som doftbärare i parfymer, som ingrediens i medicinska salvor och som doftbärare i parfymer, som ingrediens i medicinska salvor och som lampolja, men också som bekämpningsmedel i jordbruket. • Författaren Gunnar Ekelöf förhöll sig till antiken i flera verk under 1900-talet. Med utgångspunkt i dikten "Samothrake" och dess referenser till slaget vid Thermopyle, analyserar Torsten Rönnerstrand antikens betydelse för Ekelöfs minst sagt mångbottnade författarskap. • Låg Rom närmare Mälaren under 1600-talet? På Skoklosters slott fin många exempel på hur det romerska idealet tillämpats i arkitekturen. Konstvetaren Cecilia Karlsson redogör för 1600-talets bruk av antikreception på det uppländska barockslottet. • I detta nummer av Medusa bjuder Svante Hellberg på en ordentlig genomgang av romerska skor och skoetikett. Hellberg utforskar både litterära och arkeologiska evidens för att ge oss en inblick i de olika skor som romare och romarinnor bar under antiken. »

Innehåll #1 2024

2024-03-17 På Sicilien har man funnit golvmosaiker som tyder på att hantverket och motiven har sitt ursprung i Nordafrika, främst Karthago, som var ett framgångsrikt centrum för mosaiktillverkning. Claudia Bini undersöker den så kallade Jaktmosaiken i Villa del Tellaro på den sydöstra delen av ön. Genom hennes analys av både motiv och ursprung får vi en inblick i det avancerade hantverk som satte sin prägel på ön under senantiken. • Antiken är kanske inte längre bort från oss än 100 år, i alla fall politiskt. Olof Heilo, direktör för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, lyfter fram kopplingarna mellan den bysantinske kejsaren och det osmanska imperiets siste företrädare, kalifen AbdijImecid Il som tvingades bort från sitt ämbete 1924. Berättelsen om kejsaren och kalifatet tar sin början redan på 600-talet och efter flera sekler i dvala från 1500-talet när diskussionerna om dessa ämbeten sitt crescendo under 1800-talets oroligheter i det osmanska imperiet för att sedan bli obsoleta lika fort under den moderna turkiska republikens formativa år. • 1 sin artikel för Medusa gör David Holmgren en djupdykning i den thebanska sagocykeln och analyserar några av världens mest väl-kända tragedier utifrån frågan — var Sofokles upplysningskritiker? • För 1700-talets kringresande författare och poeter var Rom oftast resans mål, ett livligt kulturellt centrum översållat med antikens arv. Conny Svensson utforskar en stad och ett författarskap genom Johann Wolfgang von Goethes resedagböcker. • Alkestis och Medea — de fiktiva kvinnorna från verken med samma namn av dramatikern Euripides — tycks vid första anblicken representera varandras motsatser; men vid närmare granskning finns det samband mellan de två. I sin artikel för Medusa analyserar Ingela Wiman dessa två starka kvinnoporträtt och ger ett intressant perspektiv på vad det samtida dramat ville framföra till sin publik. • Fastän Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson ofta lyfts fram som ett exempel på en clownartad populist visar litteraturvetaren Torsten Rönnerstrand att Johnson är en "spränglärd klassicist". Detta hindrar visserligen inte att Johnson tidvis både vilseleder och skarvar med sina referenser till antiken, helt i linje med en politiker både antik och nutida, vilket Rönnerstrand också lyfter fram. Den liknelse som dock fastnat och verkar bli Johnsons eftermäle är den som en modern Pyrrhos. »

Innehåll #4 2023

2024-01-03 Julia Habetzeders artikel belyser ett Intressant fenomen inom antik konst. Det förekom under antiken att skulpturgrupper med exempelvis mytologiska motiv delades upp, så att statyerna reproducerades och förevisades var för sig. Ett typiskt exempel är skulpturerna av satyren Marsyas, som nästan alltid saknar den knivslipare som är vanligt förekommande i samma scen inom reliefkonsten. • Daniel Henningsson utforskar ett av gudomen Apollons många epitet — <em>Smintheus</em> — och söker förstå varifrån detta harstammar. Denna version av Apollon omnämns bland annat av Homeros och är starkt sammankopplad med möss — men varför? Henningsson undersöker epitetets betydelse och ursprung djupare i sin artikel. • I ett målande porträtt av Ranuccio Bianchi Bandinelli utforskar Rolf Hugoson en av Italiens mest framstående arkeologer. I sin artikel for Medusa återger Hugoson en mans filosofiska livsåskådning i forhållande till kommunismens ideologi och det antika forskningsfältet. • Läkare och psykologer har många gånger ställt diagnoser på kända personer från antiken utifrån avbildningar och samtida vittnesmål. Lars Kullman ger flera exempel på såval verkliga som fiktiva personer som utsatts for dessa retrospektiva diagnoser — från Alexander den store med sitt vridna huvud till Venus från Milo och hennes snedställda backen. • I sin artikel for Medusa undersöker Joel Sennerstrand relationen mellan den romerske generalen Flavius Stilicho och hans hustru Serena. Som förmyndare åt den unge kejsaren Honorius kunde Stilicho agera högsta ledare i Västrom under en lång tidsperiod, något som tycks ha möjliggjorts av hans hustru, som tillika var Honorius adoptivsyster. • Frederick Whitling skildrar "förhistorien" till den svenska Cypern-expeditionen (1927-1931) genom arkeologen Einar Gjerstads första vistelse på Cypern för ett hundra år sedan, från hosten 1923 till sommaren 1924. På cykel och mulåsna reste Gjerstad runt den ostliga Medelhavsön. Utgrävningar på fyra planer resulterade i hans doktorsavhandling och i den svenska expeditionen, som i sin tur hade en stor inverkan på klassisk arkeologi i Sverige.Tillsammans med bland annat Egyptiska museets samlingar utgjorde de så kallade "Cypernsamlingarna" ryggraden i Medelhavsmuseet vid dess tillkomst 1954. »

Innehåll #3 2023

2023-10-08 Kärlekens mytiska kraft har troIlbundit författare och poeter i årtusenden. I sin artikel för Medusa utforskar Martina Björk kärleken personifierad, Venus, när hon uppenbarar sig i tre olika litterära skepnader och lämnar sitt märke. • Torka kan få förödande konsekvenser för ett samhälle. Patrik Klingborg undersöker i sin artikel med ämnet antika vattenkällor hur tillgången till cisterner, brunnar och fontäner såg ut för oIika samhällsgrupper i antikens Grekland . • Peter M. Fischer presenterar resultaten från tretton utgrävningssäsonger i den antika hamnstaden Hala Sultan Tekke som ligger nära Larnaca på Cypern. Det var en av de största städerna i Medelhavsområdet under den sena bronsåldern och flera stadskvarter, stadens gravfält och en möjlig stadsmur har frilagts. Ursprungsstudier av det rika fyndmaterialet ger bevis på kontakter med allt från Sardinien till Mesopotamien och från östersjöområdet till Nubien. I slutet av 1200-talet f.Kr. drabbades staden av flera förstörelser som ledde till att denna en gång blomstrande handelsmetropol övergavs kring mitten av II00-talet f.Kr. • De nya kristlig församlingar som växte fram under senantiken använde sig flitigt av oljelampor i terrakotta i sina religiösa ritualer. På oljelampor tillverkade i Athen avbildades mytologiska motiv och gudabilder. Professor Arja Karivieri berättar om dessa motiv och vad de kan säga oss om förändringar i ideologiska och religiösa föreställningar under senantiken. »

Innehåll #2 2023

2023-06-29 Barbro Santillo Frizell skriver om etrusker norr om kärnområdet Etrurien, som tidigare marginaliserats men som nu uppmärksammas genom nyproducerade utställningar. • Mediolanum (dagens Milano) var under senromersk tid kejserlig huvudstad med eget myntverk. Docent Svante Fischer berättar om hur den stora mängden nya fynd av solidi från Mediolanums myntverk har lett till att numismatiker nu ser mmed nya ögon på myntverkens roll i det västliga senromerska riket. • Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson har berört antiken i flertal verk från 1960-talet till i dag. Med avstamp i Ambjörnssons senaste essäsamling Terra incognita - det okända landet (2022) analyserar Torsten Rönnerstrand synen på den antika demokratin och filosofin i Ambjörnssons författarskap. »

Innehåll #1 2023

2023-04-07 Hur kommer det sig att det är just den korintiska hjälmen som har satt en sådan prägel på vår uppfattning om hur grekiska hjälmar ser ut? Den frågan ställer sig Malcolm af Donner som med hjälp av vasmåleri undersöker i vilka sammanhang som den korintiska hjälmen representeras. • Adam Korpskog skildrar i sin artikel om poeten Bertil Malmberg ett av 1900-taletss mest intressanta svenska författarskap. Malmberg refererade i sina dikter till många antika teman och gestalten däribland den romerske kejsaren Heliogabalus, den mytiske diktaren Orfeus och de grekiska gudarna. • Det är i år sjuttio år sedan Marguerite Yourcenars roman Mémoires d´Hadrien gavs ut i svensk översättning. Conny Svensson skildrar här Yourcenars porträtt av den romerske kejsaren Hadrianus i denna moderna franska klassiker. Det är en mångfasetterad skildring av kejsarens möten med krig, kärlek och regerandets bördor - med gott om paralleller till antiken och författarens eget 1900-ta1. • Hur och varför kom det sig att studiet av de klassiska antika kulturerna på universitetsnivå fick benämningen Atikens kultur och samhällsliv? Om detta berättar Johannes Siapkas i artikeln Antikens kultur och samhällsliv. Ett omtvistat namn. • På Stockholms slotts södra fasad finns en skulpturgrupp som blivit omtalad på grund av sina kontroversiella motiv. De fyra skulpturerna föreställer bortförande av en kvinna i syfte att äkta eller förgripa sig på henne. De så kallade enleveringsnmotiven är hämtade ur den antika mytologin. Konstvetaren Cecilia Karlsson leder oss genom allegorierna och antikreceptionen hos skulpturerna. »

Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Medusa

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2025-10-21
Konstperspektiv 4

2025-10-17
Signum 6

2025-10-09
Hjärnstorm 160 2025

2025-09-27
Medusa 3 2025

2025-09-20
Parnass 3 2025

2025-09-19
Signum 5

2025-09-17
Opera 4 2025

2025-09-04
Konstperspektiv 3

2025-08-25
Glänta 1 2025

2025-08-22
Fjärde Världen 2 2025

2025-08-17
Utställningskritik 3 2025

2025-07-25
Haimdagar 1-2 2025

2025-07-21
Tidig Musik 2 2025

2025-07-20
Opera 3 2025

2025-07-07
Hjärnstorm 158-159 2025

2025-07-02
Medusa 2 2025

2025-06-28
Sydasien Vår 2025

2025-06-23
Signum 4

2025-06-15
Omkonst Vår 2025

2025-06-09
Filmrutan 1 2025

2025-06-03
Parnass 2 2025

2025-05-24
CBA 68 2025

2025-05-14
Utställningskritik 2 2025

2025-05-08
Tidig Musik 1 2025

2025-05-07
OEI 106-107

2025-05-02
Signum 3

2025-04-25
Populär Astronomi 1 2025

2025-04-24
Medusa 1 2025

2025-04-19
Opera 2 2025

2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024

2025-04-10
Glänta 3-4 2024

2025-04-09
Amnesty Press 1 2025

2025-03-21
Signum 2

2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024

2025-03-04
Utställningskritik 1 2025

2025-03-03
Akvarellen 1 2025

2025-02-18
Opera 1 2025

2025-02-11
Tidig Musik 4 2024

2025-02-10
Sydasien 2024

2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024

2025-02-02
Medusa 4 2024

2025-01-25
Utställningskritik 5 2024

2025-01-24
Amnesty Press 4 2024

2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024

2025-01-08
20TAL 12 2024

2025-01-07
Akvarellen 4 2024

2024-12-24
CBA 66-67 2024

2024-12-22
Glänta 2 2024

2024-12-16
Cora 79 2024

Äldre resuméer