Är det operarevolution på gång?

Stephen Langridge, ny konstnärlig ledare vid Göteborgsoperan, vill utveckla operan genom kreativt deltagande från både konstnärer och publik, berättar han för kulturskribenten och kritikern Lis Hellström Sveningson. Hon har även intervjuat Niklas Rydén, konstnärlig ledare för Newopera Co i Göteborg. Rydén vill utforska en sångteknik som bryter med operans högtidliga tradition, ett slags sjungen teater.
Mellika Melouani Melani, konstnärlig chef för Folkoperan i Stockholm, betonar att de vill vara ett folkets operahus och en plattform för frimodiga experiment där konstnärerna är tillåtna att misslyckas. Redaktör Birgitta Haglund har träffat henne. Haglund har också mejlintervjuat Bill Bankes-Jones, konstnärlig ledare för operakompaniet Tête à tête i London. De vill revolutionera sin konstform bland annat genom sin stora operafestival, varje sommar, där publiken får möta nyskrivna operor.
Maria Sundqvist, konstnärlig ledare för Operaverkstan i Malmö, är en förnyare och en gränssprängare, om man ska tro teater- och danskritikern Malena Forsare. Hon liknar Sundqvist vid en operans Suzanne Osten. Malena Forsare har även träffat operasångerskan Sara Wilén, som i sitt doktorandprojekt studerar hur operaimprovisation kan utmana konventionerna inom konstformen. Utmanar konventioner gör även dramaturgen och översättaren Magnus Lindman i sin slagkraftiga debattext där han bland annat utbrister: »på operamänniskans vodkaflaska står skrivet ›absolut omodern‹«.
Operarecensenten Ditte Hammar har i en enkätundersökning vänt sig till tre fria operakompanier – Operation Opera, Kamraterna och OperaRepubliken – för att få veta mer om deras visioner och operasyn. Hedvig Jalhede, konstnärlig ledare för det förstnämnda kompaniet, skräder inte orden: »Tyvärr är operakonsten av idag sorgligt antiintellektuell och omedveten om utvecklingen inom andra konstnärliga och kreativa områden, vilket bevisas av att inget revolutionerande nytt har hänt inom fältet på minst hundra år. Operan idag är en intern bubbla.«
I numrets teaterkrönika berättar Anna Lundberg, filosofie doktor vid Linköpings universitet, om de lärdomar hon har gjort i sitt samarbete med Ung scen/öst, där forskning och scenkonst har berikat varandra.
Numrets pjäs är »Päron« av Augustprisnominerade poeten Athena Farrokhzad, som i allegorisk form beskriver hur familjerelationer kan villkoras av erfarenheter av krig, migration och rasism.
Slutligen recenserar vi böckerna »Författaren på operan«, »Gjord obrukbar« och »Staffan – en ocean av sorg och längtan«.

Birgitta Haglund

Publicerad: 2013-12-23

Köp Teatertidningen
Läs mer om Teatertidningen i katalogen
Fler artiklar knutna till Teatertidningen
Fler tidskrifter i kategori DANS, FILM, TEATER & UTSTÄLLNINGAR