Vad är ett fanzine?

Svenska Dagbladet skriver om fanzines och intervjuar "fyra tidningsmakare som bidrar till den nya vågen av alternativa trycksaker": Daniel Björk (Brute), Lisa Rydell (I love you), Marcus Joons (Naive – A love story) och Carl Fredrik Holterman (Facit Poster).

Det ser ut som en intressant och spännande artikel, men läser man den lite noggrannare och kollar in kommentarerna så uppstår en del frågor och funderingar.

Svenska Dagbladet hävdar nämligen att fanzinekulturen blir allt brokigare, att den inte längre bara tilltalar "anemiskt tonåriga indiepoppare i tjockbottnade glasögon". Nej, dagens fanzineflora ger fasen i "anarkistiskt ideologiska aspekter som annonstabun", den söker nya vägar "för att sticka ut i konkurrensen med såväl Bonnierförlag som bredbandsbolag", den säljs "på überhippa fashionbutiker och på det där Sofofiket runt hörnet".

Hm. Vad är då ett fanzine egentligen? Och vad har hänt med den gamla vanliga betydelsen av ordet "alternativ"? Är inte en av definitionerna på ett fanzine just att det inte vill konkurrera med Bonnierförlag och bredbandsbolag? Och är inte begreppen icke- eller antikommersiell centrala för fanzinemakare än i dag?

– Det viktigaste med fanzines är inte spridningen, utan att du faktiskt gjort något kreativt och gett ut det, att du producerat din kultur, säger till exempel Sanna Berg i en intervju här på tidskrift.nu.

Läs också gärna Josefin Finérs krönika som vi publicerade förra året; Fanzinekärlek heter den.

Helena

Publicerad: 2005-06-09