ur BIBLIOTEKSBLADET nr 4/01

KB:s ord borde väga tungt i remisser och yttranden

Hon är kulturpolitiker och ingen utbildningspolitiker. Därför värmde det lite extra i Inger Davidsons hjärta när hon blev tillfrågad om hon ville bli ordförande i Kungliga bibliotekets styrelse. Eftersom KB sorterar under utbildningsdepartementet hade det varit "naturligare" om någon därifrån hade tillfrågats. Men nu var det henne man ville ha. Hur rollen som styrelseordföranden i KB går att förena med den som kulturpolitiker var en fråga hon noggrant övervägde innan hon tackade ja. Därtill kommer att hon inte är typen som gärna sitter på för många stolar eller tar på sig uppdrag som hon egentligen inte har tid med. Men erbjudandet var svårt att motstå.

– Jag blev faktiskt smickrad och tyckte att det verkade spännande och roligt. Jag är ju väldigt intresserad av bibliotek och biblioteksfrågor. Uppdraget innebär att jag får jobba lite mer med att sätta mig in i frågorna än vad kanske en utbildningspolitiker behöver göra. Jag har mycket att lära och får läsa på ordentligt, säger Inger Davidson. Att skaffa sig så mycket information som möjligt om KB:s verksamhet ser hon överhuvudtaget som en viktig uppgift inte bara för styrelsens ordförande utan även för dess ledamöter.

– Styrelsen har det övergripande ansvaret för ekonomin och för att KB uppfyller de mål som regeringen har satt upp, det är styrelsens viktigaste uppgifter. Själva verksamheten är myndighetschefens ansvar och inte styrelsens. Den kan vi inte lägga oss i. Det är bra, säger hon vidare i neutrala ordalag, om man kan ha en aktiv styrelse. Men i vilken utsträckning kan en styrelse vara aktiv utan attlägga sig i verksamheten?

– Det är en svår balansgång men det handlar mycket om att informera och lära sig så mycket som det är möjligt om verksamheten, säger Inger Davidson.

Ekonomin är sanerad
Hon tillträder i ett gynnsamt läge. KB:s ekonomiska kris är avvärjd. Underskottet på 20 miljoner är löst och ekonomin är numera i balans efter storstädning och höjda anslag. För att inte hamna i ekonomiska bekymmer igen gäller det nu för styrelsen att "följa upp och inte låta det skena iväg", se till att verksamheten anpassas till de pengar som finns genom en stram förvaltning.

En av de frågor som berör Inger Davidsons både i egenskap som kulturpolitiker och som styrelseordföranden i KB är den som handlar om samordningen mellan Arkiv, bibliotek och museer (ABM). Ett enigt kulturutskott, där hon är ordförande, har uppmanat regeringen att utreda om det går att få en bättre samordning mellan de tre institutionerna än vad som nu är fallet. Det som avses är i första hand informationen via datorer. Biblioteken har gemensamma nätverk men inte museerna.

Kan den samordning som hittills ändå skett utvecklas genom en eventuellt statlig ledning? Vilka nya samverkansprojekt kan driva på utvecklingen? Det är några frågeställningar som kulturutskottet tycker bör utredas.

I England har samordningen av arkiv, bibliotek och museer bland annat lett till att tre separata myndigheter har blivit en med gemensamt ansvar för de tre institutionerna. Något som har välkomnats av många och förkastats av andra på grund av en alltför stark fokusering på kulturarvsfrågor. Inger Davidson är inte ute efter att skapa en ny myndighet, det är hon bestämt emot. Det blir för klumpigt och byråkratiskt.

– Varje institution ska ha kvar sin identitet och även i fortsättningen arbeta utifrån sina respektive utgångspunkter. Men samverkan ska bli en del av verksamheten. Ur användarsynpunkt har arkiv, bibliotek och museer mycke gemensamt och ett samarbete dem emellan skulle vara till stor nytta.

Gränsöverskridande är ett ord som återkommer när hon resonerar kring ABM-frågorna. Inger Davidson tänker inte bara IT och gemensamma nätverk som gör det möjligt för användaren att få en samlad bild av specifik information utan även på ABM-samarbete kring konkreta projekt som till exempel kampen mot rasism. Hur en intensifierad samordning kan se ut och vad den ska innehålla ska avgöras utifrån behov snarare än styrning uppifrån menar hon.

Pliktleveranslagen
En annan fråga som Inger Davidson lär få anledning att fördjupa sig i är hur pliktleveranslagen (KB har i uppdrag att samla in allt tryckt material) fungerar i förhållande till en förändrad mediateknisk situation. I allt större utsträckning läggs material ut på nätet och publiceras aldrig i tryckt form. Sedan ett par år tillbaka har regeringen anslagit pengar till KB för att samla in från nätet trots att det inte är upphovsrättsligt klarlagt huruvida det är lagligt eller ej. Om det av upphovsrättsliga skäl visar sig att man inte har rätt att ladda hem material från nätet riskerar KB:s samlingar på sikt att utarmas

– Det här är något av en gråzon eftersom det är så nytt. Jag är dessutom för lite insatt i det för att kunna ge något svar. Jag tycker att det vore konstigt om man nu börjar sätta kriterier för vad man får, respektive inte får, samla in. Det är möjligt att man måste se över gällande lagar och förordningar på området och anpassa dem till den nya mediatekniska situationen. Det här är en av de frågor som vi får följa noggrant, säger Inger Davidson.

KB har i uppdrag att vart tredje år rapportera om situationen vid högskolebiblioteken. I den treårsrapport som lämnades till regeringen 1999 framgick att små och medelstora högskolebibliotek har haft en positiv utveckling under de senaste fyra åren. Anslagen har ökat och nya ändamålsenliga lokaler har ersatt äldre och begränsade utrymmen. Däremot har fler av de äldre biblioteken haft betydande svårigheter att bibehålla standarden särskilt som universitetsbibliotekens besparingskrav inte sällan har drabbat biblioteksverksamheten. Vad kan KB göra för utsatta högskolebibliotek?

– Det är en av de frågor jag själv har ställt mig. Jag kan inte svara på det idag. Jag vet för lite.

Vill ge KB större tyngd
Man anar hos Inger Davidson en ambition att föra in ett bredare kulturpolitiskt perspektiv i KB:s verksamhet. Hon menar att KB har en viktig uppgift att fylla på det kulturpolitiska området. Hon vill verka för att KB:s ord ska väga tungt i remisser och yttranden även i frågor som angränsar till den egna verksamheten. Folkbiblioteken ligger till exempel henne varmt om hjärtat.

– Det är viktigt att ha levande folkbibliotek. Jag funderar över vad man kan göra för att stärka folkbibliotekens position, till exempel via KB:s ansvarsbibliotekssystem. Kanske kan KB via sitt remissarbete vara en tillgång inte bara när det gäller folkbiblioteken utan även i frågor som handlar om hur litteraturstöden utformas eller hur läsandet ska öka. KB:s ord borde väga tungt i remisser och yttranden, säger Inger Davidson.

Hur tungt KB:s ord kommer att väga i revisionen av bibliotekslagen återstår att se. Inger Davidsons parti kristdemokraterna var emot bibliotekslagen när den infördes. Var står hon idag?

–Vi har haft en diskussion inom partiet och bestämt oss för att avvakta i stället för att sträva efter att den ska avskaffas. Det är en sak att säga nej till en lag när den införs och en annan att propagera för att en lag ska tas bort. Det sistnämnda skulle signalera att kd inte tycker att bibliotek och folkbildning är viktiga frågor vilket är fel.

–Vi vill gärna ha en bredare diskussion än den som handlar om bibliotekens vara eller ickevara. Jag vill till exempel ha handlingsplaner i kommunerna för hur kommuninvånarnas tillgång till böcker ska tillgodoses. Vi kommer att lyssna på KB:s remissvar och följa hur de ställer sig i frågan. De har kunskapen och där finns den samlade överblicken, säger Inger Davidson.

Som ordförande i Kulturutskottet och ansvarig för kulturfrågorna i sitt parti avstår hon från att säga något om vad hon personligen tycker om bibliotekslagen. Det vore fel.

Henriette Zorn

Fakta om Inger Davidsson

Titel: Mellanstadielärare

Född: 1944

Bor: I Nacka i Stockholm

Uppdrag?
Riksdagsledamot (kd) sedan 1991 och ansvarig för de kulturpolitiska frågorna i partiet.
Civilminister 1991-1994
Ordförande i kulturutskottet, ledamot i krigsdelegationen, suppleant i utrikesnämnden, ledamot i förtroenderådet samt ordförande i Kungliga Bibliotekets styrelse.

Första minnet av bibliotek?
Barnbiblioteket i Enskede folkskola. Vi hade inte råd att köpa böcker när jag var liten så dit gick jag redan som sexåring och lånade högar med Saga-böcker. Jag minns ännu hur det doftade i biblioteket och hur jag ibland kunde stirra på hyllmetrarna av olånade böcker och tänka: åh, vad jag har mycket kvar att läsa. Jag minns också känslan av att det var gratis, att det bara var att gå in och hämta ut det man ville ha.

Låntagare på bibliotek idag?
Nej, jag är ingen aktiv låntagare och besöker bibliotek väldigt sällan privat eftersom jag köper mina böcker.

Låntagarrelation till KB?
Nej, jag har inget förhållande till KB sedan tidigare. Jag studerade på lärarhögskolan och Frescati, Stockholms universitet. I högskolebiblioteken fanns det man behövde låna.

Vad läser du helst?
Kvinnliga svenska författare. Det är inget jag medvetet prioriterat eller bestämt mig för. Det har bara blivit så att jag läser kvinnliga, svenska författare som Kerstin Ekman, Gerda Antti, Elsie Johansson och Majgull Axelsson, som för övrigt är ledamot i KB:s styrelse.

Vad läser du nu?
"Kvinnan som mötte en hund" av Elsie Johansson.

Publicerad: 2001-06-16

Köp Biblioteksbladet
Läs mer om Biblioteksbladet i katalogen
Fler artiklar knutna till Biblioteksbladet
Fler tidskrifter i kategori BOK- & BIBLIOTEKSVÄSEN
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK