Nyfiken på böcker

Kommer Tidningen Boken att påverkas av nedläggningen av BLM och Allt om Böcker?

Innehållsmässigt kommer vi knappast att påverkas. Vi har hela tiden varit en tidskrift för den breda, bokläsande allmänheten. Vår målgrupp är inte bara vad man förr i tiden kallade "den bildade medelklassen", utan vi har försökt att vidga det begreppet. Vi ser dels nyfikna nybörjare på bokfronten, dels intellektuella som vår målgrupp. Vi ser ingen motsättning här.

Det finns tidskrifter som vänder sig till en liten smal grupp. Det är viktigt att det finns sådana tidskrifter också; bredden är viktig inom tidskriftsfloran. Men detta är alltså inte vår nisch.

Vi har en folkbildande roll och vår profil är – det vet vi – särskilt uppskattad på biblioteken och hos deras låntagare.

Vad gäller nedläggningarna av BLM och Allt om Böcker så vill jag först och främst säga att jag finner dem beklagliga. Jag tycker det är märkligt att Bonniers med sina miljoner i ryggen inte hade råd att driva BLM. Men kanske har man öst ut alldeles för mycket pengar på projektet.

Allt om Böcker klarade sig inte trots att man hade 400.000 kronor i årligt stöd. Då är det kanske inte så konstigt att vi har svårt att klara oss på vårt lilla stöd på 150.000 kronor. Mannen som byggde upp systemet med produktionsstöd, den legendariske Erik Östling på Statens kulturråd, satte stort värde på Tidningen Bokens folkbildande roll. Vi är ju faktiskt den enda tidskrift av det slaget i Sverige, vilket OBS! Kulturkvarten påpekat flera gånger i samband med att man ondgjort sig över Statens kulturråds njugga inställning till Tidningen Boken.

De andra kulturtidskrifterna har klagat på att stödet inte höjts på tio år och det är ju en berättigad klagan. Vi för vår del fick vårt stöd sänkt när Erik Östling dog.

Efter att BLM och Allt om Böcker gått i graven finns det nu bara en renodlad litteraturtidskrift av någorlunda format kvar i landet - Tidningen Boken. Om Statens kulturråd anser att det är viktigt med litteraturtidskrifter i det här landet får man se till att även vi får lite bättre stöd.

Hur skriver man om litteratur på ett folkligt sätt? Vad undviker ni? Vad tänker ni särskilt på?

Det är inget problem alls. Alla skickliga eller stora skribenter skriver så att folk förstår dem. Det är bara halvfigurer på kulturens område som skriver så att enbart kompisarna på andra kultursidor förstår dem. Under Tidningen Bokens 17 år har vi haft en lång rad ytterst seriösa och kunniga skribenter. En sak har varit gemensam för dem alla. De kan skriva och förklara komplicerade saker på ett enkelt sätt.

Ett bra exempel är Carl Henrik Svenstedt, som ofta figurerar i Tidningen Boken med sina krönikor eller essäer. Han är författare, filmare, före detta kulturattaché i Paris och nyligen pensionerad som professor vid Malmö högskola – en ytterst intellektuell och kunnig kulturpersonlighet. Ibland väljer han att skriva om smala författare, men då gör han det på ett sådant sätt att han fascinerar med sitt språk och sina fakta. Det finns säkert många experter som sitter inne med liknande kunskaper som Svenstedt, men det är inte så många som kan förmedla dem till en bredare allmänhet. Det är en svår konst.

Vad vi undviker? Vi skriver inte om författare som exempelvis Jackie Collins. Vi gjorde det som ett kuriosum en gång för många år sedan då hon var på tapeten och dragplåster på Bokmässan i Göteborg. En känd litteraturkritiker skärskådade hennes produktion och det blev verkligt intressant läsning. Han var inte nådig i sin kritik, men fann också spår av en missbrukad talang.

Vi tänker också särskilt på att inte bara lyfta fram de etablerade författarna utan att också då och då hitta spännande nyheter i Sverige och utomlands. Jag är stolt över att vi så tidigt kunde presentera ett porträtt av Anna Gavalda, den nya franska succéförfattaren.

Har ni någon speciell filosofi bakom er layout?

När jag startade Tidningen Boken för 17 år sedan valde jag Lennart Frantzén att utforma tidningens ansikte. Han är en av de legendariska layoutarna i det här landet och har varit med om att starta otaliga tidningar, som till exempel Allt i Hemmet. Lennarts tanke var att layouten skulle vara enkel och slagkraftig, men befriad från alla de trender som man ofta ser i tidskrifter. Ibland kan layouten vara väldigt snygg, men det är svårt att läsa texterna. Då har layouten blivit ett självändamål och det är en dödssynd.

Lennart Frantzén är numera pensionerad, men hans linje fullföljs av vår nuvarande formgivare, Nils Olofsson.

Angående ryktet om Tidningen Bokens nedläggning - kan du se någon orsak till att det började sprida sig?

Rykten om nedläggning av Tidningen Boken kom redan i slutet av 2003, då Allt om Böcker förkunnade att man skulle lägga ned driften. Det var många som hade lite dimmiga begrepp och helt enkelt förväxlade tidskrifterna.

Dessutom är det ett känt faktum att Statens kulturråd har placerat oss i strykklassen, trots att 80 ledande författare och kulturpersonligheter häromåret vädjade om att vi skulle få ökat stöd. Så det har säkert spelat en stor roll i den ryktesspridningen.

Vad läser du själv helst? Vilka författare har betytt mest för dig?

De är ju så många. En av mina första favoriter var den rumänske författaren Zaharia Stancu (1902-74), som på sin tid nämndes som Nobelpriskandidat. Särskilt hans Så länge elden brinner, om en ambulerande zigenarfamilj, fascinerade mig. Ernest Hemingway är en av dem som betytt mest för mig och jag läser gärna hans noveller. En annan suverän författare av noveller var amerikanen John Cheever (1912-82). Jag tyckte också mycket om hans roman Vårt korta liv, som verkligen fick mig att reflektera över livsfrågorna.

Jag är också förtjust i belgaren Hugo Claus, som jag anser borde få Nobelpriset. Hans Belgiens sorg hör till de stora mästerverken i vår tid.

Andra favoriter är Isaac Singer, Joyce Carol Oates och John Steinbeck, förstås.
Bland svenskarna läser jag gärna Kerstin Ekman, P.O. Enquist, Ernst Brunner och Fredrik Ekelund. Den senare anser jag vara en genial skildrare av stadens själ. Han hade säkert fått mycket mer uppmärksamhet om Stockholm hade varit hans stad. Tyvärr är det nog så.

Tidningen Bokens chefredaktör Bo Axelsson svarade på frågorna.

Publicerad: 2004-05-26


Läs mer om Boken, Tidningen (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Boken, Tidningen (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA