Byggnadskultur 2017 #3

En bekant läste till civilekonom, och fick efter avklarad examen genast ett bra jobb. Ett år senare sammanfattande han sitt arbetsliv på följande sätt: »Var det bara det här? Då kan det kvitta.« Det är nog få inom byggnadsvårdens olika fält som byter bana på grund av brist på glöd och intresse. Man brinner för det man gör och vill stå upp för kulturvården på olika vis – i praktisk handling, genom rådgivning och myndighetsutövning, opinionsbildning eller på andra sätt.

Men går det att leva på byggnadsvård? Efter att ha tagit del av artiklarna i detta nummer av Byggnadskultur, så kan jag konstatera att för vissa verkar det gå bra. Enligt den branschstudie som Henrik Larsson redogör för, är minst 7000 personer sysselsatta i företag inom byggnadsvård. Och fler blir det. Fler människor ger större tyngd åt argumenten, och kan öppna ögonen på de som ännu inte upptäckt kulturarvets många bottnar och betydelser. I juli kom beskedet att föreningen uppfyller kraven på att få överklaga detaljplaner inom miljörättens område. Det här betyder bland annat att Svenska byggnadsvårdsföreningen kommer att kunna öka sin betydelse när det gäller att föra allmänhetens talan i miljöfrågor. Och som vår vice ordförande brukar säga: »Det handlar inte om att skrika högst, utan om att tala väl.«

Historiska byggnader är marknadens vinnare

Detaljerna som höjer värdet

Inga eftergifter

Konsten att få betalt

Passion för schabloner

Omfattande företagande inom byggnadsvården

Mode och monument

Dessutom byggnadsvårdens hantverk; Timrade konstruktioner, debatt och Gula listan.

Publicerad: 2017-10-14

Köp Byggnadskultur
Läs mer om Byggnadskultur i katalogen
Fler artiklar knutna till Byggnadskultur
Fler tidskrifter i kategori ARKITEKTUR