Innehåll #7 2014

Samtliga texter nedan är klickbara. Samtliga länkar finns också på Ekonomisk Debatts hemsida.

Ledare
Sex reflexioner om ojämlikhet Niclas Berggren & Therese Nilsson
Det är sällan en nationalekonom skriver en bästsäljare – men den bedriften har Thomas Piketty lyckats med. Genom Capital in the Twenty-First Century (Piketty 2014) har ekonomisk ojämlikhet kommit att stå i centrum för den politiska debatten i många länder under den senaste tiden. Den näst intill dominerande synen i denna diskussion är att ojämlikhet är något dåligt som ska bekämpas med ekonomisk-politiska medel. Den hållningen är dock varken självklar eller oproblematisk. Vi presenterar här sex tankar – utan större systematik och utan inbördes rangordning men med, som vi ser det, något slags poäng – som vi hoppas kan stimulera till vidare och fördjupad debatt.


Artiklar

Finansiella kriser och den finansiella integrationens kollapsMariassunta Giannetti
Internationella marknader kollapsar ofta under finanskriser. Under exempelvis den japanska bankkrisen på 1990-talet så drog sig japanska banker och företag tillbaka från de internationella finans- och varumarknaderna. Den finanskris som började i USA under sommaren 2007 var inte på något sätt annorlunda. Den åtföljdes av en kollaps i den globala handeln, en minskning av bruttokapitalflöden, en omkastning av kapitalflöden från avancerade ekonomier till s k tillväxtmarknader och en minskning av den internationella bankutlåningen. Samtidigt är det ännu outforskat huruvida denna kollaps i de internationella kapitalflödena speglar att det skett en ökning av internationella hinder till följd av finansiell protektionism, förmögenhetseffekter som gör att investerare allokerar en mindre andel av sin portfölj till utländska tillgångar, eller snarare en portföljomallokering mot inhemska tillgångar, vilket speglar en starkare preferens för geografiskt närliggande investeringar i osäkra tider. Vi saknar likaså kunskap om i vilken utsträckning dessa förändringar i marknadens segmentering har en effekt på lokala tillgångspriser och ökar de lokala tillgångarnas exponering mot systematiska riskfaktorer.


Fenomenet Piketty Assar Lindbeck
Få böcker i nationalekonomi har fått så stor publicitet – och så stor försäljningsvolym – som Thomas Pikettys 900 sidor långa bok Capital in the Twenty-First Century. Hur ska vi förklara detta fenomen? Och, framför allt, vilket bidrag ger boken till nationalekonomisk analys?


Svenska finanskriser – förutsättningar, förlopp och hantering Hans Bäckström
Alla finanskriser har utspelats i sin egen historiska kontext. De har haft olika förlopp, olika utlösande faktorer och har bemötts på olika sätt. Kriser går inte i repris och ingen är riktigt den andra lik. Detsamma gäller hur de hanteras av staten. Men dels finns ändå vissa gemensamma drag att ta fasta på, dels liknar vissa kriser varandra lite mer än andra. Bankernas finansiella stadga i utgångsläget, liksom statens beredskap och hanteringsförmåga, spelar roll för krisernas djup och förlopp.


Nya perspektiv på lägstalöner Susanne Spector
Diskussionen om lägstalöner har i huvudsak handlat om de kortsiktiga effekterna på sysselsättningen. Den empiriska forskningen tyder på att dessa är små och negativa. Det finns dock flera aspekter som hittills har varit förbisedda i debatten. Nyare forskning fokuserar i större utsträckning på hur sammansättningen av de anställda påverkas när lägstalönerna höjs. Likaså har många förbisett att de kortsiktiga effekterna och de långsiktiga effekterna inte behöver vara desamma. Många studier har visat att arbetsutbudet påverkas när lägstalönerna höjs, vilket innebär att både arbetslösheten och sysselsättningen kan öka samtidigt.Ytterligare aspekter rör hur lägstalöner påverkar inkomster och produktivitet.


Påverkar skatter på ägarnivån företags och företagares beteende? Magnus Henrekson & Tino Sanandaji
Hur ägarskatter påverkar företags aktivitet är en fråga där meningsskiljaktigheterna är stora mellan olika teoribildningar. Skattemodeller som inkorporerar mer komplexa aspekter, som kapitalmarknadsimperfektioner, ägarstyrning och entreprenörskap, kommer fram till andra slutsatser om ägarskatter än enklare skattemodeller. I artikeln lyfter vi fram nya empiriska studier som hittar tydliga belägg för att ägarskatter påverkar företagens beteende. Det har visat sig viktigt att skilja på hur olika typer av företag reagerar på olika slags skatter. Kapitalstarka företag tycks exempelvis påverkas annorlunda av ändrade utdelningsskatter än tillväxtföretag, där det egna kapitalet är en knapp resurs.


Skapande förstörelse i marknader genom teknokrater och marknadsmisslyckanden Gabriel Söderberg
Denna artikel presenterar ett analytiskt ramverk för att förstå hur marknader förändras över tid. Marknadsmisslyckanden ger upphov till en process där olika aktörer försöker lösa eller mildra de upplevda problemen. En särskild grupp funktionärer, marknadsteknokrater, specialiserar sig på att lösa marknadsmisslyckanden och interagerar med andra marknadsaktörer för att förändra marknadens struktur på ett sätt som minskar upplevda problem. Resultatet är en process av ständiga förändringar av marknader.


Gynnar 3:12-reglerna värdeskapande eller skatteplanering? Anette Alstadsæter Martin Jacob & Altin Vejsiu
2006 års ändringar av 3:12-reglerna för beskattningen av aktiva ägare i fåmansföretag har lett till ökad inkomstomvandling. I denna artikel visar vi att regeländringarna har gett ett mer gynnsamt investeringsklimat. Likviditetssvaga fåmansföretag har ökat sina investeringar med drygt en tiondel i jämförelse med motsvarande företag som redan hade sådana tillgångar. Däremot tycks inte regeländringarna ha påverkat fåmansföretagens sysselsättning nämnvärt. Vi finner också att regeländringarna inte har lett till fler nystartade fåmansföretag med faktisk verksamhet. Antalet fåmansföretag har ökat, men ökningen beror på att fler befintliga enskilda firmor och handelsbolag har ombildats till fåmansföretag när detta har blivit förmånligare ur skattesynpunkt.


Bokanmälningar

Rögnvaldur Hanneson: Ecofundamentalism: A Critique of Extreme Environmentalism Bengt Kriström

Diane Coyle: GDP: A Brief but Affectionate History Bo Sandelin

Robert Solow och Janice Murray: Economics for the Curious: Inside the Minds of 12 Nobel Laureates Eskil Wadensjö

Notera att det även går att följa Ekonomisk Debatt på Twitter.

Publicerad: 2014-11-17

Köp Ekonomisk Debatt
Läs mer om Ekonomisk Debatt i katalogen
Fler artiklar knutna till Ekonomisk Debatt
Fler tidskrifter i kategori EKONOMI
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT


Annons:

Senaste nummer:

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024

2024-09-13
Signum 6

2024-09-10
Medusa 2 2024

2024-09-01
Utställningskritik 3 2024

2024-08-29
Glänta 1 2024

2024-08-21
Konstperspektiv 3

2024-08-20
Karavan 2 2024

2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024

2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-29
Balder 2 2024

2024-06-28
Signum 5

2024-06-25
Opera 3 2024

2024-06-23
Omkonst Vår 2024

2024-06-21
Amnesty Press 2 2024

2024-06-09
KLASS 2 2024

2024-06-02
Akvarellen 2 2024

2024-05-31
Signum 4

2024-05-28
SocialPolitik Maj 2024

2024-05-21
20TAL 10-11 2024

2024-05-20
Karavan 1 2024

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-14
Med andra ord 118 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-20
Balder 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

Äldre resuméer