#6 2014

Ledare
På vilket sätt bidrar svenska ekonomer till debatten?
Ekonomer är kända för att kraftfullt argumentera för hur den ekonomiska politiken, i deras tycke, ska utformas. Men stämmer denna bild för den gemene akademiske ekonomen på ett svenskt lärosäte i dag? Mitt svar på denna fråga blir ett nej. Visst finns det många ekonomer som engagerar sig i den offentliga diskursen och gör bidrag till den ekonomisk-politiska debatten, men för mig ter det sig som om den genomsnittlige ekonomen vid våra lärosäten inte är särskilt aktiv i den offentliga debatten. Många disputerade ekonomer upplever jag t o m saknar intresse för att engagera sig i bredare frågor.

Artiklar
Den svenska företagsobligationsmarknaden behöver regleras Håkan Thorsell
Företagsobligationer är viktiga finansieringsinstrument för svenska företag, men de kunde vara viktigare. Den inhemska marknaden har ofta beskrivits som underutvecklad och liten. Detta trots att den finansiella infrastrukturen sedan länge är väl utvecklad, vilket indikerar att det torde finnas möjlighet att i ökad grad matcha företagens lånebehov med investerarnas placeringsbehov på ett effektivt sätt. Det finns anledning att tro att bristen på transparens på denna marknad utgör ett avgörande problem, med avsevärda kostnader för samhället. Dessa kostnader bör kunna minskas genom en reglering av transparensen vid affärer i företagsobligationer, som liknar den som infördes i USA 2002.

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid? Per Johansson, Lisa Laun & Tobias Laun
Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att uppbära ersättning, har förändrats över tid. För att studera detta analyserar vi förändringen av den relativa hälsan mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer mellan åren 1986 och 2008. Som ett mått på hälsa använder vi mortalitet. Vi finner ett nära sam- band mellan inflödet till förtidspension och den skattade relativa mortalitetsris- ken mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer. Vissa av förändringarna över tid sammanfaller med förändringar av de formella kvalificeringskraven för förtidspension, medan andra snarare tycks fånga informella förändringar av hälsobedömningen vid beviljandet av förtidspension.

Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter Anna Breman & Anna Felländer
Digitaliseringen är en strukturomvandling vars effekter påverkar svensk ekonomi mer än andra jämförbara länder. Fysiska varor blir digitala tjänster och marginalkostnaderna för kopiering och distribution går mot noll. Vi diskuterar hur detta påverkar produktivitet, arbetsmarknaden och inflation. De potentiella produktivitetsvinsterna är enorma, men data tyder på att Sverige inte fullt ut drar nytta av denna potential. Dessutom är produktivitetsvinsterna av digitaliseringen svåra att mäta och officiell statistik underskattar konsumtionen av digitala tjänster. För att möta dessa trender, som innebär att jobb substitueras bort inom vissa branscher, är det prioriterat att satsa på utbildning, innovationer och arbetskraftsinvandring.

Egna företagare – om familjens betydelse för vilken företagsform som väljs Tobias Schölin, Per Broomé & Henrik Ohlsson
En omfattande litteratur visar på familjens betydelse för individens val att vara egenföretagare. Vi studerar betydelsen av familjen för vilken företagsform individen väljer för sitt företagande. Vi visar att familjens betydelse generellt är stark, att den varierar med avseende på företagsform och att intentionen med företagandet överförs inom familjen. Insikten att familjen är viktig för individens intention med företagandet kan påverka offentliga insatser för egenföretagare.

Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagareLina Aldén & Mats Hammarstedt
Vi presenterar resultaten från en enkätundersökning riktad till utrikes födda företagare. Företagare födda i länder utanför Europa upplever sig diskriminerade av kunder, leverantörer och banker i högre grad än andra företagare. De har en högre sannolikhet att få avslag på låneansökningar i banker och betalar högre ränta på beviljade banklån. Resultaten är i linje med vad som framkommit i studier från andra länder. Vi drar slutsatsen att diskriminering, åtminstone delvis, förklarar resultaten. Då en allt större andel utrikes födda i Sverige är aktiva som egenföretagare belyser våra resultat en problematik som är central för integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden.

Bokanmälningar
Jan Tullberg: Låsningen – en analys av svensk invandringspolitik Jan Ekberg

Daniel Rauhut (red): Barnfattigdom Carina Mood

Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2014-05-28
Penningpolitik och makrotillsyn i en globaliserad värld

Läs Ekonomisk Debatt på hemsidan #6 2014

Publicerad: 2014-10-19

Köp Ekonomisk Debatt
Läs mer om Ekonomisk Debatt i katalogen
Fler artiklar knutna till Ekonomisk Debatt
Fler tidskrifter i kategori EKONOMI
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT