Valåret 2014 – råd från nationalekonomer

Nedanstående artiklarna återfinns förutom i tidskriften också som klickbara pdf-filer nedan och på nationalekonomi.se/ED-4204

Ledare

Nationalekonomers politiska relevans

Niclas Berggren & Therese Nilsson



Temaartiklar

Lärarlönerna Mats Persson & Eva Skult

Sammanfattning: Låga lärarlöner kan vara en förklaring till svaga prestationer hos eleverna i den svenska skolan. Om skolan inte kan locka till sig duktiga lärare blir kvalitén på undervisningen lidande. I denna artikel sammanställs några olika serier över lärarnas löneutveckling från 1950-talet och framåt. Vi ser att lärarna har släpat efter både realt och i förhållande till vissa andra grupper.


Plats, pengar och påbud – förbättringspotential för företagare Johanna Palmberg

Sammanfattning: Entreprenörskap, innovationer och företagande är livsnerven i en kunskapsbaserad marknadsekonomi som den svenska. Det är företagen som skapar ekonomisk utveckling och välstånd för samhället. Vad behövs då för att företag ska skapas, växa och bli mer produktiva? I detta kapitel diskuterar jag tre områden som jag anser särskilt viktiga för företagandet: staden, företagsfinansiering samt institutioner och regelbörda. Jag diskuterar även policyimplikationer från det förda resonemanget.



Mot en mer ambitiös, fokuserad och ärlig klimatpolitik Olof Johansson-Stenman

Sammanfattning: Klimatproblemet utgör en av vår tids största utmaningar där inte minst risken för direkt katastrofala effekter motiverar en betydligt mer ambitiös klimatpolitik än i dag. Samtidigt är problemet globalt och Sverige ett litet land, vilket implicerar att nyttan med klimatpolitiken främst måste ses i ljuset av hur den kan underlätta internationella överenskommelser. Kombinerat med insikter från beteendeekonomisk forskning rekommenderas att Sverige i ökande grad accepterar att ”gå före”, dvs ensidigt genomför en mer ambitiös politik än andra länder, med samtidigt fokus på kostnadseffektivitet. Dessutom rekommenderas ett mer aktivt opinionsbildande arbete internationellt baserat på explicit moraliska argument.



Dags för en ny skattereform Åsa Hansson

Sammanfattning: Det har nu gått mer än 20 år sedan det som kom att kallas Århundradets skattereform och en genomgripande förändring av det svenska skattesystemet genomfördes. Mycket har hänt sedan dess. Förutom att över 500 regelförändringar har genomförts har världen öppnats upp. Detta ställer stora krav på att skattesystemet är effektivt utformat, framför allt i högskatteländer som Sverige. Det finns ett stort utrymme att göra det svenska skattesystemet mer effektivt. Men för att det ska vara möjligt krävs en övergripande skattereform.



Riksbanken, måluppfyllelsen och den demokratiska kontrollen Lars E O Svensson

Sammanfattning: Penningpolitiken har i Sverige delegerats till en självständig centralbank med ett inflationsmål. Syftet med delegeringen är att bättre uppnå de i demokratisk ordning bestämda målen för penningpolitiken. Men de senaste åren har penningpolitiken lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Varför har det inte fungerat? Hur har Riksbanken kommit att åsidosätta både inflationsmålet och den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning, i ett fåfängt försök att begränsa hushållens skuldsättning? Hur kan man framledes säkerställa att Riksbanken uppfyller målen för penningpolitiken? Detta är frågor jag försöker besvara i denna artikel.



Utlandsföddas svårigheter på den svenska arbetsmarknaden – partiernas lösningar är otillräckliga Andreas Bergh

Sammanfattning: När det gäller sysselsättning och arbetslöshet klarar sig utlandsfödda sämre på arbetsmarknaden än svenskfödda. Liknande arbetsmarknadsgap finns i många OECD-länder, men inte i alla. De förslag som är mest populära bland de svenska riksdagspartierna för att minska utlandsföddas utanförskap på arbetsmarknaden är att bekämpa främlingsfientlighet och höja de utlandsföddas utbildningsnivå. En jämförande analys av OECD-länderna tyder dock snarare på att länder med stora arbetsmarknadsgap kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät. Länder med mindre arbetsmarknadsgap har också högre inkomstspridning. Vägen mot minskade arbetsmarknadsgap i Sverige tycks således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad facklig makt och ökad inkomstspridning.



Bokanmälningar

Agneta Kruse och Ann-Charlotte Ståhlberg: Welfare Economics: Theory, Empirical Results and the Swedish Experience
Spencer Bastani


Jonathan Sperber: Karl Marx: A Nineteenth-Century Life
Björn Hasselgren


Christopher Lagerqvist: Reformer och revolutioner – en kort introduktion till Sveriges ekonomiska historia åren 1750–2010
Tobias Karlsson

Publicerad: 2014-06-22

Köp Ekonomisk Debatt
Läs mer om Ekonomisk Debatt i katalogen
Fler artiklar knutna till Ekonomisk Debatt
Fler tidskrifter i kategori EKONOMI
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT