Ekonomisk Debatt #7 2013

Samtliga länkar finns på Ekonomisk Debatts hemsida och det går att följa Ekonomisk Debatt på Twitter.

Ledare

Nya spelregler för den tredje uppgiften
Therese Nilsson

Under tidens gång har svenska lärosäten och forskare i varierande grad öppnat eller slutit sig mot sin omvärld. Kanske är Knut Wiksell den nationalekonom genom tiderna som har hörts allra mest i samhällsdebatten. Hans starka böjelse att upplysa och uppfostra folket fick honom att ta upp ett brett spektrum av såväl ekonomiska som sociala och politiska frågor (se t ex
Jonung m fl 2001). Samtidigt har det funnits perioder och debatter kring vissa ämnen där verksamma ekonomer varit mindre aktiva. Ett exempel är debatten i början av 2000-talet om globaliseringens konsekvenser (se t ex
Johansson och Skedinger 2002).

Artiklar

Vem har drabbats av fetmaepidemin?
Åsa Ljungvall

Fetmaepidemin har diskuterats flitigt de senaste fem åren. Den här artikeln antar ett socioekonomiskt ojämlikhetsperspektiv på utvecklingen av fetma i Sverige, med särskilt fokus på hur skillnader i övervikt mellan olika utbildnings- och inkomstgrupper har förändrats över tid. Med svenska data visas att ökningarna i fetma är likartade oberoende av utbildning och inkomst, vilket indikerar att fetmaepidemins orsaker inte verkar vara relaterade till dessa faktorer. I artikelns andra del förflyttas fokus till kontextuella faktorer, och ekonomisk frihet används som en indikator på den ekonomiska omgivning i vilken konsumenter och producenter agerar. Bland höginkomstländer observeras ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och viktökning i den vuxna befolkningen.

Arbetskostnadsandelens utveckling i Sverige
Jakob Molinder & Ola Pettersson

I artikeln diskuteras arbetskostnadsandelens utveckling i det privata näringslivet i Sverige under perioden 1950 till 2007. Tre huvudsakliga slutsatser görs: i) arbetskostnadsandelen har sjunkit markant sedan 1970-talet, ii) huruvida andelen kan anses ha fortsatt att falla sedan 1980-talet beror på om avskrivningar beaktas eller inte och iii) industrin förklarar huvuddelen av den lägre arbetskostnadsandelen. Det är svårt att säga något bestämt om vilka faktorer som har varit avgörande, men några faktorer framstår som mer troliga. Kapitalintensitetens utveckling förefaller vara den enskilt viktigaste förklaringen. Globalisering och lönebildning kan också ha spelat en roll, men det tidsmässiga förloppet skapar frågetecken på den punkten.

Greklandskrisen – en följd av euron?
Andreas Hatzigeorgiou

Rubrikerna om Greklands ekonomiska kris har på senare tid svalnat. Trots detta råder ingalunda tvivel om att landet alltjämt står inför enorma utmaningar. Ekonomin fortsätter att underprestera och har så gjort under fem års tid. BNP krympte med 6,4 procent 2012 och har fallit med en femtedel sedan 2007. Arbetslösheten har passerat 20 procent. I denna artikel analyseras några av de bakomliggande orsakerna till Greklands ekonomiska kris. Syftet är att nyansera bilden av Greklands problem såsom den ofta framställs i ekonomisk nyhetsrapportering samt att diskutera några av landets utmaningar på kort och medellång sikt.

Hunden, frisbeen och optimala regleringar
Pontus Braunerhjelm & Johan Eklund

Forskning rörande komplexa system och beslutsfattande under genuin osäkerhet har visat att det ofta är effektivt att använda sig av tumregler och enkla principer istället för att förlita sig på mera sofistikerade beräkningar och analyser. Den tilltagande komplexitetsgraden på dagens finansiella marknader har emellertid bemötts med ett allt mer svåröverskådligt och detaljerat regelverk. Författarna till denna artikel anser att regleringarna av de finansiella marknaderna har blivit så komplexa att de riskerar att motverka sitt syfte. Slutsatsen är därför att reglerande myndigheter och aktörer måste ta till sig insikterna kring svårigheterna att genom detaljerade regleringar styra komplexa adaptiva system präglade av genuin osäkerhet.

Direkta monetära transaktioner – EMU:s fördärv eller frälsning?
Pär Holmbäck

I juni utspelades något så ovanligt som en penningpolitisk rättegång när tyska författningsdomstolen höll förhandlingar om Europeiska centralbankens (ECB:s) program för direkta monetära transaktioner. Frågan gäller om detta program, som lanserades förra sommaren, ryms inom centralbankens mandat. Bundesbank är kraftig motståndare, medan ECB, med Mario Draghi i spetsen, beskriver programmet som synnerligen framgångsrikt. Tack vare läckta inlagor till den tyska domstolen från respektive sida kan resonemangen och argumenten studeras i detalj. Vad som kan framstå som en juridisk teknikalitet berör i själva verket en djup konflikt om en högst grundläggande fråga: Ägnar sig ECB åt monetär finansiering?

Ekonomportträtt: Karin Kock 1891–1976
Christina Jonung och Lars Jonung


Forum
Jordbruksstöd och hemmansägares balansräkningar Bertil Lindström


Bokanmälningar
Zoltan Acs: Why Philantropy Matters: How the Wealthy Give, and What It Means for Our Economic Well-Being Johanna Palmberg

Erik Wångmar: Tillit och korruption. Korruption - maktmissbruk och bristande tillit i svensk lokalpolitik 1963-2011 Apostolis Papakostas

Maren Jonasson och Pertti Hyttinen (red): Anticipating The Wealth of Nations. The Selected Works of Anders Chydenius Bo Sandelin

George Gilder: Knowledge and Power: The Information Theory of Capitalism and How It Is Revolutionizing Our World Daniel Hedblom


Ekonomisk Debatt ges ut av Nationalekonomiska Föreningen, och i tidskriften presenteras ny nationalekonomisk forskning samt debatteras aktuella samhällsekonomiska frågor under bred medverkan av akademiskt och praktiskt verksamma ekonomer.

Publicerad: 2013-11-07

Köp Ekonomisk Debatt
Läs mer om Ekonomisk Debatt i katalogen
Fler artiklar knutna till Ekonomisk Debatt
Fler tidskrifter i kategori EKONOMI
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT