Innehåll #5 2013

Ledare
Utmaningen att kommunicera komplexa samband – restaurangmomsen och media 
Helena Svaleryd
/.../Som forskare blir man aningen förskräckt när journalister drar så långtgående slutsatser av en korrelation. Inom forskningen är frågan om orsakssambandet förstås central. Mycket möda läggs på att finna exogen variation i variabeln av intresse som kan användas för att dra slutsatser om orsakssamband. När det inte går att finna någon perfekt jämförelsegrupp förväntas forskaren förklara under vilka antaganden som det går att dra slutsatser om kausalitet. I fallet med restaurangmomsen är det uppenbart att andra faktorer än just skatteförändringen kan ligga bakom sysselsättningsuppgången i sektorn./.../
 
Artiklar
Könslöneskillnader före den moderna arbetsmarknadens genombrott
Maria Stanfors
Sammanfattning: Kvinnor har vanligtvis lägre lön än män. Denna studie undersöker hur kön påverkade lönen bland svenska cigarrarbetare vid förra sekelskiftet, 1900. Analysen visar att kvinnor gynnas av produktivitetsbaserad lönesättning snarare än lönesättning som baseras på förväntningar och relationer till arbetsgivaren, vilken är förknippad med den moderna arbetsmarknaden och bidrar till könslöneskillnader idag
 
Vad är värst - dålig hälsa, utländsk bakgrund eller 55+?
Stefan Eriksson, Per Johansson, Per & Sophie Langenskiöld
Sammanfattning: Denna studie undersöker arbetsgivares rekryteringsbeteende. Arbetsgivare får välja mellan två hypotetiska sökande att kalla till en anställningsintervju eller att anställa som en ersättare för en tidigare anställd. De sökande skiljer sig åt på fler olika sätt. Resultaten tyder på att arbetsgivare väljer bort sökande som är äldre, födda utanför Europa, muslimer, judar, flerbarnsföräldrar, överviktiga eller har en historik av sjukfrånvaro. Uttryckt i lönetermer motsvarar diskrimineringen lönesänkningar med upp till 50 procent. Resultaten tyder på att osäkerhet om de sökandes produktivitet är en viktig förklaring.
 
Lönar det sig att vara kommunpolitiker?
Heléne Lundqvist
Sammanfattning: Kommunpolitiker ansvarar för tunga välfärdsområden såsom vård, skola och omsorg. Det kan därför tyckas motiverat med en hög kompensation för lokalpolitiskt engagemang. Men hur ser det ut i Sverige, lönar det sig att bli kommunpolitiker? I denna artikel studeras vilken effekt det har på framtida inkomst att bli invald i kommunfullmäktige. Resultaten visar att svensk lokalpolitik inte har något monetärt värde alls – inkomsten påverkas varken direkt efter att man blivit vald, eller upp till femton år senare.
 
Är kön en social konstruktion?
Anne Boschini, Astri Muren & Mats Persson
Sammanfattning:  I en serie experiment visar studien att människor lätt kan manipuleras att bete sig i enlighet med välkända könsstereotyper. I synnerhet är det män som låter sig påverkas av ”oskyldiga” förändringar i den experimentella miljön. Ett resultat visar att män omgivna av andra män blir mer förlåtande mot normbrytare. Ett annat resultat visar att män i könsblandade miljöer blir mindre generösa när de påminns om sitt kön. Slutsatsen är att könsspecifikt beteende till viss del är en social konstruktion.
 
Hur svårt kan det vara? Nio frågor och svar om reformer i västerländska demokratier
Andreas Bergh & Lotta Moberg
Sammanfattning: Det finns en hel del forskning kring varför vissa länder lyckas genomföra effektivitetshöjande reformer medan andra misslyckas. Denna artikel sammanfattar lärdomarna i form av nio frågor som har ställts av forskningen. Författarna diskuterar kopplingen mellan reformer och politikers partifärg, utbildning och professionella bakgrund, globalisering, ekonomiska kriser samt effekten av reformer i andra länder. Därefter redogörs för betydelsen av valstrategiska avväganden och byråkraters roll i reformarbetet. På flera av de frågor som har ställts finns tämligen tydliga svar. Samtidigt illustrerar denna genomgång hur fragmenterad kunskapen är.
 
Yngre generationers högre sjukskrivningsgrad – ett mått på hur snabbt välfärdsstaten förändrar sociala normer
Martin Ljunge
Sammanfattning Yngre generationer använder sjukförsäkringen oftare än äldre generationer. Bland den yngre generationen tar tjugo procentenheter fler en sjukdag jämfört med de födda tjugo år tidigare. De yngre generationernas högre efterfrågan på sjukpenning kan ses som ett mått på hur snabbt välfärdsstaten påverkar normerna gentemot bidrag från det allmänna. Resultaten har implikationer för den ekonomiska politiken. Efterfrågan på socialförsäkringar ökar även om reglerna inte blir mer generösa. Policyutvärderingar baserade på beteenden kort före och efter en reform kan starkt underskatta de långsiktiga förändringar som är relevanta för välfärdsstatens finansiella hållbarhet.
 
Rehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro
Pathric Hägglund, Per Johansson & Lisa Laun
Sammanfattning Rehabiliteringsgarantin är regeringens stora satsning på individer med psykisk ohälsa som erbjuds kognitiv beteendeterapi (KBT) och individer med smärta i rygg och nacke som erbjuds multimodal rehabilitering (MMR). I artikeln konstateras blandade resultat för dessa insatser. Man ser positiva effekter av KBT i form av lägre framtida sjukfrånvaro, men bara för dem som inte var sjukskrivna vid behandlingsstarten. MMR konstateras genomgående öka sjukfrånvaron. Ingen av insatserna är offentligfinansiellt motiverade på ett års sikt. Resultaten belyser de potentiella förtjänsterna av insatser i preventivt syfte och betydelsen av en koppling till en arbetsplats för att rehabiliteringen ska bli lyckosam.
 
Bokanmälningar
Nils Gottfries: Macroeconomics  Fredrik N G Andersson
Sven-Olov Daunfeldt & Fabian Wallen: Svenska citroner: Åtta fräscha idéer som lämnade en sur eftersmak Erik Jonasson
Göran Bostedt: Naturresurs- och skogsekonomi Jesper Stage

Samtliga länkar finns också på Ekonomisk Debatts hemsida. 
Notera att det också går att följa Ekonomisk Debatt på Twitter.

Publicerad: 2013-09-07

Köp Ekonomisk Debatt
Läs mer om Ekonomisk Debatt i katalogen
Fler artiklar knutna till Ekonomisk Debatt
Fler tidskrifter i kategori EKONOMI
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT