Läsandets kultur
KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd och Copyswede har gemensamt gett sin syn på Litteraturutredningen Läsandets kultur SOU 2012:65. Och ett kortare yttrande har lämnats in av Journalistförbundet. Gemensamt för yttrandena är att de ser positivt på att stödet till kulturtidskrifterna föreslås en höjning om än det är för otillräckligt. Samtidigt vill de att det skall ställas krav på de tidskrifter som får stöd så att de betala ersättningar till de medverkande som lever upp till arvodesrekommendationer.
Under underrubriken ” Omprioriteringar inom litteratur- och tidskriftsstödet” står att:
” Statens kulturråd i grunderna för bidragssökning bör ställa krav på de förlag och tidsskrifter som beviljas stöd att de ska visa att de tillämpar marknadsmässiga villkor i sina avtal med författare, översättare och journalister, t ex de arvodesrekommendationer som finns för litterära upphovsmän”.
Det är med all säkerhet som så att mängder av tidskrifter med statligt stöd inte på långa vägar lever upp till de arvodesrekommendationer som här syftas på. Ett enkelt svar är, det finns inte tillräckligt med pengar i deras ekonomiska system, man säljer inte det ena med det andra i den utsträckning som skulle behövas och stödet är för fjuttigt i det stora flertalet fall. Prenumerationsstockana är för små och näst intill ointressant för en annonsmarknad och spons kan bara glömmas. Jag antar att det stora flertalet tidskrifterna är väl medvetna om problematiken att man borde ersätta de medverkande för arbetsinsatsen på ett skäligt sätt. Både KLYS och Journalistförbundet är med stor sannolikhet medvetna om tidskrifternas villkor men att be Kulturrådet ställa ett krav på hur pengarna skall skötas kan vara alltför långtgående. Och sedan är det som så att tidskrifter kan få höra av Kulturrådet att de fick en höjning av bidraget för att de är generösa mot medverkande.
Sammantaget finns många arbetsinsatser som bör ersättas; det redaktionella, de medverkande och alla övriga inblandade. Så vad göra? Varje tidskrift har nog lite av sin egen lösning, en del prioriterar det redaktionella, andra de medverkande och en annan allt övrigt nödvändigt träl. Hänsyn KLYS med Journalistförbundet gör i sitt yttrande är utifrån de medverkande, skribenter och andra medverkande artister. En tidskrift klarar sig inte enbart med medverkande, eller bara redaktion eller andra i medverkandemolnet. KLYS har inte fångat hela bilden i sitt yttrande. Den här skeva föreställningsvärlden hade antagligen undvikits om FSK – Föreningen Sveriges Kulturtidskrifter varit medlem i KLYS. De borde bjudas in till KLYS. Det borde inte finnas några hinder för ett medlemskap.
I både KLYS och Journalistförbundets yttrande påpekas att den eventuella höjningen med två miljoner är väl snålt tilltaget, visst jag är med. Men hur stort skall stödet vara, den viktiga frågeställningen saknas. Går det att fylla alla hål? Risken kan vara att de tilltar i takt med att stödet höjs. Det sammantagna beloppet som söktes för 2013 av tidskrifterna var 45 miljoner och 19 miljoner fördelades. Mer än dubbelt så mycket. Jag hade gärna sett att man gav tidskriftskulturen en rejäl sockerkick på ett eller några år för att sedan kanske återgå till nuvarande stödnivå. Men då inte bara ämnat ökade löner i alla tänkbara led utan också syftande till ett ökat synliggörande. För en annan frågan är, går det att nå fler medborgare, vad finns det för intresse av tidskrifter i mediabruset. Och på så sätt erhålla en referenspunkt men kanske också ett visst bestående resultat ifall man fick fler nästippar över lervällingen. Viktigt att också satsa lite lite extra på de som får det allra lägsta stödet på 25 000 kr. Jag har så svårt att se att det skulle ge någon effekt.
KLYS och Journalistförbundets yttranden när det gäller tidskriftskulturen är allt för kringskuret av föreningarnas egenintresse. Det finns fler kort som behöver fyllas på.
Läs hela KLYS yttrande.
I Journalistförbundets remissyttrande står det beträffande tidskrifter:
"Journalistförbundet begränsar sitt yttrande till de delar som berör stödet till kulturtidskrifter och något frågan om biblioteksersättningen. I övrigt hänvisar vi till det yttrande som inges av Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, där förbundet är medlem.
Det är glädjande att utredningen i sin ambitiösa genomgång av tidskriftsmarknaden uppmärksammat att de som arbetar med/för kulturtidskrifterna i många fall gör det för mycket låga arvoden och att det lett till ett förslag om att de generella stödnivåerna bör höjas. Problemet med de låga arvodena är av den omfattningen att det också motiverar att det ställs krav på att de ökade resurserna ska användas just till höjda arvoden.
Glädjen grumlas dock av att den föreslagna höjningen är förhållandevis liten, två miljoner kr fördelade på ca 110 tidskrifter (det antal titlar som fick stöd 2011) blir i genomsnitt drygt 18 000 kr per tidskrift. Det är naturligtvis inte tillräckligt för att komma till rätta med problemet med de obefintliga eller låga arvodena till kulturtidskrifternas medarbetare. Sett mot bakgrunden att förslaget innebär att kulturtidskriftsstödet i så fall ”återställs” till ungefär den nivå som gällde 1977/78 och att höjningen är en omfördelning av medel på utgivningsstödets bekostnad, framstår det inte heller som någon större förbättring.
Ytterligare en anledning till att höjningen skulle behöva vara betydligt större är att fler tidskrifter borde omfattas.
Journalistförbundet hörde till dem som var mycket kritiska då definitionen av tidskrift som kan få stöd förändrades radikalt 2010 och vi anser fortfarande att tidskrifter som innehåller samhällsinformation i vidare mening samt ekonomisk och social debatt, som då mönstrades ut, är lika nödvändiga som tidigare och att stödet till dem bör återinföras."
Bo Pettersson
Publicerad: 2013-03-14