Opus ljudkalender

Följ med i Opus kalender! En dag som denna fanns bakom luckan Rachmaninovs Pianokonsert nr 3 op 30, 1909, tillägnad Josef Hoffman. "Den röde prästs" odödliga årstider har med några andra mästares främst kända opera avverkats och det med tillhörande intressanta kommentarer av Opus recensionsredaktör Thomas Roth.

Musiken i kalendern går både att ladda ner och lyssna på från Opus hemsida.

Bakom första luckan finns George Gershwins Rapsody in Blue



Bakom andra luckan finns Gustav Mahlers Das Lied von der Erde

"Reiners okända tolkning av Mahlers kanske finaste …
Ok, helt okänd är inspelningen inte. Men faktum är att Fritz Reiner eller hans Chicago-orkester egentligen under hans tid aldrig förknippades särskilt starkt med Mahlers musik, och inte heller med Das Lied von der Erde. Det var först med Solti (och Giulini) som Chicagoorkestern senare kom att bli en av världens mest kända Mahlerorkestrar, en tradition som växte under dirigenter som Abbado, Barenboim och under senare år vidare under Boulez, Haitink och nu senast även Riccardo Muti."

Bakom luckorna tre, fyra , fem och sex finns Antonio Vivaldis De fyra årstiderna.
Våren
Sommaren
Hösten
Vintern

""Den röde prästen” (han kallades så eftersom han var präst – och rödhårig) skrev sin odödliga musik omkring 1725 och de fyra konserterna ingick i den volym om 12 konserter som gick under namnet  Il cimento dell´armonia e dell´inventione, opus 8.

När Vivaldi var 25 år fick han anställning vid ett barnhem i Venedig, där han skulle stanna i trettio år. Intressant är att det i Venedig vid den här tiden fanns fyra barnhem som riktade in sig på att ge pojkarna en yrkesutbildning, och flickorna ubildades i musik. Ett fantastiskt initiativ – och tänk att ha Vivaldi som lärare."

Bakom sjunde luckan finns Rachmaninov – Pianokonsert nr 3 i d-molla.

"Sergej Rachmaninov (1874-1943) var en synnerligen talangfull yngling och när han som 23-åring fick sin första symfoni uruppförd var han av naturliga skäl både förväntansfull och nervös. Det gick inte bra, inte alls. Glazunov dirigerade och kunde knappt musiken – elaka tungor säger att han var drucken. Kritiken var skoningslös och en vass penna skrev att musiken bara kunde uppskattas av ”intagna” i ett musikkonservatorium i helvetet. Så elaka är vi kritiker sällan idag."

Bo Pettersson

Publicerad: 2012-12-07

Köp OPUS
Läs mer om OPUS i katalogen
Fler artiklar knutna till OPUS
Fler tidskrifter i kategori MUSIK