Arbetslivets globalisering
Redaktören
Lars-Erik Hansen har ordet I globaliseringens fotspår
I en rapport från FN-organet WHO finns ett försök att förklara vad globalisering är – det är ett ökat gränsöverskridande flöde av varor, tjänster, pengar, information och kultur. En enklare definition är att ekonomi och handel internationaliseras. Långt före den beryktade boken med en provocerande titeln Globaliseringsfällan författad av två tyska journalister insåg många i debatt och politikatt internationaliseringen av ekonomin förändrar världen. På senare år har konsekvenserna blivit tydligare – finansmarknaderna löper amok, outsourcing av arbetsintensiv industriproduktion till s.k. låglöneländer, ökad rörlighet av arbetskraft och kapital, ökad konkurrens m.m.
Leif Jacobsson intervjuar
Anna Ekström: ”Vi lyckades hålla uppe medlemsantalet i Saco”
Anna Ekström – Sacos ordförande fram tills förra året – är en akademiker
med tusen järn i elden. När jag till slut får tid för en telefonintervju
hör jag ibland bilar passera då hon talar i sin mobiltelefon. Hon har
fått en lucka i sitt arbete. Men efter en stund säger hon: ”Nu står de
och hoppar i dörröppningen, får jag ringa dig om några minuter igen?”.
Raoul Galli Reklammakaren i den globala arbetsmarknadens hierarki
”Arbetslivets globalisering”betecknar ytterst något som pågått sedan människans
begynnelse, nämligen hennes benägenhet att förflytta sig över långa sträckor för att
säkra sin försörjning och sin överlevnad. I det perspektivet är alltså den eventuella
aspekten av nyhet inbakad i uttrycket arbetslivets globalisering mer av en variation på
ett uråldrigt mänskligt grundtema.
Marinette Fogde Makeover i arbetslivet
I populärkulturen och inte minst genom TV-utbudet får vi lära oss hur vi kan förändra
oss själva och bli lyckligare, smalare och mer ansvarstagande i en rad olika hänseenden.
Medie- och kommunikationsforskaren Marinette Fogde menar att det går att dra paralleller
till samtida coachning och jobbsökande.
Stina Johansson Flexibilitet – till vilket pris?
Det ökande användandet av inhyrd personal tenderar att urholka LAS. Tidigare sågs
inhyrd personal som ett sätt att möta arbetstoppar. Idag är det inte ovanligt med företag
där en tredjedel, eller mer, av arbetsstyrkan hämtas från bemanningsföretag. Konsekvensen
är att kompetens, inte anställningstid, avgör graden av anställningstrygghet.
Kristina Lovén Seldén Kan Europas fackföreningar samarbeta?
De betydande olikheterna mellan EU-länderna på arbetsmarknadsområdet gör det angeläget med fackligt samarbete över nationsgränserna för att förhindra ojämlik behandling av arbetstagare i olika länder. Samtidigt är det just dessa olikheter vad gäller exempelvis löne- och arbetsvillkor som försvårar samarbete eftersom arbetsmarknadsrelationerna är så djupt rotade i nationella institutioner och traditioner, som inte direkt går att översätta till EU-nivå.
Leif Jacobsson Den vite mannens börda består
Den stora bilden av TCO:s förbundsdirektör Valter Åman och en svart fackföreningsman
är omslagsbild till ett nummer av ”Tjänstemannarörelsen” – TCO:s förbundstidning –
årgång1953. Tidningsredaktionen skriver att: ”Omslagsbilden till detta nummer visar
TCO-direktören och en mörklagd men upplyst fackföreningsman”.
Marie Lexius Finansförbundet och jämställdheten
Finansförbundet firar 125-årsjubileum i år och i deras arkiv kan man läsa om förbundets
väg från Stockholmsbaserad kamratklubb till nationell facklig organisation och också hur
förbundets kvinnliga medlemmar fick kämpa för jämlika löner och anställningsvillkor.
Leif Jacobsson Läraren möter ondskan
Hur ställde sig den svenska lärarkåren till nazismen under perioden 1933 till 1945? Den sadistiske latinläraren Caligula i Ingmar Bergmans film ”Hets” har blivit symbolen för antagandet att nazistsympatierna var utbredda inom lärarkåren. Nu har läraren och forskaren Per Höjeberg utrett frågan med hjälp av bl.a. TAM-Arkivs källmaterial.
