Ika Jorum

doktor freud

det skaver i halsen
antagligen psykosomatiskt
en äppelbit jag övertagit

av snövit eller eva
förförd eller förförisk
av kunskapens förbjudna frukt

jag är adam
som stulit ett revben från gud
för att göra honom till min avbild

liksom doktor frankenstein
lagade till ett skräckinjagande mönster
som satte skräck i omgivningen

doktor freud

jag är så ledsen
gråter hela natten
för mörkret är större än jag

jag lämnar ritblock och kol
åt mörkret att måla sig själv
och likt medusa
skrämmas av sin egen spegelbild

bäst målar jag ett självporträtt
men batterierna till ficklampan är slut

sylvia skrev ihjäl sig
och jag springer
med hantlar uppför höjden
vad som helst
bara det gör ont

priset finns högst uppe på toppen
men det faller ur mina händer
så jag måste springa
om och om igen

min blick möter himlen
och jag är lättare än luften

doktor freud
jag trivs i mörka rum
med skyddsglasen på
eftermiddagsljuset skiner så bjärt
i ögonen

jag är en känslig själ
vill inte befinna mig under annan lupp
än min egen
jag är så rädd för dagsljuset
som äter upp mig
inifrån och ut

mörkret lyses upp
när jag smäller av
den ena blixten efter den andra
i mitt laboratorium
av bilder ur det förflutna

konturerna av ett jag tar form
på negativen
i exponeringsvätskan
svartvita
för kontrasternas skull

jag hoppar över och blandar
huller om buller
tillskäraren
i den här historien
är jag

ska inte dö
jag föddes just
med starka muskler

livräddar sjöjungfrun
och de andra stympade nymferna
som irrar runt
i skogar och öde slott

undan gubbsjuka fäder
och avundsjuka tanter
redo att offra sig
i jakten på förtrollade bröder

doktor freud
får jag dra upp benen på din divan
därnere sliter de i mig
och jag behöver plåster

skuggorna lägger sordin
över min personakt
jag har tappat riktningen
och måste teckna en ny karta

jag vill in i salongen
men stampar i förmaket
vaktmästarn svarar inte
mössan åker ner över ögonen
och jag upprepar samma kod

jag lånar din metod
och antecknar duktigt mina drömmar
om mörka hus
och frånvarande vaktmästare

stimulerar mina själsliga impulser
att komma närmare förmaket
så jag äntligen kan bjuda in dem
sätta dem på plats i salongen
och bekanta mig med dem

doktor freud
den förklarande formeln
på min matematiska himmel

nu övertar jag din läkarrock
och börjar bygga hus
höga som gotiska katedraler

Foto: Ika Jorum

på divanen
exponering
avloppsrensning


Ika Jorum



Publicerad: 2012-01-22