Krutröken lägger sig

I drygt tre decennier, sedan 1977, har Kritisk Utbildningstidskrift – KRUT, med fyra
nummer om året granskat och analyserat den svenska skolan och utbildningssystemet.
Tidskriften har under denna tid varit med om en hisnande resa – från sjuttiotalistiska
experiment i ”fri” undervisning och pedagogik till en … tja, fri skola i en helt annan mening. Siri Reuterstrand, sedan början av 00-talet en av redaktörerna, svarar på några frågor om nedläggningen och om framtiden för en kritisk diskussion om utbildningsfrågor.

KRUT läggs ner av ekonomiska skäl. Fanns det ingen möjlighet att driva den vidare på ideell basis?

– Mycket av arbetet med KRUT var redan ideellt. Kostnaderna för tryck och distribution täcktes till slut knappt av det bidrag vi fick. Sedan är det ju så att det krävs väldigt mycket arbete med en tidskrift som KRUT. Det tar tid att hålla sig à jour med ämnet, att researcha och ragga externa skribenter, bearbeta texter, osv. Vi som jobbat med KRUT de senaste snart tio åren är frilansjournalister och frilansmarknaden har blivit så tuff att vi inte riktigt har råd att subventionera en tidskrift med vårt gratisarbete längre. Vi jobbar alla mer än heltid ändå.
Vi har aldrig kunnat ta ut fullt betalt för det vi gör, med KRUT, men att jobba helt gratis – där gick smärtgränsen. Dessutom producerar två av oss ytterligare en tidskrift i det närmaste helt ideellt (nättidskriften alba.nu) så där går all vår fritid. Förhoppningsvis kan vi ta upp en del skolfrågor i den framöver.



Foto Lars Niklason, KRUT-redaktionen, från vänster Carl-Magnus Höglund, Siri Reuterstrand, Christer Wigerfelt


Även om inte kulturtidskriftsbegreppet har smalnats av – de samhällsorienterade tidskrifterna upptas i definitionen och får fortfarande stöd – så har frågan från politiskt håll uppenbarligen legat på bordet. I vilken grad tror du att detta ändå har drabbat KRUT?

– Väldigt svårt att säga. Vi är flera tidskrifter med samhällsinriktning som fått sänkt stöd, men alla har inte fått det. Den enda motivering vi får är ”sänkt kvalitet” och det går ju inte att diskutera. Jag kan också förstå att det vore ohållbart för referensgruppen att ta en diskussion med varje enskild tidskrift. Men man kan undra vad de lägger i kvalitetsbegreppet. Samtidigt som de tycker att vi blivit sämre har flera av våra nummer blivit kurslitteratur på lärarhögskolor och många säljer bra som lösnummer. Tyvärr är ändå inte den försäljningen tillräckligt stor för att driva tidningen vidare.

I en artikel i Aftonbladet om sista numret av Krut skriver Torsten Kälvemark om ”flumpolitiken” om att de ”politiska idéerna på skolområdet [är] trosföreställningar bortom fakta och analys”. Tror du att politiker läser KRUT, eller är det så att den huvudsakligen producerats för den egna läsekretsen av akademiker och intellektuellt orienterade pedagoger? Predikar för de redan frälsta men inte når dem som verkligen skulle behöva läsa den?

– Det där är förstås svårt att mäta. Vi har skickat tidningen till politiker i utbildningsutskottet, men om de läser vet vi ju inte. Men vi tror att KRUT är ett typiskt exempel på en tidskrift som driver idédebatter som sedan dyker upp även på andra ställen. På senare år har många forskare intervjuats eller publicerat texter hos oss och de har gärna ställt upp, för det finns så få andra kanaler för dem där de kan nå ut med sina tankar och resultat.
Vi har på senare tid nog haft många läsare bland blivande lärare och de är en väldigt bra målgrupp om man vill förankra idéer ut i skolverkligheten. Förhoppningsvis har vi givit dem argument i sina ställningstaganden.
Vi har också lyft fram flera yrkesgrupper inom skolan. Vi prickade till exempel en gång väldigt rätt med ett nummer om hem- och konsumentkunskap. Det kom mitt i en period av nedskärningar och diskussioner om ämnet mer eller mindre skulle avskaffas. Det numret kom ut i samband med en konferens där många lärare i ämnet träffades och de var mycket tacksamma för argument för sin sak. Vi har på liknande sätt uppmärksammat flera viktiga ämnen, alldeles för många att räkna upp här.



Foto: Siri Reuterstrand


En brinnande skolpolitisk fråga är naturligtvis den om privatiseringen och framför allt den vinst som de olika entreprenörerna drar in samtidigt som man låter bli att köpa läromedel eller inte skaffar sig ett skolbibliotek trots att de är skyldiga att göra så. Indirekt är detta något som rör utbildning – man låter vinstintresset gå före elevernas möjligheter att inhämta kunskap. Är det här en diskussion som förts i Krut?

– Ja, det har tagits upp i många av våra texter. Ett annat ämne som ständigt återkommer är frågan om betyg och synen på kunskap. En annan av KRUT:s käpphästar är vikten av estetiska ämnen i skolan.

När tidningen startade 1977 var pedagogik och undervisning heta ämnen. Så kanske fallet inte är de senaste decennierna, eller? Är det så att tiden hunnit ifatt de frågor KRUT behandlar?

Nej, snarare tvärtom. Politiskt har ”vård, skola, omsorg” väl alltid varit ett mantra. På senare år har frågan om skolan blivit extremt aktuell med alla förändringar som genomförts. KRUT:s grundare skulle nog aldrig kunnat föreställa sig att skolan skulle bli så segregerad som den är idag, till exempel. Så det känns ironiskt att vi måste lägga ner nu, när en tidskrift som KRUT behövs mer än någonsin.

Var kommer den kritiska diskussionen om utbildningsfrågor föras framöver?

– Vi kommer som sagt att ta upp en del skolfrågor i alba.nu. Sedan hoppas vi själva mycket på Skola och samhälle (skolaochsamhalle.se). De kommer också att förvalta det pris vi på KRUT delat ut till en av grundarnas, Gunnar Elveson, minne. Det delas ut till någon som verkat i hans anda.

Andreas Engström

Publicerad: 2011-11-01