Ett jobb eller rätt jobb? i&m 4-5/2011

Det flexibla arbetslivets baksida
Den postindustriella arbetsmarknaden kräver flexibilitet, och en informaliserad arbetsorganisation. Klyftorna vidgas och människor kategoriseras genom att skillnaderna – inte minst de etniska och kulturella – betonas. Arbetet rasifieras.

Invandrad arbetskraft
Den nya arbetskraftsinvandringen ställer krav på en förnyad integrationspolitik. Hur ska insatserna för delaktighet i samhällslivet se ut när en del bara stannar under en kortare period medan andra stannar för resten av livet?

Snabbare behörighet för invandrade akademiker
Diskriminering och brister i de statliga insatserna för akademiker med utländsk utbildning gör att mycket kompetens inte kommer till sin rätt. Om tiderna för behörighet kan kortas skulle stora samhällsvinster kunna göras.

Har du chans till ett jobb?
När blir en utlandsfödd arbetssökande anställningsbar? Definitionen är svävande fast många projekt har det som mål. Etnicitet tillskrivs egenskaper och tänkesätt som den arbetslösa måste ändra på för att få chans till ett jobb.

Mångfaldens utmaning på landsbygden
Utrikes födda kvinnor får snabbare och oftare ett jobb än män, om de bor på landet. Migrantmannen gynnas däremot av att vara stadsbo. Trots att allt fler migranter bor på landsbygden, ses inte deras kulturkompetens som en resurs.

Anpassad introduktion
Introduktionens roll, målsättning och ledning av den lokala verksamheten måste bli tydlig. Individualiseringen kräver att programmen anpassas efter deltagarnas behov, arbetsmarknadens krav och de lokala förutsättningarna.

”Icke endast kvantitet utan även kvalitet”
Efterkrigstidens arbetskraftsinvandring lade grunden till det svenska arbetslivets etniska hierarkier. Arbetsgivarna och facken var överens – man sökte utländsk arbetskraft till de tyngsta och smutsigaste jobben. Har vi lärt oss något av historien?

Två vägar mot samma mål
Perspektivet skiljer privata lotsföretags och kommunala enheters sätt att främja nyanländas etablering i samhället. Offentliga lotsar vill bygga kulturella broar först, lotsföretagen söker arbete och praktik i första hand, men resultaten är lika.

Nyanlända i flyttkarusell
Bostadsbristen i landets storstadsregioner försvårar nyanländas etablering. Men är det verkligen kostnadseffektivt att försöka förmå nyanlända familjer att bosätta sig i andra kommuner än i storstäderna, som vanligen är deras första val?

Etnisk ekonomi på gott och ont
Invandrare som startar eget anställer gärna släkt eller vänner med samma etniska bakgrund i sitt företag. Men är en första anställning hos en landsman gynnsamt för de nyanlända, eller blir de inlåsta i den etniska ekonomin?

Integration på isländska
I hela Europa betonas invandrarnas skyldigheter för att bli integrerade. Men hur gör samhällena det möjligt för ”dom” att bli delaktiga? Språkutbildningen på Island är ett exempel på hur mål och möjligheter kan gå isär.

Utblick Europa
Debatten – efter terrordåden i Norge

Åtgärder för arbete
Den svenska integrationspolitiken ingår i den generella politiken, som riktar sig till alla som behöver stöd av visst slag, oavsett bakgrund. Frågan är om inte vissa särbestämmelser, riktade till nyanlända, bättre främjar etableringen i landet?

Ungdomar i Europa
Kommer andragenerationen att bli den nya etniska underklassen i Europa eller är de lösningen på det ”åldrande Europa”? Hur utvecklingen kommer att se ut hänger bland annat nära samman med hur skolsystemet är uppbyggt.

Har de lika möjligheter?
Ungdomar vars föräldrar är födda utomlands missgynnas i skolan och i arbetslivet. Tendensen är likadan nästan i hela västvärlden. Skillnaderna beror på fördomar, majoritetssamhällets attityder och den förda politikens misslyckanden.

Nästa nummer
Läs om hur den politiska och allmänna debatten kring migration och integration förändrats över tid, inte minst sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen förra året.
Missa inte detta nummer! Färskt ur pressarna den 14 december.

Publicerad: 2011-10-19

Köp i&m (Nedlagd)
Läs mer om i&m (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till i&m (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA



Annons:

Senaste nummer:

2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024

2025-01-08
20TAL 12 2024

2024-12-22
Glänta 2 2024

2024-12-16
Cora 79 2024

2024-12-13
Signum 8

2024-12-12
Fjärde Världen 3-4 2024

2024-12-08
Parnass 4 2024

2024-11-27
Opera 5 2024

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-15
Populär Astronomi 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4
Cora 78 2024

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024

2024-09-13
Signum 6

2024-09-10
Medusa 2 2024

2024-09-01
Utställningskritik 3 2024

2024-08-29
Glänta 1 2024

2024-08-21
Konstperspektiv 3

2024-08-20
Karavan 2 2024

2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024

2024-08-14
Parnass 3 2024

2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024
Populär Astronomi 2 2024

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-29
Balder 2 2024

2024-06-28
Signum 5

2024-06-25
Opera 3 2024

2024-06-23
Omkonst Vår 2024

2024-06-21
Amnesty Press 2 2024

2024-06-09
KLASS 2 2024

2024-06-02
Akvarellen 2 2024

2024-05-31
Signum 4

2024-05-28
SocialPolitik Maj 2024

2024-05-21
20TAL 10-11 2024

2024-05-20
Karavan 1 2024

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-14
Med andra ord 118 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

Äldre resuméer