Ensam i&m nr 5-6/2010

Att lämna sin familj och sitt land
Ensamkommande barn är en särskilt utsatt grupp. De bär på både sorg, saknad och skuld, men också ambitioner och förhoppningar. Många har stora behov av hjälp och stöd, men efter att de fyllt 18 år förväntas de klara sig själva.

För barnets bästa?
En av Barnkonventionens grundprinciper är att staterna alltid ska ha barnets bästa för ögonen. Men beslut som rör asylsökande barn i Sverige tas inte i enlighet med konventionen, utan beslut fattas som inte anses strida mot principen.

Jag är Dublin
Att leva under Dublinförordningen blir till slut en identitet manifesterad genom fingeravtryck. I barnens egna berättelser framträder omskakande bilder som visar hur rättsosäker EU:s gemensamma flyktingpolitik i praktiken är.

Familjer flyr med hopp i bagaget
Barnen ses i många flyktingfamiljer som flyktens mening. Föräldrar tar stora risker för att föra dem i trygghet. Under asylprocessen ändras föräldrarollen och de lider av dubbla budskap i mottagandet. Syftar det till integration eller återvändande?

Vem får leva med sin familj?
Konventioner och EU:s regelverk ger stark rätt för familjer som splittrats att förenas igen. Men det som ena handen ger tycks tas tillbaka av den andra. Sverige ställer krav som i allt fler fall omöjliggör familjers återförening.

Så var det – så blev det…
En misshandlad, kränkt och sjuk åttaåring kom till Norge från Iran i september 1989. Hans trettonåriga syster följde med som vårdnadshavare. Efter en tid fosterhemsplacerades de hos barnpsykiatern Aina och hennes man Sigmund.

Hur ska barnen bemötas?
Socialsekreterarna ser de ensamkommande flyktingbarnen som både kapabla och mogna, men också utsatta. När barnen inte vågar berätta sin historia och socialsekreterarna är osäkra på vad de kan fråga blir barnens behov lätt osynliga.

”Barntänk” i mottagandet
Migrationsverkets särskilda barnhandläggare ska se till att asylmottagningen genomsyras av tanken om barnets bästa. Men många ser sig snarare vara ett alibi i processen, då barnfrågor i regel inte prioriteras vid asylprövningen.

Nyanlända elever får inte bromsas!
Förberedelseklasser behövs, men bara under strikt begränsad tid och de ska ha en central plats i skolan, skriver Nihad Bunar. Vi vet för lite om nyanlända elevers lärandevillkor och det saknas också riktlinjer för deras skolgång.

Utblick Europa
Greklands eller Europas problem?

Att få vara en person
”Ensamkommande barn” har blivit en egen kategori i asylmottagandet, där olika aktörer med olika ansvarsområden ska ta hand om dem. Men frågan är, på vilket sätt tas flyktingbarnens individuella kompetenser och egenskaper tillvara?

Konsten att gå vidare
Ensamkommande asylsökande barn tycks etablera sig väl i Sverige. Efter tio år har många både sysselsättning och ett fungerande samliv. Kontakt med ursprungsfamiljen, släktingar och landsmän har mildrat kulturkrocken.

Förmågan att läka
Vad är det som gör att barn inte går under när de måste fly och mister det som varit tryggt och säkert? Vad får dem att kunna mobilisera energi och kraft? Hur kan de orka börja om på nytt, att möta alla nya utmaningar i ett nytt land?

Nästa nummer
Kommer ut i februari 2011!

info@iochm.com

Publicerad: 2010-11-16

Köp i&m (Nedlagd)
Läs mer om i&m (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till i&m (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA