Inför livets storhet

Ur Sökaren nr 4/03

Landstinget i Kronobergs län har på sin hemsida lagt ut mycket text om Det Goda Livet - ett synnerligen ambitiöst projekt.
De sex huvudrubrikerna är Kropp & själ, Goda möten, Hanterbarhet, På gång, Vetenskap och
Livsåskådning.
Under Kropp & själ tas bland annat fysisk aktivitet och motion upp.
Att röra på sig har stor betydelse för Det Goda Livet, skriver Karin Bengtsson. Om man rör på sig mer i det dagliga livet, mår man bättre och får en bättre hälsa. Det finns inget läkemedel som är lika effektivt som fysisk aktivitet för att behandla och motverka högt blodtryck, fetma, höga blodfetter, depression, ångest, benskörhet, diabetes, hjärtkärksjukdomar och vissa cancerformer.

Det görs en skillnad mellan fysisk aktivitet och motion.
Fysisk aktivitet är kroppsrörelser som man utför med sina muskler. Under den fysiska aktiviteten förbrukar man energi. Det innebär att allt man gör i det dagliga livet där man använder kroppen - promenerar, cyklar, städar, arbetar i trädgård eller leker med barnen - är fysisk aktivitet.
Motion är planlagd och organiserad aktivitet. Man går på gympa eller styrketräning en gång i veckan eller fotbollstränar på lördagarna.

Hur mycket skall man röra på sig för att få goda effekter?
Om man hittills varit helt fysiskt inaktiv räcker det med att börja röra sig 30 minuter om dagen för att halvera risken att dö i hjärtkärlsjukdom. Det är vad vetenskapliga undersökningar visat. Om man ökar sin aktivitet till en timme per dag, ökar hälsovinsterna ytterligare, och troligen bör man ägna sig åt en timmes aktivitet per dag för att få en rejäl hälsovinst. Tidigare uppfattning har varit att det räcker med 30 minuter per dag, men senare forskning pekar på att detta inte håller fullt ut.

Under rubriken Balans i livet läser vi:
”Vad är meningen med livet? Är vi biologiskt gjorda för vår moderna tillvaro av ständigt jäktande och dåligt samvete? Det sägs att det är vår rättighet att arbeta heltid, ha våra barn på daghem och våra gamla på servicehus. Men varför talar vi inte om att det borde vara en rättighet att få äta i lugn och ro tillsammans, ha tid att njuta av samvaron med barnen och den vi lever med. En rättighet att hinna umgås med våra gamla föräldrar, hinna prata om livet, om våra drömmar och förhoppningar. Och hur är det med rättigheten att bara kunna vara, slappna av, reflektera och njuta av att vara människa med allt sinnligt det innebär.”

Förordet till avsnittet Livsåskådning är skrivet av HANS LJUNGQVIST och innehåller bland annat följande:
Alla har vi en livsåskådning. När vi funderar över livet och oss själva, sätter vi automatiskt in dessa våra tankar i ett större sammanhang. En livsåskådning är ett trossystem, och detta kan vara mer eller mindre genomtänkt. En del av oss har lagt ned mycket tid och möda på att fundera kring vad vi egentligen tror på; andra kanske börjar fundera över livets stora frågor i samband med t ex en livskris.
I vår moderna tid har vetenskapen för många fått överta den roll som kyrkan kanske hade en gång i tiden. Vetenskapen har på ett kraftfullt sätt visat oss hur vi kan lära känna världen bättre med dess hjälp. Under de senaste hundra åren har vetenskapen revolutionerat vårt förhållande till världen. Vi har funnit bot mot svåra sjukdomar, lärt oss utföra komplicerade operationer, uppfunnit datorer som hjälper oss i vardagen, ja till och med skickat folk till månen. Vetenskapen tycks verkligen veta vad den sysslar med. Mot bakgrund av detta kan det verka lockande att betrakta religion och andlighet som något som tillhör det förflutna. Nu när vi har vetenskapen, behöver vi ingen religion.

Men riktigt så enkelt är det kanske inte. Vetenskapen svarar på frågor hur världen fungerar men inte på frågor varför världen och vi finns till. Den kan inte besvara frågan om det finns någon inneboende mening i livet. Meningsfrågorna tillhör filosofins och religionens område. Och det är lika vetenskapligt att tro att en större makt har skapat världen som att tro att det har varit slumpen. Ateisten är lika mycket en troende person som till exempel en kristen.
Livsåskådning är en viktig del av det goda livet. Människor har i alla tider funderat kring tillvarons mysterier. Att lyfta fram och tydliggöra sina tankar kring livets mening har för många en välgörade inverkan på upplevelsen av hälsa. Det handlar då inte så mycket om att nå fram till en bestämd och avgränsad ståndpunkt som att bara öppna sig för livsfrågorna, att inta en hållning av nyfikenhet, förundran och ödmjukhet inför livets storhet.

När vi blickar ut över världen finner vi att livsåskådningsterrängen domineras av fem stora religionsbildningar samt av trossystemet ateism. Religionsbildningarna är judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Varje religion har sin egen speciella lära, men det finns något som förenar dem alla, nämligen uppfattningen att världen är mer än vad våra sinnen säger oss. De talar alla om en större verklighet.
Trossystemet ateism har däremot ingen sådan lära. Ateisterna säger att denna världen är allt eller att det inte går att få vetskap om något bortom den.

Efter förordet följer länkar till förespråkare för de olika trossystemen samt intervjuer med kända personer - och en länk till Sökarens hemsida.

Här några korta avsnitt ur Det Goda Livet-intervjuerna, som på Kronobergs landstings hemsida återges i sammanfattningar.

STEFAN EDMAN, som är biolog och författare och en känd miljöprofil, intervjuas av Hans Ljungqvist. Det sägs inledningsvis att Edman hos många människor har återuppväckt en känsla av förundran inför tillvarons storslagenhet.
Stefan Edman säger att han för att få litet ordning i sin hjärna kring de stora komplexa frågorna hänger upp sina tankar på sex spikar, sex f: förundran, förståelse, förlåtelse, förnöjsamhet, förändring och förtröstan.
Här några rader om förundran:
”Det räcker att ta en promenad genom Tegnérlunden här i Stockholm, som jag gjorde i morse. Där står de gamla vördnadsbjudande träden. Jag vet inte hur gamla de är, de har stått där länge. Man går fram. Man plockar ner ett litet trött löv och så tänker man på det förunderliga som de här träden har sysslat med hela sommaren. De har hållit stockholmarna vid liv. De har pyst ut sitt syre så att massor av folk har kunnat hålla hjärtat igång, tänka en och annan tanke, överhuvud taget har kunnat finnas till. För i varje blad finns det fabriker, gröna fabriker. En forskare har räknat ut att det finns 40 miljoner sådana fabriker på varje kvadratcentimeter. De kallas kloroplaster. Bill Gates är frånåkt - detta är den viktigaste fabriken i världen.
Den gör bland mycket annat syre. Syre är sopan, avgasen. Vilka utsläpp, det är fantastiskt! Där inne börjar våra liv, där inne i bladen, det gröna livet, fotosyntesen, den enda produktion som sker i världen. Vi biologer är bestämda på den punkten. Förutom fotosyntesen så är allt konsumtion, fast vi kallar det produktion. Vi kallar det bl a oljeproduktion. Det är nys, det är konsumtion. När man går fram till det här gamla trädet, blir man som ett barn igen. Man känner ömhet. Vilken fantastisk organism!”

STEFAN EINHORN, professor i molekylär onkologi, säger om det goda livet bland annat att man måste göra det som är viktigt. Man får inte vara rädd att ta det språnget, så att man inte fastnar i gamla hjulspår. Det gäller att medvetandegöra sina visioner och försöka genomföra dem, att göra något som är meningsfullt.
”Det känns i hjärtat när man gör något meningsfullt.” Einhorn hänvisar till psykologen Viktor Frankl som menade att man inte skall sträva efter framgång. Man skall göra det som är betydelsefullt, så kommer framgången av sig själv.
Einhorn säger också att han är optimist. Han tror att människorna generellt är lyckligare idag i Sverige än vad de var för hundra år sedan. ”Jag tror inte att det är någon utbredd känsla av meningslöshet idag.”

TOMAS FRANKELL, känd i nyandliga kretsar, är också intervjuad för Kronobergs landstings hemsida. Han säger bland annat att det goda livet för honom är att ha en känsla av livslust, en spontant känsla att det är kul att gå upp på morgonen, en känsla av att vila i livet och vara tillfreds med sig själv och uppleva ”att jag är på en plats i mitt liv där jag känner mening, att jag betyder något för människor”.

ERLAND LAGERROTH, docent i litteraturvetenskap och författare, säger om vetenskap och världsbild bland annat att specialisterna enligt hans mening gräver ner sig i sina specialproblem och inte ser över kanten där - men det finns en kant att se över.
Vetenskapen har gjort sig en adekvat men samtidigt inadekvat uppfattning om världen. ”Den moderna vetenskapen har gjort sina mästarprov i atomfysik och astronomi. Men vi lever inte i atomernas värld eller galaxernas värld, utan vi lever i denna underbara värld med träd, vindar, himmel, hav, jord, djur osv. Prigogine har gett oss en förståelse för detta. Vi lever inte i en anhopning av atomer och molekyler, inte i en grushög. Vi lever i ett hav av självorganiserande system. Detta ger en helt annan uppfattning av vår värld och en annan uppfattning av vårt förhållande till denna värld. För vi är ju själva sådana självorganiserande processer och system. Alla delar av vår kropp, inklusive våra celler, är sådana system. På det sättet är vi som vår omvärld och vår omvärld är som vi.”

KARL-ERIK EDRIS, författare, konsult och samhällsdebattör, berättar bl a om sin bakgrund. ”Jag har haft en ganska stor bångstyrighetskoefficient i mitt liv. Mådde dåligt i min ungdom, kände att människan är galen och världen på väg åt helvete. Ville inte medverka i det där. Men misantropen i mig tonade bort när jag började syssla med meditation. Jag började känna att människan är fin, att det finns något vackert med människan och människolivet. Och så började jag tänka att man borde göra något bra, och då blev det studier, och på den vägen har det gått. Jag ville vara sann mot mig själv och arbeta för att människan skall få vara människa. Så satt jag som spärrvakt i Stockholm i tjugo år. SJ gav mig större intellektuell frihet än universitetet. Under grundutbildningen får man tänka som man vill och skriva sin uppsatser efter eget huvud, men på forskarnivå måste man tänka som sin handledare. Det kan ju vara en uppenbarelse om man träffar någon som är ens intellektuella storebror eller storasyster. Men jag kände mig som att jag blev erbjuden lobotomi, så därför satte jag mig i pendeltågsspärren och översatte, tänkte och skrev. Kände att det var viktigt att jag inte hade sålt mig utan följt det som jag tror är meningen...”

Det är bra att Landstinget Kronoberg på sin pionjärsida om Det Goda Livet även uppmärksammar livsåskådningsfrågor och visar öppenhet för synsätt och metoder som ligger bredvid det av etablissemanget omhuldade, bland annat sådant som vi i Sökaren alltid har tagit upp på ett positivt intresserat sätt. Men man saknar ännu info om den vegetariska hälsokosten. Mindre kött och fisk och mer frukt och grönsaker i födan kan ha en avgörande betydelse för individens hälsa.

Publicerad: 2003-08-25

Köp Sökaren
Läs mer om Sökaren i katalogen
Fler artiklar knutna till Sökaren
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA