När allt känns svart

Mår du dåligt?
Om att känna sig nere och deppad

Texten är hämtad ur sfph:s senaste folder i serien Ta barn på allvar. Den riktar sig till ungdomar och är framställd i samarbete med NASP: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.



Mår du dåligt?

Ibland känns livet tungt och svårt. Man vill helst bara ligga kvar i sängen, man orkar inte med någonting och ingenting känns roligt...
När det sker förändringar i livet är det extra påfrestande. Det är då man funderar över vad ens liv egentligen har för mening: Vem är jag? Hur ska jag leva? Vad är det värsta som kan hända om jag inte duger, hamnar utanför eller säger nej?
Livet kan innehålla många förändringar och svårigheter, till exempel när man blir tonåring, om man flyttar eller byter skola. Andra avgörande händelser är när man ska börja gymnasiet, om ens föräldrar skiljer sig eller om någon som står en nära dör. Det är jobbigt om pojk- eller flickvännen gör slut. Konflikter med till exempel kompisar eller föräldrar påverkar oss också på olika sätt.
Det här är situationer som de flesta ställs inför. Och det är naturligt att man blir ledsen och nedstämd. Alla kan känna sig nere då och då, det ingår i livets berg och dalbana. Ingen kan undvika svårigheter, besvikelser och förluster. Men om livet redan är fyllt av problem kan man vara extra känslig. Ibland kan händelserna påverka oss så mycket att vi bara mår dåligt och inte kan se en lösning eller utväg.
För det mesta klarar vi av svårigheterna på egen hand och genom det blir vi bättre och bättre på att klara av svåra perioder i livet. Vi utvecklas som människor.

Syns det att man är deprimerad?

Undersökningar har visat att vuxna ofta inte märker eller förstår att barn och ungdomar är deprimerade. Till exempel beskriver föräldrar ofta sina deprimerade barn som olydiga, rastlösa, lättirriterade och bråkiga. Själva beskriver ungdomar sig ofta som ledsna, pessimistiska och att de har ångest och känner sig värdelösa.
Eftersom andra inte alltid kan se hur man mår är det bäst att själv berätta och prata om det för att få hjälp och stöd.

Hur vet man om man är deprimerad?

Gränsen är ofta svår att dra för när man inte längre bara mår dåligt och är nere utan har en depression. Om man varit irriterad eller nedstämd och inte har initiativförmåga eller känner någon glädje (de första två punkterna nedan) och dessutom känner igen sig i minst tre av de övriga punkterna kan det vara ett allvarligt tecken på att man är deprimerad. Har du haft dessa problem så gott som dagligen och under större delen av dagen i minst två veckor behöver du hjälp omedelbart:

– Irritation och/eller nedstämdhet – växlande humör, ledsenhet, ilska och gråt. Allt kan kännas svart.
– Allvarligt försämrad initiativförmåga eller glädje – sådant som brukade vara roligt är inte det längre. Allt känns tråkigt.
– Ätstörningar – att tröstäta eller att tappa matlusten.
– Sömnproblem – att sova länge på morgnarna men ändå vara trött. Att ha svårt att somna eller att vakna ofta under natten.
– Trötthet och brist på energi – känna sig kraftlös och inte orka med sina vanliga aktiviteter, inte orka ta itu med någonting, bara vilja ligga i sängen eller framför TV:n.
– Förändrat rörelsemönster – bli långsam och slö eller rastlös och orolig så man inte kan att sitta stilla.
– Låg självkänsla – man kan tappa självförtroendet, känna sig värdelös och/eller ogilla sitt utseende.
– Skuldkänslor – för att man inte orkar med skolarbetet eller för att man tror att man orsakar sina föräldrar enbart bekymmer eller till och med tror att man rår för deras konflikter/skilsmässa.
– Koncentrationssvårigheter – få svårt att lyssna och sitta still, svårt att avsluta påbörjade uppgifter, svårt att läsa en läxa och minnas det man läst, svårt att välja och bestämma sig.
– Smärtor – huvudvärk, magont eller andra oförklarliga smärtor i olika delar av kroppen.
– Ångest – kan till exempel visa sig som rädsla, oro, ängslan, hjärtklappning, andnöd eller panikkänslor.
– Självmordstankar och självmordsförsök – tankar på att vilja slippa leva och tankar på självmord är vanliga hos nedstämda ungdomar. Däremot är det inte vanligt att ungdomar gör självmordsförsök. Om du har allvarliga självmordstankar eller tankar på att skada dig själv – sök hjälp på en gång!

Varför blir man deprimerad?

Depression har nästan aldrig en enda orsak, utan beror på flera faktorer som samverkar.
Tråkiga händelser som innebär starka känslomässiga påfrestningar kan leda till att man får en riktig depression. Det kan till exempel vara fråga om:

– Förluster
Att förlora någon du står nära och älskar kan utlösa en depression. När till exempel pojk- eller flickvännen gör slut kan man bli mycket nedstämd. Likaså om man förlorar kontakten med en förälder på grund av skilsmässa. Förlust av syskon, mor- och farföräldrar eller av klasskamrater kan också utlösa en depression. Det kan handla både om dödsfall och om att någon flyttat.
– Besvikelser
Olika typer av besvikelser i livet kan utlösa en depression. Det kan till exempel handla om att du inte kommer in på den utbildning du har tänkt dig eller att du misslyckas med ett prov eller en tävling som du har satsat mycket på. Du kanske får sämre betyg än du räknat med eller känner dig sviken av någon som betyder mycket för dig.
– Svåra förhållanden eller händelser i livet
Allvarliga påfrestningar som att vara utsatt för psykisk eller fysisk misshandel, sexuellt utnyttjande eller mobbning är viktiga orsaker till depressioner hos barn och ungdomar. Föräldrarnas missbruk eller långvarig psykisk eller kroppslig sjukdom hos en familjemedlem, relationsproblem liksom konflikter, bråk, slagsmål och våld i familjen och familjens ekonomiska problem är exempel på andra svåra förhållanden. Att inte våga tro på att man ska få ett arbete som man trivs med, eller ett arbete över huvud taget, kan också vara en anledning till att många ungdomar upplever hopplöshetskänslor och utvecklar en depression.

Om man själv drabbas av en kroppslig sjukdom eller skada kan det också leda till att man får en depression.
Om någon av dina föräldrar är, eller har varit, deprimerad ökar risken för att du också ska få en depression, men du behöver inte få det. Många växer upp med deprimerade föräldrar utan att själva bli deprimerade.

Kan man bli bra?

En del blir bra enbart med hjälp av samtalsbehandling. Det är viktigt att få tala med någon om man är rädd eller känner sig så desperat att man inte kan hålla allt inom sig. En psykolog eller psykiatriker har som arbete att hjälpa människor i kris. De är utbildade för det och har erfarenhet av att ge hjälp vid många olika sorters livskriser. Ibland är det bra att gå i samtal tillsammans med sin familj, i andra fall mår man bättre av att träffa någon på egen hand. Om samtal inte är tillräckligt kan det också bli frågan om medicinering.
Under behandlingen kommer du relativt snabbt att förstå vad som händer när du hamnar i en kris och hur din nedstämdhet påverkar dig och din omgivning. Däremot kan det ta längre tid att lära sig att förstå och om så behövs förändra sitt eget beteende. Här krävs tålamod – beteendeförändringen får ta tid. Det kan sedan hjälpa dig att leva klokare och må bättre.

Var söker man hjälp?

Vid långvariga depressioner är det naturligt att vänner och anhöriga inte riktigt räcker till. De kan lyssna och stödja, men har inte den kunskap som krävs för att hjälpa dig. Om du känner förtroende för skolsköterskan, skolkuratorn eller skolpsykologen, kan du börja med att tala med någon av dem. Du kan också vända dig till BUP/PBU eller ungdomsmottagningen i din kommun eller stadsdel. Både skolhälsovården och ungdomsmottagningen kan hjälpa dig att få kontakt med en psykolog eller läkare, som är specialiserad på psykiska problem hos barn och ungdom och se till att du inte behöver vänta så länge på att få en besökstid. Om du är över 18 år ska du vända dig till din familjeläkare eller en vuxenpsykiatrisk mottagning.
Ibland vill man kanske fråga om saker helt anonymt. Då kan du ringa till någon av de telefonjourer som finns förtecknade längst bak i den här foldern.

Vad händer när man söker hjälp?

När du tagit kontakt med en psykolog eller läkare för att få hjälp med din depression, är det normalt att känna oro och kanske ångest inför det första besöket. Det är jobbigt att berätta om sina känslor och om sådant som är svårt i livet, för en främmande person. Därför är det bra att veta att du kan ta med dig någon som du känner dig trygg med, kanske en förälder eller en god vän, när du ska träffa läkaren/psykologen första gången. Efter ett första samtal, där du får berätta om hur du mår, avgör ni tillsammans hur din depression i fortsättningen ska behandlas. Allt du berättar stannar mellan dig och psykologen/läkaren. Alla som arbetar inom sjukvården har tystnadsplikt.
En del människor upplever det som något skamligt att behöva söka hjälp för sina psykiska problem. Det är en föreställning som lever kvar från 1900-talets början, då man visste lite om orsakerna till depressioner och andra själsliga lidanden. Den hjälp som fanns att få var heller inte lika utvecklad och effektiv som den är nu.

Tveka inte att söka hjälp. Depressioner är vanliga och man kan få hjälp.


Telefonjourer
Anorexia-bulimiaföreningen 08-550 318 40
BO (Barnombudsmannen) 020-23 10 10
BRIS (Barnens Rätt I Samhället) 0200-230 230
Jourhavande adoptionskompis 020-64 54 30
Jourhavande kompis 020-222 444
Jourhavande kurator 08-702 14 80
Jourhavande medmänniska 08-702 16 80
Linje 59 för bi- och homosexuella ungdomar 020-59 59 00
Nationella hjälplinjen 020-22 00 60
Rädda Barnens pojkmottagning 08-698 90 04
Tjejjouren 08-644 40 43

Foldern är utgiven i samarbete med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa; NASP, Samhällsmedicin, Institutet för psykosocial medicin, IPM. www.sll.se/suicid
Texten är baserad på Danuta Wassermans bok: Depression – en vanlig sjukdom, Natur och Kultur, 2003.

För barn och ungdomar finns i folderserien "Ta barn på allvar" också:
– Vad du kan behöva veta när din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
– När din mamma eller pappa eller någon annan som du har tyckt mycket om har dött
– När någon du känner dricker eller drogar
Samtliga foldrar kan beställas från sfph, tel 08-34 70 65 eller från hemsidan: www.sfph.se

Publicerad: 2003-08-15

Köp Psykisk Hälsa
Läs mer om Psykisk Hälsa i katalogen
Fler artiklar knutna till Psykisk Hälsa
Fler tidskrifter i kategori MEDICIN & HÄLSA
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT