Krisad infrastruktur

Det finns sedan 90-talet en uppbyggd infrastruktur för landets kulturtidskrifter som i förlängningen även stödjer annan mediaverksamhet. Strukturen består av tidskriftsverkstäderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. I strukturen ingår Nätek som bland annat erbjuder kommissions- och ekonomitjänster åt tidskrifter och Tidskriftsbutiken som är en återförsäljare av lösnummer på internet. Dessutom intresseorganisationen Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter. Lägg därtill också tidskrift.nu vars grundfundament är att vara en katalog och marknadsföringskanal för kulturtidskrifter och så den tryckta katalogen.

För utomstående, för tidskrifterna som kan nyttja strukturen och även för bidragsgivarna är det här ett brokigt och ganska svåröverskådligt lapptäcke. Tidskriftsverkstäderna i de olika städerna erbjuder var för sig och i viss utsträckning samma tjänster men de är separata organisationer och arbetar utifrån respektives förutsättningar. tidskrift.nu och katalogen ägs av verkstaden i Stockholm, Nätek ägs av verkstaden i Göteborg tillsammans med Ord & Bild. Tidskriftbutiken.nu ligger i Malmös verkstad där också FSK har sitt kansli. Luleå däremot har inte haft någon sådan bit i infrastrukturpusslet förutom några enstaka projekt. Eftersom Luleå fått stödet halverats kommer man sannolikt att lägga ner verksamheten och av den anledningen fanns ingen representant från Luleå på mötet. En tanken med den här ägarstrukturen är att man under 90-talet ville stärkta verkstädernas funktionalitet och det med en god proportion entreprenörskap inte bara från verkstäderna utan också av Erik Östling, legendarisk handläggare på Kulturrådet som slutade där för 10 år sedan. På den tiden fanns en något annorlunda mentalitet på Kulturrådet, man var lite av med och hjälpte till i processerna och var väl medvetna om att det på ett övergripande plan handlar stödet om att motverka kommersialismens negativa verkningar som för många mindre tidskrifter kan vara mindre lyckade. Att det i sin förlängning handlade om ett demokratibegrepp och hur yttrandefriheten syvende och sist också handlar om pengar.

En fråga under mötet var om det är motiverat att verkstäderna finns kvar överhuvudtaget? Tidskriftsverkstäderna kostar trots allt och är det en försvarbar kostnad utifrån hur många som nyttjar resurserna. Skulle pengar göra bättre nytta om de kom de enskilda tidskrifter till del? Det är en intrikat fråga som säkert framställt för eller inom Kulturrådet. Verksamhetsbidraget till alla verkstäder gemensamt har tidigare år totalt sett uppgått till 2 miljoner för alla fyra. Fördelar man den siffran jämt på de hundra tidskrifter som får bidrag skulle det innebära ca 16.000 kronor extra per år och tidskrift och skulle resten av infrastrukturen plockas bort skulle det innebära över 45.000 kronor fördelat på 102 tidskrifter. Hela infrastrukturstödet för tidskrifterna uppgick till 4.340.000 kronor. Om stödpengarna fördelas så kommer pengarna bara de som för närvarande har bidrag till del. För närvarande kan de avsatta pengarna komma långt många fler till del, tidskrifter som inte har något produktionsstöd och dessutom konstnärer/fotografer/illustratörer/filmare m.fl som är anslutna till de digitala bildverkstäderna som finns i anslutning till verkstäderna. Verkstäderna fyller en viktig funktion för de tidskrifter där produktionen är igång dagligdags men skulle givetvis kunna göra så även för de som arbetar dagligen. Stödet skulle ju kunna vara utformat som så att om en tidskrift inom någon av verkstädernas regioner skulle det krävas krävs att man förlägger produktion och redaktion dit. Detta för att tvinga ner många olika kringkostnader för tidskrifter med egna redaktioner.
Det tidskrifterna går miste om ifall FSK monteras ner det är ett ombud som på agendan bland annat har att försvara produktions- och utvecklingsstöd till tidskrifterna. Därutöver ett ombud för samordning och konsultation för frågor som berör tidskrifter. Skulle Nätek försvinna skulle kulturtidskrifterna vara utan en komissionärs-, distributions- och ekonomitjänster anpassade efter deras villkor.

Tidskriftsverkstäderna fick sammantaget 1.665.000 i stöd, 445.000 kronor mindre än föregående år och man kan undra hur Kulturrådet disponerar dessa frigjorda medel. Övriga delar i infrastrukturen fick sammantaget 425 tusen mindre och sammantaget är det 870.000 kronor. Kom dessa pengar tidskrifterna till del? Utvecklingsstödet till de enskilda tidskrifterna minskade med 170.000 medan produktionsstödet och stödet till nättidskrifterna sammantaget ökade med 720.000 kronor.

I jämförelse med vad landets olika centrumbildningar för författare, film, teater, fotografi, illustratörer m.fl så erhåller dessa stöd var för sig från Kulturrådet som sammantaget uppgick till 25 miljoner. Om det gick att samlokalisera alla dessa organisationer då skulle mycket stora besparingar göras. Och det är klart att det skulle gå men för det krävs att Kulturrådet griper in och hjälper till att skapar den plattform som behövs.

Bo Pettersson

Publicerad: 2009-09-17