Tyckt om tidskrifter

1989 varade ännu kulturtidskriftens renässans. 2004 avtecknade sig redan bloggosfärens förestående triumf. Den intellektuella publiken är skingrad: kanske inte försvagad men svårare att urskilja. Jag skall inte förneka att det bereder mig ett särskilt nöje att just i denna situation återutge texter som dessa.

Så frågor kring kulturell identitet är ett av era viktiga ämnen?

Absolut, och beroende på var man är någonstans i världen tar sig detta väldigt olika uttryck och man kan förstå kulturer och samhällen genom att titta på musiken. Till exempel skriver jag en artikel tillsammans med Åsa Stjerna om hur man på musikkonservatoriet i Skopje, Makedonien, använder musikstudion till att digitalisera gamla band med makedonsk folkmusik och inte till att utbilda kompositionsstudenterna i elektronisk musik. Vilket kan tyckas vara lite märkligt. Men att man anser sig tvungna att göra detta på en musikhögskola är ju ett resultat av att det inte finns resurser för detta jobb någon annanstans. Det är också ett tecken på hur viktigt detta med kulturell identitet är i landet och hur ett sådant projekt är en del i ett ständigt skapande av identiteter – men också av stereotyper.

Det är något av en hemlig klubb över det hela. Jag kommer att tänka på när jag var liten och pratade rövarspråket med min bästis, och inga dumma vuxna förstod.

Och ändå är ”Fulradio” riktigt kul radio. Det är genomtänkt och ljudmässigt otroligt snyggt formgivet. Dessutom egensinnigt och intressant. Man vänjer sig ganska snabbt vid både ”hen” och märklige Uuuulf.

Statlig tidskriftspolitik: fyra jäv är fler än fem kritiska röster.’ Det nya numret av tidskriften Komma innehåller, förutom poesi och prosa, hård kritik mot det statliga tidskriftsstödet som enligt Komma söker tysta kritiska röster. ’Måste tidskrifter sitta still i båten och se lydigt fina ut?’ undrar den ansvarige utgivaren. Om det är så vore det riktigt trist.