Tyckt om tidskrifter

Om musikhistoriens största brytpunkt, om visionerna kring den främmande skönheten, och hur det gick, handlar senaste numret av Nutida Musik (3/2008). Mycket bra nummer. I dag när all musik mer eller mindre passerar en dator.

Den tidskrift som kommer som en klocka år efter år, fyra nummer om året är Fornvännen. Det är suveränt, det är föredömligt men som jag ser det så räcker det inte för svensk arkeologi att det bara finns en enda regelbundet utkommande tidskrift. Jag kan faktiskt inte begripa varför exploateringsarkeologins aktörer förmår spruta ur sig en mängd snygga böcker och antologier men inte engagerar sig mer i att producera regelbundet utkommande tidskrifter. Speciellt förvånande är det att den stora draken i svensk exploateringsarkeologi inte har axlat det ansvaret (annat än lokalt).

Magnus Nilsson vågar sticka ut hakan. Se senaste numret av Socialistisk debatt där han diskuterar fenomenet arbetarlitteratur i förhållande till klassbegreppets förvandlingar. Kvalitativa tidskrifter ö h t bör vi värna vi om. En av mina favoriter - liksom Pappers ordförandes - är Dagens Arbete.

DN är också ett förlag och tidningen recenserar nästan alltid sina egna böcker. Förutom att böckerna och deras författare dyker upp i arrangemang och andra sammanhang. Frågan är: vad gör det med tidningens (kulturredaktionens) trovärdighet? Är det en förebild för RetorikMagasinet?

När redaktörerna Kurt Nurmi och Maria Hagström planerade ett större reportage om singlar i senaste numret av Pockettidningen R upptäckte de snart att ämnet hade en tydlig koppling till deras egen livssituation.

Han - en medelålders fyrabarnspappa med två långa parrelationer bakom sig - kände sig vilsen i tillvaron och osäker på hur ett drömförhållande egentligen ska se ut. Efter två familjekrascher tvivlar han på att han orkar bygga en ny relation.

Hon - en ung kvinna med livet framför sig - grubblade över föräldrarnas skilsmässa. Hon var osäker på om pojkvännen verkligen var den rätte och hade en obehaglig klump i magen.

”Problemet med kultur-Sverige, i alla fall teatern som är det jag känner till, är att alla tror att de är vänster och radikala.”
Det är dramatikern och vänsteraktivisten America Vera-Zavala som talar och hon gör det i årets första nummer av SSU-tidskriften Tvärdrag i ett samtal med DN-skribenten Sverker Lenas och SSU:aren Johanna Storbjörk. Den samtalande panelen är enig om att kulturen är för lite vänster, något som jag finner det svårt att hålla med om.

Hur många av er känner till det feministiska forumet Feminetik? Inte så många, gissar jag. Men gå med där så får ni ta del av många intressanta diskussioner och tips om bra läsning. En av de aktuella trådarna (ni kan läsa dem utan att bli medlemmar) handlar om feministiska tidskrifter. Listan omfattar just nu Bang, Ful, Tidskrift för genusvetenskap, Kvinnotryck och Ordfront. Här hemma prenumererar vi på Bang, Mana, lambda nordica och (via RFSL-medlemskap) Kom ut. Vi ska också börja köpa Re:public service - en intressant ny upptäckt.

När jag för en herrans massa år sedan först började ana att det fanns andra radikala idétraditioner än den alltmer otillräckliga marxismen, spelades en viktig roll av tidskriften Salt, och inte minst av dess redaktör Jonas De Geer. Jonas var redan då något av en den svenska kulturella sfärens enfant terrible, som skrivit både för radikalkonservativa Svarta Fanor och i etablerade organ som Finanstidningen och Svenska Dagbladet. Efter att Salt utsatts för en outtröttlig kampanj från kretsar som ogärna vill se andra perspektiv än det politiskt korrekta lades tidskriften ner. Detta har dock inte tystat Jonas, som skrivit för flera tidskrifter och numera inte minst är känd för sin blogg på Motpol.nu.

Topplistan har röstats fram av journalister och medarbetare på tankesmedjor. 300 har inbjudits att delta, och cirka hälften har varit med och röstat.

Det är tidskriften Debatt, Sanningssökand, Mediakritik (DSM) som för 35:e året anordnat omröstningen. Tidskriften ägs av Jan Gillberg, tidigare vd på Sveriges Marknadsförbund

Man har alltid ett val, men alla vet det inte.
Så sa filmaren och fotografen Jens Assur i ett samtal med akademiledamoten Peter Englund i kulturtidskriften Trots Allt för ett par år sedan. Temat för samtalet var ondska.

Det senaste numret av konsttidskriften Paletten har som underrubrikrubrik det rimmande ”Baletten”. Men Paletten bjuder inte in till någon resa i den klassiska dansen domäner om någon trodde det. Gästredaktörerna Malin Elgán och Josefine Wikström har samlat ett antal intressanta texter som rör sig runt olika sätt att tänka kring koreografi. Och det är koreografi i begreppets utvidgade mening som diskuteras här.

I kriget med sig själv är de mer litterära delarna tydliga vinnare i 00-tals nya nummer. Som när Steve Sem-Sandberg berättar om W G Sebald med en självklar omsorg om orden och får representera de Gun-Britt Sundström senare i tidningen uttrycker sin uppskattning inför. Nämligen ”folk som bryr sig om hur de formulerar sig och lägger ner arbete på det”.
Man kan ju tycka, att det borde gälla mer genomgående i en tidskrift som 00-tal.

Nytt nummer av FLM på dörrmattan och nu i mina händer. I tidskriftens inledande text betonar redaktörerna saker som pekar på att det lättillgängliga informationsflöde som internet vänjer oss vid kan bidra till djupläsningens, och i sin tur, långfilmens död.

Nästa nummer bjuder på en fjäder i hatten för Provins. Danska novellisten Naja Marie Aidt, som fick Nordiska rådets pris 2008, berättar om sitt författarskap och bjuder på en specialöversatt novell. Samtidigt kommer hennes prisade novellsamling "Bavian" (Babian) ut på svenska.
- Hon är en gammal kompis till mig. Det är så man måste jobba, utnyttja sitt kontaktnät.

Att det finns bra och dåliga punklåtar råder det inga tvivel om. De dåliga brukar oftast kännas igen på att de snarare vill vara punklåtar än att de är, att klichéerna stapplas på varandra. De bra däremot känns igen på att de bara är punklåtar, helt skoningslöst. På samma sätt är det med Mattias Elftorps tidskriftsprojekt Piracy is liberation. Den bara är punk. Dystopin är oursäktande.

Tidigare okända illustrationer och förslag till omslag till den första boken om Pippi Långstrump har hittats i samband med katalogisering av den stora boksamlingen i Astrid Lindgrens hem på Dalagatan i Stockholm.
I det senaste numret av tidskriften Biblis berättar Lena Törnqvist, ansvarig för Astrid Lindgrensamlingen på Kungliga Biblioteket, om de nyupptäcka bilderna gjorda av konstnären Ingrid Vang Nyman.

När Ella Bohlin kontaktas av Svenska Dagbladet med anledning av hennes uttalanden i tidskriften Humanisten, förnekar hon att hon någonsin kallat sig kreationist. Hon säger att hon knappt vet vad ordet betyder. Som tydligt framgår nedan är det ren lögn. Därför publicerar jag här i sin helhet den del av den timslånga intervjun jag gjorde med Ella Bohlin, som handlade om hennes syn på kreationismen:

Men tidningen är hantverksmässigt genomförd och konsekvent mellan numren, här finns en redaktionell linje och idé.

Det nya numret (Nr 4/2008) har två teman, riksdelningen 1809 och arbetarlitteraturen. Det första ägnar inte oväntat en del av utrymmet åt att kartlägga dagens litterära relationer mellan de båda broderländerna. Peter Luthersson, som med bokförlaget Atlantis arbetar för den finska och finlandssvenska litteraturens spridning i Sverige, meddelar goda erfarenheter. Ingemar Simonsson, förläggare på Themis, är inte lika övertygad.