Tyckt om tidskrifter

Ju mer etablerad, desto mer pengar. Det tycks vara ett riktmärke när Kulturrådet delar ut stöd till kulturtidskrifter. Detta trots att rådet bland mycket annat betonar förnyelse och mångfald.

…och ja, apropå fina produkter: Offside är otroligt bra, igen. Det är så förväntat att hylla Offside, men credit where credit is due. Porträttet av Hysén, Per Johanssons krönika, greppet om proffsfenomenet – det är så rakt igenom asbra bara.

Jag är imponerad av senaste numret av Ottar. Min hjärna har brytts lite lågintensivt av den senaste tidens diskussioner om så kallade BDSM-praktiker och nu bjuder RFSU:s tidning lägligt nog på en modig behandling av temat.

Hör ordet krig ihop med skrivandet? 00TAL har i alla fall ordkrig som tema i sitt aktuella nummer, och Peter Viktorsson funderar över språket och skrivandet som motstånd.

Nya numret av tidskriften för svensk muslimsk kultur, Minaret nr 3–4 2008, fångar upp flera intressanta namn som har saker att säga om hur muslimer tvingas förhålla sig till en politisk diskussion om islam i väst.

Jag fick ett intressant mail idag, från Ivar Ekman, redaktionschef på magasinet Filter.
Han ville puffa för en artikel i det senaste numret. Den var onekligen intressant. Samtidigt uttryckte Ivar Ekman besvikelse över att bloggosfären inte uppmärksammat en artikel i förra numret av tidningen, som handlade om Flashback.
Först vill jag säga att Filter är ett utomordentligt bra magasin. En av de få tidningar jag faktiskt läser i print. Jag gillar både formen och innehållet. Jag läste också artikeln om Flashback. Fick tidningen skickad till mig, antagligen i samma syfte som jag fick mailet och den medföljande pdf:en.
Men seriöst.
Hur tänkte du Ivar?
Att i en blogg referera till en text som inte är länkbar funkar inte.

Jacob Lundström skriver om “cinefili” i senaste numret av tidskriften fLM, här som pdf-fil och här som torrent (texten finns ej upplagd online ännu). Det är en härlig redovisning av filmfantaster och deras engagemang, vars emellanåt otillbörliga metoder räddar film “undan glömska, förmultning, eldsvådor och klåfingriga makthavare“. Som Jacob konstaterar hade mycket av filmhistorien varit borta hade det inte varit för tjuvaktiga cinefiler.

Det mest slående i Aiolos temanummer ”Intimitet” är hur svårfångat och tidspräglat detta begrepp tycks vara. Etymologiskt härleds intimitet till latinets intimus, det djupaste inre. Men vad är det? Det som var vårt djupaste inre i går behöver inte vara det i dag.

Under julhelgen visade Lotti, Konst-ig-bokhandlare på Söder, mig kulturtidskriften Gläntas fenomenala nummer ”Framtidsencyklopedin”. Kultureliten har satt ihop en lista över framtidsord. Och eftersom framtiden redan är här, ska jag citera några godbitar (ojdå, där dök ett 60-talsmodeord upp) ur tidskriften:

Jag vet att jag inte är speciellt tidig med den här nyheten men jag vill ändå säga att förlaget Atlas tidskrift ALT (står för Atlas Litterära Tillägg) är ju så jäkla pretto! Bara namnet osar pretto! Och nu säger jag det på ett bra sätt! För jag gillar de här texterna.

Nu försöker en frilansjournalist dra igång en svensk version av Café Babel - en nättidning som gjort viss succé i andra delar av Europa.
Och Eurozine, som samlar och översätter mycket av den europeiska kulturjournalistiken, är redan ordentligt etablerad på nätet.

Sveriges bästa filmtidning även om Allt om film också är läsvärd.

Det räcker med att titta på konst, teater, lyssna på musik eller läsa en bok för att utveckla sin hjärna. 
Forskare har också kunnat konstatera att en proffsmusiker ur hjärnutvecklingssynpunkt drar mindre nytta av musik än en glad amatör, som nöjer sig med att lyssna. 

Vad beror detta på? Dirigenten eller musikern utför ett arbete. Det skall utföras på ett bra sätt men det är bara vänstra hjärnhalvan som används. Lyssnaren - däremot - som ger sig hän i musikens svallande vågor och bara njuter; stimulerar i stället sin högra hjärnhalva. Denna information går att läsa i det senaste numret av tidskriften Fönstret.

Senaste numret av tidskriften Pequod, som kom redan i höstas, handlar om flipperspel. Ett stiligt nummer på nära 120 sidor fylld med texter som anspelar på dessa tunga, antika pjäser. Amanda Svensson om att ha sex mot ett, De lyckliga kompisarna om att sätta mopeden i pant efter att ha spelat bort sin sista slant, Simon Gärdenfors om hur han och Frej Larsson från Slagsmålsklubben snöar in på flipper en sommar. Och så vidare.
Men det finns en flippertext som ingen av de medverkande i Pequod nummer 44 kan mäta sig med. Och det är den i Thomas Pynchons Gravitationens regnbåge.